Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

More documents

Recommendations

Info

SLUTORD Vattenförvaltning och vattenplanering EU har enats kring att alla nationer skall genomföra en vattenplanering för att säkerställa tillgången på vatten av god kvalitet. I Sverige har det bildats fem vattenmyndigheter för vart och ett av landets fem vattendistrikt, och ett - Södra Östersjöns vattenmyndighet - har sitt säte vid Länsstyrelsen i Kalmar. Inom vattenförvaltningen ska alla vatten klassas utifrån ekologisk och kemisk status. Därefter ska VM göra åtgärdsplaner för att säkerställa god ekologisk status i sjöar, vattendrag och grundvatten i enlighet med lagstiftningen till vattendirektivet. De kustnära områdena är av särskilt intresse både ur exploateringssynpunkt men också ur sårbarhetssynpunkt. I vattendirektivets kärna ligger ett ansvar för varje medlemsstat att komma igång med förebyggande insatser i syfte att förhindra negativa effekter på vattenmiljön. Den nya vattenförvaltningen innebär ett bättre helhetsgrepp på samhällsplaneringen samt integrering av vattenfrågorna i den fysiska planeringen. Vattenförvaltningen utgår från avrinningsområden och kommunerna ingår som en viktig kugge i förvaltningen av vattenresurserna. Det är även ett starkt kommunalt intresse att värna en långsiktigt god tillgång på vatten av god kvalitet. Kommunerna blir den naturliga nivån där vattenplaneringen kan bedrivas inom ramen för den kommunala demokratiska processen enligt plan- och bygglagen (PBL) och upprättande av den obligatoriska översiktsplanen. I detta projekt har vi kommit fram till att vattenplaneringen väl kan tas om hand inom processen för denna kommunala översiktsplanering. Vissa kommuner har redan gjort särskilda plandokument för vattenfrågor, ofta benämnda vattenöversikter (t ex Kristianstad). Andra har tagit med vattenplaneringsfrågorna i den ordinarie översiktsplanen. I de fall då flera kommuner delar ett avrinningsområde kan gemensamma lösningar användas. Det finns några exempel från andra delar avlandet där kommuner har gjort en gemensam fördjupad översiktsplan över kommungränserna. Vattenförvaltning en möjlighet till integrerad planering I den kommunala översiktsplaneringen åligger det länsstyrelserna att ta fram underlagsmaterial om mark och vattenförhållanden inom sina respektive län. Detta finns numera 44 att ladda ner från hemsidorna, www.gis.lst/lstgis. Exempel på sådant underlagsmaterial är Gränser för avrinningsområden och delavrinningsområden, Sjöar och vattendrag i skala 1:50 000 samt Provtagningspunkter i sjöar och vattendrag, kustområden samt grundvattenförekomster. Det viktigaste underlagsmaterialet finns dock hos vattenmyndigheterna, där det pågår arbete med att ta fram sådant underlagsmaterial för vatten. VISS (www.viss.lst.se) är ett informationssystem som bl a innehåller stationsdata från övervakningsprogram kopplade till vattenförekomster och som har utvecklats av vattenmyndigheterna för att användas i det dagliga arbetet med svensk vattenförvaltning. VISS är lättåtkomligt via sitt webbaserade gränssnitt, vilket gör det möjligt för myndigheter, privatpersoner och aktörer att se vilka bedömningar som gjorts av vatten och vilka faktorer som påverkar dess nuvarande status. Ett annat verktyg är vattenkartan www.vattenkartan.se En första slutsats i projektet är att.. Länsstyrelserna bör se över sitt underlagsmaterial, ställa sig frågan vad som kan behövas i ett regionalt perspektiv med hänsyn till att vattenförvaltningen måste ske inom hela avrinningsområdet och därför är mellankommunal och regional, samt med hänsyn till att fler aktörer är involverade. En andra slutsats i projektet är att.. Vattenförvaltningen ger en möjlighet till integrerad planering och översiktsplanen är då ett lämpligt instrument att hantera detta, dels därför att den visar på och behandlar helheter, dels därför att den tas fram och förankras i en demokratisk process där allmänheten ges tillfälle till insyn, påverkan och delaktighet. Att integrera vattenförvaltningen innebär att planerare och vattenexperter måste engageras sida vid sida i ÖParbetet. En tredje slutsats är att.. Mycket planeringsinriktat arbete görs i kommunerna med bäring på vattenresurser och vattenförvaltningen men bristen på information om dessa dokument är påtaglig. Kommuner och länsstyrelser bör således ha ett bättre informationsutbyte i dessa frågor. Det självklart att speciella frågor som myndigheterna har ett ansvar för att utreda och klarlägga kan och skall behandlas i särskild ordning, utan medverkan och dialog med den breda allmänheten. Insyn,
