03.09.2013 Views

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Möjligheter<br />

Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp flera exempel på frågor<br />

som bör tas upp i mellankommunalt samarbete. I Tingsryd<br />

nämns att ”…metoden att använda avrinningsområdena<br />

som gräns för grundvattenskyddsområdena har ingen<br />

naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån<br />

det primära vattenskyddsområdet”. Vattennyttjande<br />

uppströms och <strong>ner</strong>ströms är andra exempel som tas upp<br />

liksom att vattenkvaliteten är en gemensam fråga för hela<br />

avrinningsområdet (Ronnebyån). Det pekas på vattenvårdsförbunden<br />

som bevakar intressena för vattenkvalitet<br />

och att vattenmyndighetens arbete är ett sätt att genom<br />

mellankommunalt samarbete nå god vattenkvalitet.<br />

Vattenskyddsområden tas upp i alla tre kommu<strong>ner</strong>na,<br />

en översyn av befintliga lagskydd är aktuell (Lessebo),<br />

kommunens mål är att tillskapa sådana för samtliga vattentäkter<br />

i kommunen (Tingsryd), hälften av kommunens<br />

vattentäkter har skyddsområden och det finns förslag på<br />

sådana för de övriga fyra (Ronneby). Ekosystemtjänster tas<br />

upp som en annan möjlighet, t ex att klara dricksvattenförsörjningen<br />

genom konstjord infiltration i grustäkter.<br />

I Tingsryds ÖP redovisas översvämningsrisker och det<br />

anges att en framtida risk- och sårbarhetsanalys särskilt bör<br />

behandla dessa områden.<br />

Kommentarer: En översiktsplan ska innehålla en beskrivning<br />

av de” miljö-och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut<br />

om användningen av mark- och vattenanvändningen”<br />

(PBL 4:5). Att sådana avsnitt inte tas upp mer frekvent i de<br />

granskade ÖP:arna kan möjligen bero på nomenklaturen<br />

och att vissa kommu<strong>ner</strong> väljer att redovisa detta under<br />

andra problemorienterande avsnitt.<br />

Senaste årens översvämningar har visat på vikten av<br />

att ny bebyggelse grundläggs på en betryggande nivå<br />

över högsta högvattenståndet. Kartor som visar översvämningskänsliga<br />

områden bör alltid finnas i ÖP:n (jfr ovanom<br />

miljö-och riskfaktorer). Det är också värdefullt om ÖP:n går<br />

ett steg längre och anger vilka åtgärder man tänkt vidta för<br />

att minska eller mildra effekterna av översvämningar. Detta<br />

kan avse både akuta åtgärder och åtgärder på lite längre<br />

sikt. I ÖPn räcker det om man redovisar en viljeyttring i<br />

frågan och hänvisar till detaljerat program eller plan som<br />

ska upprättas.<br />

*** Yt- grund?Kommentar: Förslag på befintliga och nya<br />

vattenskyddsområden bör alltid finnas i en ÖP då de kan<br />

innebära restriktio<strong>ner</strong> för markanvändningen såväl som de<br />

bör vara styrande för annan markanvändning.<br />

Värdekärnor<br />

Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp skogsbruket som en råva-<br />

39<br />

ruresurs och utgångspunkt för rationell skogsproduktion.<br />

En kommun anger att begränsningar genom skydd t ex<br />

naturreservat bör ske genom frivilliga skötselavtal mellan<br />

staten och den enskilde skogsägaren.<br />

Områden värdefulla för och intressanta för naturvården<br />

redovisas i alla ÖP:arna. I Tingsryd förs ett resonemang om<br />

fritidshusbebyggelse kontra inlandssträndernas betydelse<br />

för turism och friluftsliv och det anges att stränderna är en<br />

viktig tillgång såväl för turism och friluftsliv som för bebyggelse.<br />

Våtmarkers ekologiska och hydrologiska funktion tas<br />

upp (Ronneby) och det anges att bebyggelse vid våtmarker<br />

ska så långt möjligt förhindras och i parallellt med att<br />

man önskar skapa fler våtmarker.<br />

Kommentarer: Som ovan sagts kan dessa intressen förstärka<br />

varandra och behöver normalt inte utgöra konflikt med<br />

vattenskyddsintressena. Ett rationellt skogsbruk kräver<br />

dock att naturvårdshänsyn tas och att t ex tillräckligt breda<br />

skyddszo<strong>ner</strong> utmed vattendrag lämnas kvar. Nya våtmarker<br />

som fördröjningsmagasin av t ex dagvatten är positivt<br />

för såväl bebyggelsen som utsläppen nedströms till haven.<br />

Enskilda avlopp från fritidshusbebyggelse bör observeras<br />

i översiktsplanen så att pla<strong>ner</strong>ingen inte medför<br />

ytterligare enskilda avlopp och därmed nya förorenande<br />

punktutsläpp. En förtätning med ny bebyggelse i befintliga<br />

fritidshusområden kan däremot skapa förutsättningar för<br />

gemensamma bättre lösningar och anslutning till kommunalt<br />

VA-nät. Befintliga problemområden med VA bör alltid<br />

anges i ÖP:n.<br />

Områden med bäring på Miljöbalken<br />

Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktspla<strong>ner</strong>na;<br />

· Kalkningsprogram/pla<strong>ner</strong> eller motsvarande ”åtgärdsprogram”<br />

för sjöar och vattendrag<br />

· Ytvatten – dricksvattenförsörjning<br />

· Dagvattenfrågar allmänt<br />

· Infiltration och perkolation eller lokal fördröjning av dagvatten<br />

(för att nå målen gällande vatten och avlopp)<br />

· Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder<br />

kopplade till vattendirektivet<br />

· Återskapa fler våtmarker<br />

· Strandskyddsfrågor<br />

En kommun anger att åtgärder för att nå målen beträffande<br />

avlopp och dagvatten är att hantera dagvattnet inom<br />

de områden där det bildas och därmed omöjliggöra eller<br />

minimera dess bortledande.<br />

Ronneby kommun beskriver ramdirektivet för vatten

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!