03.09.2013 Views

Riksteatern 75 år, bok med mig som redaktör och projektledare.

Riksteatern 75 år, bok med mig som redaktör och projektledare.

Riksteatern 75 år, bok med mig som redaktör och projektledare.

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

40<br />

tat hur det stod till <strong>med</strong> deras företag. Algot i Borås köpte<br />

deras fabrik <strong>och</strong> försedde dem <strong>med</strong> gammalt tyg. Sömmerskorna<br />

var gisslan i en affär där det handlade att göra<br />

sig av <strong>med</strong> värdelösa lager. De satt till exempel <strong>och</strong> sydde<br />

kläder av banlon, ett extra tätt nylontyg, till Afrika, ett meningslöst<br />

Sidaprojekt.<br />

Tjia Torpe, kulturproducenten <strong>med</strong> erfarenhet från musikrörelsen,<br />

var v<strong>år</strong> förutsättning. Vi hade sett denna superkunniga<br />

kvinna i aktion på en stödgala för Algots Nord, <strong>som</strong><br />

sydde kläder för handikappade <strong>och</strong> även Vamlingbolagets<br />

Mahjongkollektioner. Vi bad Tjia att organisera en intervjuturné<br />

längs svensk textilindustri från norr till söder <strong>med</strong> nedslag<br />

i de klassiska textilorterna <strong>som</strong> Borås <strong>och</strong> Norrköping.<br />

Vi förberedde oss genom seminarier. Vi samarbetade <strong>med</strong><br />

ABF <strong>och</strong> Beklädnadsarbetarförbundet . Vi ville skaffa mera<br />

kunskaper, rusta oss för en samhällsdebatt.<br />

Att göra en pjäs innebär för en regissör många möten<br />

<strong>med</strong> andra kunniga <strong>och</strong> hängivna människor <strong>som</strong> bidrar<br />

<strong>med</strong> sin kunskap. Det var ett unikt scenografiskt samarbete<br />

<strong>med</strong> två starka scenografer, Roland Söderberg <strong>och</strong><br />

Christina Björk. Det var en genusutmaning i sig: att sammangjuta<br />

tekniska lösningar <strong>och</strong> utsätta dem för diskussion,<br />

något <strong>som</strong> tillhörde pjäsens andra tema om teknik <strong>och</strong><br />

process.<br />

Christina minns att när hon <strong>och</strong> Roland presenterade<br />

sina gemensamma scenlösningar, vände sig folket i verkstäder<br />

alltid först till Roland.– Det var på den tiden <strong>som</strong><br />

ingen trodde en kvinna kunde teknik. Vi ville dessutom ha<br />

kvinnliga tekniker, men bygget var för tungt.<br />

En av dem vi anställde var Peter Scott (en scenmagiker<br />

jag fortsatt att arbeta <strong>med</strong> ända sedan dess – vad har<br />

inte han byggt <strong>med</strong> Sveriges scenografer <strong>och</strong> kollegor i det<br />

ständigt föränderliga rummet på Unga Klara under snart<br />

30 <strong>år</strong>?). Av honom lärde jag <strong>mig</strong> vad scenteknik kan vara<br />

– ett bygge av ideologi <strong>och</strong> konstnärskap <strong>med</strong> lösningar<br />

<strong>som</strong> berättar mer. <strong>Riksteatern</strong>s verkstäder var för <strong>mig</strong> på<br />

den tiden, <strong>som</strong> kom från mindre uppsättningar, <strong>som</strong> rika<br />

Bergakungens sal.<br />

Att söka sin publik blev möjligt genom det storslagna<br />

samarbetet mellan <strong>Riksteatern</strong>s Jerk Liljefors <strong>och</strong> Stadsteaterns<br />

Lars Edström. Lars vågade satsa på många konstnärliga<br />

äventyrsprojekt <strong>och</strong> gav <strong>mig</strong> fem <strong>år</strong> senare Unga<br />

Klara / Lagret i Kulturhuset så att jag skulle kunna fortsätta<br />

att undersöka rumsteatern. Lars trodde på konstnärerna,<br />

han var fackligt grundad, yttrandefrihet <strong>och</strong> scenisk profilering<br />

var han inte rädd för, han tackas här!!<br />

Den 8 mars 1980 hade Fabriksflickorna premiär i Skellefteå.<br />

Och publiken kom! Hela turnén var fullsatt. Kvinnorna<br />

i tekoindustrin kände att pjäsen var riktad till dem.<br />

Huvudrollen hade Kvinnokollektivet <strong>och</strong> dess motståndare<br />

på scen var direktören för det lilla familjeföretaget, <strong>som</strong><br />

i sin tur också blev förlorare mot den stora marknaden när<br />

han tillsammans <strong>med</strong> alla hans sömmerskor f<strong>år</strong> gå. Vi ville<br />

föra vidare slutscenens påstående att i låglöneländerna syr<br />

nu barn v<strong>år</strong>a billiga kläder <strong>och</strong> frågan: Var finns v<strong>år</strong> solidaritet?<br />

Bill spelades av Yvonne Lombard (Yvonne var <strong>med</strong> i<br />

Jösses, där hon spelat ett kaxigt hembiträde) <strong>och</strong> Bull av<br />

purunga fräna Sonja Hejdeman.<br />

Av en pjäs blir sällan något kvar men sångerna finns på<br />

skiva, musik av Gunnar Edander <strong>och</strong> kapellmästaren Inger<br />

Berggren. Jag hör dem då <strong>och</strong> då. En ensam kvinna är bara<br />

en slav/men tusen systrar kan ställa krav …<br />

1979 Arlecchino, Förra <strong>som</strong>maren i Tjulimsk, Kattlek, Operation liv <strong>och</strong> lust, Sängkammarsvit, Joe Hill – mannen <strong>som</strong> aldrig dog, Plötsligt en dag i augusti<br />

Khomeini tar makten i Iran, när shahen störtats Stig Bergling grips för spionage Pol Pot i Kampuchea störtas

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!