kännedom och vetskap om dessa dokument är däremot särskilt angelägen och översiktsplanen kan där tjäna som en ”uppsamlingsplats” för detta underlagsmaterial. En fj ärde slutsats är att.. eftersom vattenresurserna måste behandlas utifrån ett helhetsperspektiv på mark- och vattenanvändningen måste fl er aktörer involveras och samarbetspartners sökas på alla nivåer i samhället. Bildandet av s k ”vattenråd”, som är ett initiativ från vattenmyndigheterna, är ett exempel på ett samarbetsforum som kan fungera bra som informations- och samarbetskanal för dialog till den fysiska översiktsplaneringen i kommunerna. En femte slutsats är att.. fundera på hur samarbetet rent praktiskt skall gå till, organisationsformer, beslutsvägar, mm. Detta är en fråga som projektet i och för sig inte haft tyngdpunkten på men nedan skisseras förslag till en modell som ofta tillämpas vid mellankommunalt samarbete kring mark- och vattenanvändningsfrågor och som bör kunna tillämpas även på gemensamma vattenresurser. Ett första steg i ett sådant arbete är att formulera och lokalisera de strategiska frågorna inom kommunen. Därefter överväga vilka markanvändningsfrågor som får eff ekter på vattenförekomsterna/vattenmiljöerna och därefter vilka konsekvenser dessa i sin tur får på vattenförvaltningen och god vattenkvalitet. Ställning till dessa frågor måste sedan tas gemensamt mellan berörda kommuner eftersom detta 1 KOMMUN C KOMMUN A ÖP ÖP KOMMUN B Gemensamt ställningstagande t ex i vattenråd ÖP 45 måste ske med överblick i hela avrinningsområdet. Nästa steg kan vara att starta mellankommunala samarbetsprojekt om vattenfrågorna inom avrinningsområden med syfte att formulera mål, policys eller riktlinjer för angelägna vattenfrågor såväl när det gäller grundvattenförekomster som inlandsvatten (sjöar och vattendrag) eller kustvatten. De gemensamt godkända eller beslutade riktlinjerna bör sedan inarbetas i respektive kommuns översiktsplan, antingen när denna är på gång, eller som en självständig fördjupning - ett tematiskt tillägg till gällande ÖP. Genom ÖP-processen i PBL sker en demokratisk förankring med insyn från medborgarna eftersom lagen stadgar obligatoriskt samråd med berörda och övriga som skall ges möjlighet att medverka och lämna synpunkter på planen. Det åligger vattenmyndigheten att enligt vattendirektivet upprätta dels Förvaltningsplaner (5 kap), dels Åtgärdsprogram (6 kap) för vattendistriktet. Åtgärdsprogrammet skall ange de åtgärder som behöver vidtas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppfyllas. Den ovan skisserade modellen med brett och lokalt förankrat samarbete kring vattenplaneringsfrågorna inom ett avrinningsområde är ett stöd för vattenmyndigheten i arbetet med att ta fram förvaltningsplanen och åtgärdsprogram. Samtidigt kommer troligen fl era andra vattenresursfrågor, som inte direkt eller enbart handlar om god vattenkvalitet, att kunna belysas och kanske få sin lösning. Arbetssättet illustreras i bilden nedan. 1 2 3 3 2 Samarbetsprojekt Formulera, lokalisera strategiska frågor mellan berörda kommuner Samarbetsprojekt för att ta fram mål, riktlinjer, policys och beslut Inarbetas i översiktsplaner (ÖP) enligt Plan- och bygglagen
Page 1 and 2: RAPPORT Den nya vattenförvaltninge
Page 3 and 4: FÖRORD Projekt ”Den nya vattenf
Page 5 and 6: SAMMANFATTNING Efter kartläggnings
Page 7 and 8: ") ") ") ") ") Borås Halmstad Malm
Page 9 and 10: Val av bedömningskriterier För at
Page 11 and 12: A. Övergripande 1. Avrinningsområ
Page 13 and 14: Påverkan/problem - Typområde 1, G
Page 15 and 16: Vattenuttag Kommun Ja Nej Delvis Ko
Page 17 and 18: Folkhälsa Kommun Ja Nej Delvis Kom
Page 19 and 20: Typområde 2, Inlandsvatten Typomr
Page 21 and 22: Befintlig mark/vattenanvändning Ko
Page 23 and 24: Diffusa utsläpp Kommun Ja Nej Delv
Page 25 and 26: Ronneby: Som åtgärdsstrategi för
Page 27 and 28: Typområde 3, Kustvatten Det tredje
Page 29 and 30: Miljökvalitetsmål Kommun Ja Nej D
Page 31 and 32: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 33 and 34: Fiske Kommun Ja Nej Delvis Kommenta
Page 35 and 36: När det gäller mellankommunalt sa
Page 37 and 38: Möjligheter Här finns exempel fr
Page 39 and 40: Möjligheter Samtliga tre kommuner
Page 41 and 42: Analys av granskade ÖP inom typomr
Page 43: Kommentarer: Grönstrukturen och be
Page 47: BILAGA 2 Referensgrupp Referensgrup

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?