Ett slag för hälsan - Ergo

Ergo #11 / 2007
Ny utbildning i gammalt yrke
Etiska frågor och mäns våld mot
kvinnor. Det är två centrala inslag
i den nya barnmorskeutbildningen
vid Uppsala universitet.
Trots att både universitetet och
yrket är gammalt har Uppsala
aldrig tidigare haft en barnmorskeutbildning.Programmet
är tre terminer långt och
innehåller lika delar teori och praktik.
Det ligger på den avancerade nivån i den
nya utbildningsstrukturen, vilket innebär
att de studenter som vill kan skriva
en magisteruppsats. Det krävs också en
kandidatuppsats för att vara behörig till
utbildningen.
– Vi vill markera att det ställs krav på
studenterna, både akademiskt och yrkesmässigt,
säger Margareta Larsson, programansvarig
tillsammans med Agneta
Skoog Svanberg.
Det fi nns elva barnmorskeutbildningar
i landet. Utmärkande för Uppsala universitet
är ett teoriblock om mäns våld mot
kvinnor som kommer in redan under den
första terminen. Ämnen som tas upp är
våld under graviditet och inom relationer
samt sexuella övergrepp.
– Som barnmorska möter man kvinnor
i många olika åldrar. Då borde man, om
någon, våga fråga om sådana här saker
och veta hur man slussar vidare vid problem,
säger Agneta Skoog Svanberg.
Två andra centrala inslag på programmet
behandlar etiska frågor som fosterdiagnostik
och abortetik, och internationell
kvinnohälsa – med fokus på mödra-
Per Löwdin
Vill man verkligen
förnya forskningen
bör man satsa på
de yngre forskarna
Agneta Skoog Svanberg och Karin Hellström är programansvarig respektive student på
Uppsala universitets nya barnmorskeutbildning. Foto: Hanna Lundquist
dödlighet, katastrofbistånd och HIV/aids.
Karin Hellström, en av studenterna i den
första programomgången, tycker att ämnena
känns angelägna:
– Men de etiska frågorna är svårare än
man först tror, det upptäcker man när
man börjar gräva i dem.
KARIN HELLSTRÖM är en typisk barnmorskestudent:
hon är kvinna och i trettioårsåldern.
Några män fi nns inte bland de
25 studenterna på programmet, vilket
speglar yrkeskårens nästan totala kvinnodominans.
Men några åtgärder för att
En av Anders Hallbergs första
åtgärder, när han tillträdde
som rektor förra året, var att
dra igång ett gigantiskt utvärderingsprojekt,
Kvalitet och
förnyelse 2007, internt känt som ”KoF”.
Tanken var att hela Uppsala universitet
skulle genomlysas. Resultatet föreligger
nu i form av en lunta på närmare 600 sidor.
Utvärderingen har gjorts genom ”peer
review”, av forskare från andra universitet,
i 24 paneler vilka bestått av sammanlagt
176 forskare. Arbetsspråket, liksom
rapporten, är engelska. Panelgranskningen
har kompletterats med bibliometriska
studier av institutionernas produktion.
Ambitionen var att forskningen som
bedrivs ute på institutionerna i någon
mening skulle värderas och jämföras med
framstående internationell forskning.
Någon enkel rangordning görs dock ej.
Arbetet har snarare varit inriktat på att
lokalisera de institutioner som bedriver
forskning av högsta internationell klass
än att identifi era akademiska katastrofområden.
Femtio projekt spridda på tjugo institutioner
bedöms vara mycket framstående,
ett hundratal bedöms hålla en hög internationell
standard. Överlag bedöms
forskningen vid Uppsala universitet
som god, även om vissa undantag
fi nns.
Några som bedöms som världsledande
är afrikansk och jämförande
arkeologi, datorlingvistik,
latin, teoretisk fysik, astrofysik,
medicinsk biokemi och mikrobio-
locka fl er manliga sökanden har enligt
Agneta Skoog Svanberg inte diskuterats.
– Nej, vi har inte några sådana satsningar
på gång. Men visst skulle kåren må bra
av fl er män, det vore önskvärt.
Varför blir man då barnmorska? För
Karin Hellström var det ett självklart val,
ändå sedan hon som sjuttonåring var
med på sin bästis förlossning.
– Yrket har fascinerat mig sedan dess.
