16 Foto: Sallstedts bildbyra 1959 Annie Get Your Gun, Mäster Olof, Äventyr <strong>med</strong> gammal bil, Domaren, Två på gungbrädet, Henrik IV, Pygmalion Över 500.000 TV-licenser i Sverige Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning
50 <strong>år</strong> i VÄsterVik sven-olof Nilsson under lång tid ordförande i Västerviks teaterförening <strong>och</strong> <strong>med</strong>lem i riksteaterstyrelsen, <strong>med</strong> mera, skriver. Den 6 november 1958 samlades ett 20-tal teaterintresserade i Västervik för att bilda en lokalavdelning till <strong>Riksteatern</strong>. Den första föreställningen hölls dock inte förrän hösten 1959 – Pygmalion av Bernhard Shaw, <strong>som</strong> gavs inför fullsatt salong. Föreningens förste ordförande blev Harry Rosenkvist, <strong>som</strong> var engagerad i Folkets park redan på 1930-talet <strong>och</strong> <strong>som</strong> också själv spelade amatörteater. Som ung fick Harry följa <strong>med</strong> sina föräldrar till Folkets park på 1910-talet när det bjöds på teater där, så redan då föddes intresset för teatern. Han var senare <strong>med</strong> under de ”stora” <strong>år</strong>en – 60 till 70-talen – <strong>och</strong> i en intervju i Västervikstidningen 1977, i samband <strong>med</strong> att Harry tilldelades tidningens kulturpris, minns han Viktor Sjöström, Pauline Brunius, Inga Tidblad, Douglas Håge, Karl Gerhard <strong>med</strong> flera, oförglömliga teaterföreställningar av stor dramatik, påkostade operettuppsättningar <strong>och</strong> glada revyer. För det allra mesta spelat för utsålda hus. När de stora begivenheterna utannonserades, började folk köa natten före biljettförsäljningen. En del sov till <strong>och</strong> <strong>med</strong> över i <strong>med</strong>förda tält! Rubriken i samband <strong>med</strong> tidningsartikeln om Harry löd ”Han är <strong>Riksteatern</strong> i Västervik”. Det berättas också i artikeln om, att när man <strong>med</strong> amatörteatern skulle ge en föreställning i Mjölby, blev en av de <strong>med</strong>verkande flickorna förhindrad <strong>och</strong> i den ordinaries ställe fick en åtta<strong>år</strong>ing vid namn Alice Nilsson rycka in. Hon skulle <strong>med</strong> tiden bli känd <strong>som</strong> Alice Babs. Föreningens första föreställningar hölls i nykterhetslogens lokal Augustenburg. Det gick, även om det var under ytterst primitiva förhållanden. Bland annat fick man inför varje föreställning frakta in <strong>och</strong> ut 110 så kallade truckpallar för att få en sådan lutning i salongen, att även de Sovjet landar <strong>med</strong> en Sputnik på månen <strong>som</strong> satt längst bak skulle se hyggligt. Ett himmelrike, var det helt naturligt när Folkets hus stod färdigt 1965, skriver tidningen. Men i föreningens verksamhetsberättelse för 1964/1965 skriver styrelsen: ”Den efterlängtade flyttningen till nya lokaliteter i Folkets hus blev delvis en besvikelse, när det i praktiken visade sig att bland annat scenutrymmet var för litet <strong>och</strong> ej ger möjlighet att placera större operaturnéer o.d.”. En intressant motion till <strong>Riksteatern</strong> skrevs <strong>år</strong> 1982 av föreningens styrelse, där man bland annat kan läsa: ”Det är sv<strong>år</strong>t att välja ett spel<strong>år</strong>sprogram <strong>som</strong> gör just v<strong>år</strong> lokala publik belåten <strong>och</strong> f<strong>år</strong> den att komma tillbaka. Här i Västervik uppskattar de flesta inte pjäser <strong>med</strong> långa djupsinniga diskussioner <strong>och</strong> inte heller skoj <strong>med</strong> lik <strong>och</strong> döende, även om sådana pjäser säkert kan finna tacksam publik på större orter.” Harry var kvar i föreningens styrelse ända till slutet av 1980-talet, alltså ca 30 <strong>år</strong>, därav 25 <strong>år</strong> <strong>som</strong> föreningens ordförande. En lång <strong>och</strong> trogen gärning inom <strong>Riksteatern</strong>. Efter några byten på ordförandeposten tillträdde undertecknad <strong>som</strong>, var det tänkt, ”tillfällig” ordförande. Jag hade <strong>som</strong> politiker kommit in i representantskapet via kulturnämnden <strong>och</strong> blev direkt vice ordförande. Men jag glömmer aldrig de härliga hälsningsorden jag möttes av från Harry Rosenqvist: ”Roligt att få en ny <strong>och</strong> ung person in i styrelsen, men se politiker ger jag inte mycket för, de brukar varken komma på v<strong>år</strong>a möten eller v<strong>år</strong>a föreställningar.” Men så fel han hade, kan jag idag konstatera, efter drygt tjugo mycket givande teater<strong>år</strong>. Otaliga är de intressanta kulturpersonligheter man träffar <strong>som</strong> ideellt arbetande i en teaterförening. Dessutom har mycket hänt inom själva Riksteaterorganisationen under de senaste <strong>år</strong>en. Uppbyggnaden av länsteaterföreningen <strong>med</strong> teaterkonsulenter, återinförandet av individuellt <strong>med</strong>lemskap <strong>och</strong> <strong>Riksteatern</strong>s omorganisation till det gemensamma arbetssättet är väl de största positiva förändringar <strong>som</strong> gjorts, sett från oss teaterföreningar. Och de rådslag <strong>som</strong> nyligen startats kommer säkert att ge föreningarna stort inflytande inom hela riksteaterrörelsen. Fidel Castro tar makten på Kuba 17