Sirenen Nr 4 • 2005 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 4 • 2005 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 4 • 2005 - Tjugofyra7
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
28 sirenens räddningsskola<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 4 <strong>•</strong> <strong>2005</strong><br />
Avbrända rötter ökar risken för fallande träd. Var särskilt uppmärksam om vinden friskar i, och vid överflygning med helikopter.<br />
Torkar snabbt. Ris och fina kvistar har<br />
ungefär samma egenskaper som gräs och<br />
fukthalten varierar med luftfuktigheten.<br />
Det innebär att spridningshastigheten<br />
i finbränslet kan mångfaldigas på bara<br />
några timmar.<br />
vid röjning och vid markberedning.<br />
I sommar kommer skogsmaskiner<br />
att arbeta även vid högsta risken.<br />
Brandflyget Œterinfšrs<br />
En del förebyggande åtgärder planeras<br />
särskilt för de utsatta områdena. Bland<br />
annat återinfört statligt brandflyg, information<br />
till skogsarbetare och förbättrad<br />
släckutrustning i skogsmaskinerna<br />
(se även sidan 18 i <strong>Sirenen</strong> 3/05). Vissa<br />
skogsområden kommer kanske också<br />
att spärras av för allmänheten, och förstärkt<br />
utrustning för skogsbrandsläckning<br />
placeras ut.<br />
Granskog, normala förhållanden:<br />
mindre än 1 kg bränsle /m2, spridnings-<br />
hastighet vid brand ca 1 m/min.<br />
Liggande skog: 4 kg/m2 eller mer,<br />
spridningshastighet 10-20 m/min.<br />
Vad kan vi göra innan det brinner?<br />
<strong>•</strong> Inventera riskområden. Sommaren<br />
<strong>2005</strong> ändras dessa hela tiden, uppdatera!<br />
<strong>•</strong> Undersök framkomliga vägar. Uppdatera<br />
kartunderlaget (Skogsvårdsstyrelsen<br />
har nya kartor över stormdrabbade<br />
områden). Tänk stort: stora<br />
områden, lämplig sektorindelning?<br />
<strong>•</strong> Inventera vattendrag<br />
<strong>•</strong> Gör ”objektsbesök”: ta ut styrkan<br />
i skogen, läs terrängen, gör orienteringsövningar,<br />
tänk igenom och<br />
förbered. Var finns naturliga begränsningslinjer?<br />
<strong>•</strong> Gå igenom utrustning, komplettera,<br />
uppdatera.<br />
<strong>•</strong> Ta kontakter för regionsamverkan.<br />
Glöm inte skogsbolagen: ge räddningstjänstens<br />
synpunkter på till<br />
exempel röjningsarbete.<br />
<strong>•</strong> Upprätta en förstärkningsstyrka, ett<br />
räddningsvärn för skogen<br />
<strong>•</strong> Utökad bevakning för tidig upptäckt<br />
Under sommarsäsongen:<br />
<strong>•</strong> Följ väderprognoserna. SMHI gör<br />
dagliga brandriskprognoser från juni<br />
till augusti, och bedömer gräsbrandrisken<br />
från det att snötäcket lättar.<br />
<strong>•</strong> Via Räddningsverkets hemsida nås<br />
beslutsstöd som tagits fram i samverkan<br />
med SMHI. Uppgifterna rör bland<br />
annat markfuktighet, väder- och<br />
vindprognoser, åskriskprognos och<br />
blixtregistrering.<br />
Tips: Ställ färskvattendunkar på bilen,<br />
byt varje dag under sommaren. Då har<br />
styrkan alltid dricksvatten med sig ut<br />
vid larm.<br />
Metodik – Taktik<br />
Skogsbrand, allmänt<br />
Skogsbrand kan bekämpas genom direkt<br />
angrepp, indirekt angrepp, torra<br />
och våta metoder eller (vanligen) en<br />
kombination av dessa. Här följer tips<br />
och råd (för mer utförlig metodbeskrivning,<br />
se ”Att läsa” på nästa sida).<br />
Luftfuktighet, markfuktighet, vind,<br />
tid på dygnet, topografi och brandens<br />
storlek är faktorer som har betydelse för<br />
dess spridning.<br />
<strong>•</strong> Grundmetoden är att stänga in branden<br />
genom att begränsa och tränga<br />
ihop den från sidorna. I fronten är<br />
man i underläge direkt.<br />
<strong>•</strong> Ett offensivt angrepp har större chans<br />
att lyckas under sen kväll eller tidig<br />
morgon då du har vind, mark- och<br />
luftfuktighet på din sida.<br />
<strong>•</strong> Håll en yta från eldbandet och 25-30<br />
meter in mot branden. Jobba inte på<br />
det redan avbrända området utan i<br />
eldbandet – det är mer ekonomiskt<br />
(punktbränder i det redan avbrända<br />
området självslocknar).<br />
Foto: Karl-Axel Dahlberg<br />
<strong>•</strong> Gör sektorindelning, arbeta systematiskt.<br />
Det kan handla om flera fronter<br />
på olika ställen i skogen. Skogsbränder<br />
av större storlek kräver överblick<br />
från luften.<br />
<strong>•</strong> Läs terrängen, utnyttja topografin.<br />
Hitta begränsningslinjer som vägar,<br />
stigar, kraftledningsgator, sjöar/vattendrag,<br />
lövskogspartier.<br />
<strong>•</strong> Skyddsavbränning, till exempel i<br />
dikesrenar: för att bredda begränsningslinjer<br />
eller avlägsna brännbart<br />
material och hejda brandfronten. Kan<br />
användas mer, som en offensiv metod<br />
och då eventuellt ihop med anläggande<br />
av moteld. På grund av tung<br />
utrustning etcetera så hinner man<br />
ofta inte, insatsen blir defensiv.<br />
<strong>•</strong> Tumregel för begränsningslinjer:<br />
linjens bredd bör vara minst lika med<br />
den omgivande vegetationens höjd.<br />
<strong>•</strong> Det är för sent att experimentera i ett<br />
skarpt läge. Öva under kontrollerade<br />
former.<br />
Skogsbrandorsakernas tio i topp<br />
(1996-2000)<br />
1) Blixtnedslag, 2) Lägereld, 3) Annan,<br />
4) Barns lek med eld, 5) Anlagd<br />
med uppsåt, 6) Återantändning, 7)<br />
Eldning av gräs, 8) Övriga gnistor, 9)<br />
Rökning, 10) Tågbromsning<br />
(Källa: Räddningsverket)
Change language