Det handlar om nya liv som skapas. Men
det är inte bara förlossningsdelen som
lockar, jag är intresserad av de andra
bitarna också: arbetet på ungdomsmot-
logi. Flertalet av projekten som betecknas
som ”världsledande” återfi nns vid Teknisk-naturvetenskapliga
och Medicinska
fakulteterna.
Särskilt intressant är panelernas kritik
mot vissa strukturella förhållanden.
En panel framhåller att den demografi
ska profi len är ett problem i det att betydande
forskare snart går i pension. Flera
framhåller behovet av kritisk analys och
strategisk planering i rekryteringen.
Framförhållning efterlyses i samband
med pensionering av professorer – den
tillträdande professorn kunde med fördel
inta sin professur något år innan den avgående
lämnar sin post.
Det jämras, på goda grunder,
över att relativt få befattningar
har forskning som huvudsaklig
uppgift. Lektorer har
alldeles för tung undervisningsbörda.
Vidare framhålls särskilt de
negativa effekterna av låg rörlighet i det
svenska akademiska systemet. Bristande
konkurrens vid tjänstetillsättningar, och
brist på rörlighet, riskerar att resultera i
forskning av blygsam kvalitet, samtidigt
som det hindrar kritiskt tänkande.
Finansieringen blir också föremål för en
kritisk granskning. Dagens budgetregler,
som skiljer på forskning och undervisning,
utgör ett hinder för ett forskningsbaserat
universitet. Det ständiga sökandet
av anslag stjäl tid och skapar osäkerhet.
Även kritik mot universitetets uttaxering
för gemensamma ändamål (”overhead-kostnader”)
släpps fram. Dessa
kostnader uppgår normalt till minst 35
NYHETER /13
tagningar, mödravård, kvinnofrågor i
allmänhet.
Agneta Skoog Svanberg lägger till infertilitetsproblem
på listan, ett område som
hon själv jobbat länge med och som inte
ser ut att minska eftersom barnafödandet
sker allt senare i livet. Frågan tas upp
på utbildningen, och Agneta Skoog Svanberg
menar att den innebär en balansgång
för barnmorskan. Å ena sidan har
hon ett ansvar för att informera familjer
om riskerna med att vänta med att föda
barn. Å andra sidan får hon inte stressa
dem eller glömma allt det positiva med
att kvinnor i högre grad än tidigare utbildar
sig och yrkesarbetar.
Och just lyhördhet och öppenhet är något
som krävs för att bli en bra barnmorska,
menar Agneta Skoog Svanberg.
– Man delar människors glädje och
sorg, och olika par har olika förväntningar.
Ibland vill de att man ska vara en aktiv
coach, andra gånger bara att man ska fi nnas
där.
HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se
FÖR ATT KOMMA IN på
barnmorskeutbildningen
vid Uppsala universitet
krävs en sjuksköterskeexamen
med kandidatexamen
och minst ett års yrkeserfarenhet
som sjuksköterska. För
att bli färdig barnmorska ska man ha
praktiserat vid 100 förlossningar,
varav 50 ska vara slutförda.
procent. Flera paneler tar upp frågan.
Vissa forskningsgrupper på Teknisk-naturvetenskaplig
fakultet, som drar in
stora externa anslag, uppges betala mer
till universitetet än vad de får i form av fakultetsanslag.
Även om man kan konstatera att det
fi nns en och annan potemkinkuliss som
inte genomskådats är genomgångarna
av de olika institutionerna ytterst intressant
läsning, och skrivningarna är säkert
inte populära i alla läger. För den som vill
skaffa sig en bild av forskningen vid Uppsala
universitet i dagsläget är det utomordentligt
informativ läsning. Man får helt
enkelt reda på var den bästa och – även om
rapporten är lågmäld om den saken – var
den sämsta forskningen bedrivs.
Rapporten har ett klart egenvärde,
även om de som kommer
att läsa den i sin helhet är
lätt räknade. Däremot är den
knepig att använda som beslutsunderlag.
Några alexanderhugg för
hur man ska förnya Uppsala universitet
bjuds det inte på. Flera av de strukturella
problem som framställs kan endast åtgärdas
genom politiska beslut i riksdag och
regering. Det är inte heller givet att man
genom att satsa ytterligare på det som
idag är framstående främjar förnyelse på
längre sikt. Det innebär ju, i många fall,
att man ger till dem som redan har. Och,
dagens forskning kommer med tiden att
bli gårdagens. Vill man verkligen förnya
forskningen, då bör man främst satsa på
morgondagarna, på att skapa gynnsamma
förutsättningar för yngre forskare.