Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
Ladda ner (2 MB) - Vattenmyndigheterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Möjligheter<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp flera exempel på frågor<br />
som bör tas upp i mellankommunalt samarbete. I Tingsryd<br />
nämns att ”…metoden att använda avrinningsområdena<br />
som gräns för grundvattenskyddsområdena har ingen<br />
naturlig förankring i de områden som ligger längst ifrån<br />
det primära vattenskyddsområdet”. Vattennyttjande<br />
uppströms och <strong>ner</strong>ströms är andra exempel som tas upp<br />
liksom att vattenkvaliteten är en gemensam fråga för hela<br />
avrinningsområdet (Ronnebyån). Det pekas på vattenvårdsförbunden<br />
som bevakar intressena för vattenkvalitet<br />
och att vattenmyndighetens arbete är ett sätt att genom<br />
mellankommunalt samarbete nå god vattenkvalitet.<br />
Vattenskyddsområden tas upp i alla tre kommu<strong>ner</strong>na,<br />
en översyn av befintliga lagskydd är aktuell (Lessebo),<br />
kommunens mål är att tillskapa sådana för samtliga vattentäkter<br />
i kommunen (Tingsryd), hälften av kommunens<br />
vattentäkter har skyddsområden och det finns förslag på<br />
sådana för de övriga fyra (Ronneby). Ekosystemtjänster tas<br />
upp som en annan möjlighet, t ex att klara dricksvattenförsörjningen<br />
genom konstjord infiltration i grustäkter.<br />
I Tingsryds ÖP redovisas översvämningsrisker och det<br />
anges att en framtida risk- och sårbarhetsanalys särskilt bör<br />
behandla dessa områden.<br />
Kommentarer: En översiktsplan ska innehålla en beskrivning<br />
av de” miljö-och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut<br />
om användningen av mark- och vattenanvändningen”<br />
(PBL 4:5). Att sådana avsnitt inte tas upp mer frekvent i de<br />
granskade ÖP:arna kan möjligen bero på nomenklaturen<br />
och att vissa kommu<strong>ner</strong> väljer att redovisa detta under<br />
andra problemorienterande avsnitt.<br />
Senaste årens översvämningar har visat på vikten av<br />
att ny bebyggelse grundläggs på en betryggande nivå<br />
över högsta högvattenståndet. Kartor som visar översvämningskänsliga<br />
områden bör alltid finnas i ÖP:n (jfr ovanom<br />
miljö-och riskfaktorer). Det är också värdefullt om ÖP:n går<br />
ett steg längre och anger vilka åtgärder man tänkt vidta för<br />
att minska eller mildra effekterna av översvämningar. Detta<br />
kan avse både akuta åtgärder och åtgärder på lite längre<br />
sikt. I ÖPn räcker det om man redovisar en viljeyttring i<br />
frågan och hänvisar till detaljerat program eller plan som<br />
ska upprättas.<br />
*** Yt- grund?Kommentar: Förslag på befintliga och nya<br />
vattenskyddsområden bör alltid finnas i en ÖP då de kan<br />
innebära restriktio<strong>ner</strong> för markanvändningen såväl som de<br />
bör vara styrande för annan markanvändning.<br />
Värdekärnor<br />
Samtliga tre kommu<strong>ner</strong> tar upp skogsbruket som en råva-<br />
39<br />
ruresurs och utgångspunkt för rationell skogsproduktion.<br />
En kommun anger att begränsningar genom skydd t ex<br />
naturreservat bör ske genom frivilliga skötselavtal mellan<br />
staten och den enskilde skogsägaren.<br />
Områden värdefulla för och intressanta för naturvården<br />
redovisas i alla ÖP:arna. I Tingsryd förs ett resonemang om<br />
fritidshusbebyggelse kontra inlandssträndernas betydelse<br />
för turism och friluftsliv och det anges att stränderna är en<br />
viktig tillgång såväl för turism och friluftsliv som för bebyggelse.<br />
Våtmarkers ekologiska och hydrologiska funktion tas<br />
upp (Ronneby) och det anges att bebyggelse vid våtmarker<br />
ska så långt möjligt förhindras och i parallellt med att<br />
man önskar skapa fler våtmarker.<br />
Kommentarer: Som ovan sagts kan dessa intressen förstärka<br />
varandra och behöver normalt inte utgöra konflikt med<br />
vattenskyddsintressena. Ett rationellt skogsbruk kräver<br />
dock att naturvårdshänsyn tas och att t ex tillräckligt breda<br />
skyddszo<strong>ner</strong> utmed vattendrag lämnas kvar. Nya våtmarker<br />
som fördröjningsmagasin av t ex dagvatten är positivt<br />
för såväl bebyggelsen som utsläppen nedströms till haven.<br />
Enskilda avlopp från fritidshusbebyggelse bör observeras<br />
i översiktsplanen så att pla<strong>ner</strong>ingen inte medför<br />
ytterligare enskilda avlopp och därmed nya förorenande<br />
punktutsläpp. En förtätning med ny bebyggelse i befintliga<br />
fritidshusområden kan däremot skapa förutsättningar för<br />
gemensamma bättre lösningar och anslutning till kommunalt<br />
VA-nät. Befintliga problemområden med VA bör alltid<br />
anges i ÖP:n.<br />
Områden med bäring på Miljöbalken<br />
Nedan ges exempel på åtgärder som tas upp i översiktspla<strong>ner</strong>na;<br />
· Kalkningsprogram/pla<strong>ner</strong> eller motsvarande ”åtgärdsprogram”<br />
för sjöar och vattendrag<br />
· Ytvatten – dricksvattenförsörjning<br />
· Dagvattenfrågar allmänt<br />
· Infiltration och perkolation eller lokal fördröjning av dagvatten<br />
(för att nå målen gällande vatten och avlopp)<br />
· Miljöprogram (som kontinuerligt ska uppdateras) med åtgärder<br />
kopplade till vattendirektivet<br />
· Återskapa fler våtmarker<br />
· Strandskyddsfrågor<br />
En kommun anger att åtgärder för att nå målen beträffande<br />
avlopp och dagvatten är att hantera dagvattnet inom<br />
de områden där det bildas och därmed omöjliggöra eller<br />
minimera dess bortledande.<br />
Ronneby kommun beskriver ramdirektivet för vatten