Ett slag för hälsan - Ergo

More documents

Recommendations

Info

18 / KULTUR Ergo #11 / 2007 “O Fortuna,// velut luna, // statu variabilis, // semper crescis, // aut decrescis; // vita detestabilis // nunc obdurat // et tunc curat // ludo mentis aciem, // egestatem, // potestatem, // dissolvit ut glaciem.” “O Fortune, // like the moon // you are changeable, // ever waxing // and waning; // hateful life// fi rst oppresses // and then soothaes // as fancy takes it; // poverty // and power, // it melts them like ice.” Tidlöst ödesmättat Den 28 oktober uppförs Carl Orffs ”Carmina Burana” på Musikens hus, ett verk som ständigt hittar fram till en ny publik. Carl Orffs (1895–1982) “Carmina Burana” är ett ständigt återkommande körverk på världens musikscener, där “O Fortuna” kommit att få en närmast ikonisk status, lätt igenkänd även av personer utan ett särskilt musikintresse. Verket kom snabbt att ta klivet från det sceniska till konserthallen, för att idag ha tagit steget in i fi lmens värld liksom datorspelens. Genom användandet av musiken i t ex fi lmen ”Excalibur” (1981) och där dikttexterna utgjort grund för delar av Nobuo Uematsus musik till dataspelet ”Final Fantasy VII” (1997), förankrar “Carmina Burana” sin status. Miljontals hårdrockare världen över känner också igen “O Fortuna” som Ozzy Osbournes konsertintro under många år. Som historikern Alexander Murray har konstaterat skedde det från och med 1100-talet en förändring i förståelsen av bilden av Fortuna, från den av en personifi kation av slumpen som styr människors liv och öden, till den av en aktiv gudinna som själv snurrar ödets hjul, därmed upphöjandes en del människor till lycka medan andra kastas i misär och fattigdom. Titelbladet till handskriften visar också hur fyra kungar i tur och ordning upplever välstånd och fattigdom, allt efter hur Fortuna vrider ödets hjul. DET ÄR INTRESSANT HUR just dikten om denna gudinna omgärdar “Carmina Burana”, som inledande och avslutande sång, och hur detta symboliskt kan kopplas till hur “Carmina Burana” efter sin urpremiär i Frankfurt den 8 juni 1937 just blev Carl Orffs första verkliga framgång som kompositör och därmed väg mot ökad fi nansiell trygghet. För var det slumpen som gjorde “Carmina Burana” till en succé i Nazityskland eller fanns det mer aktiva inslag som verkade för körverkets framgång? Det är viktigt att framhålla att Carl Orff inte vid något tillfälle under naziregimen var medlem av nazistpartiet. Inte heller fi nns det uttalanden där han uppvisar sympatier med deras ideologi. Likväl kan man inte heller fi nna några direkta motståndsaktioner. Orff valde istället att utnyttja sina kontakter med bekantskaper från tiden innan 1933, personer som därefter kommit att inta positioner inom naziregimens utbildningsprogram, framförallt inom Hitlerjugend, för att skapa sig en plattform för sitt musikskrivande och för användandet av hans musikpedagogiska ”Schulwerk”. CARL ORFF VALDE även att för en ganska ansenlig summa pengar skriva ny musik till William Shakespeares ”En midsommarnattsdröm”, fullt medveten om att detta skulle fungera som en ersättning för juden Felix Mendelssohns musik. Även om Orff under hela sin karriär, både före som efter andra världskriget, närt ett musikestetiskt ideal som låg långt från Mendelssohns skönklingande romantiska stil, vilket då skulle kunna ses som en bidragande orsak till att Orff valde att skriva sitt egna musikaliska bidrag till Shakespeares komedi, är det lika klart att han måste ha varit medveten om vilket politiskt budskap som skulle kopplas samman med hans musik. Och i fallet med “Carmina Burana” fi ck Orff efter premiären en mindre summa pengar från Frankfurts överborgmästare Kresileiter Krebs, som både var en bekännande nazist och högt uppsatt SS-offi cer. Även om summan var blygsam hade den stor symbolisk och politisk betydelse, då det visade på vilken typ av uppbackning han fortsättningsvis kunde förvänta sig i det tyska kulturlivet ifrån nationalsocialistiskt håll. DET HAR ÄVEN DISKUTERATS huruvida musiken i sig bär på inneboende värden som var särskilt kompatibla med den nazistiska ideologin, något som dock svårligen kan påvisas. Snarare skiner Orffs egna ideologiska övertygelser igenom i hans urval av mestadels latinska dikter, framför tyska, i “Carmina Burana”, där Orff ville se en gemenskap mellan de europeiska länderna, framför nazisternas På titelbladet till ”Carmina Buranas” manuskript ser vi fyra kungar vilka i tur och ordning upplever välgång eller kastas i misär, allt efter hur Fortuna (i mitten) vrider ödets hjul. propagerande av den tyska rasens överlägsenhet. Mottagandet av “Carmina Burana” var likaså inledningsvis kluvet, där vissa av texternas explicit sexuella innehåll för somliga musikkritiker, inklusive de uttalat nazistvänliga, tycks ha varit svårsmält. ÄVEN OM DET EGENTLIGEN inte går att få någon klarhet i Carl Orffs faktiska hållning gentemot den nazistiska ideologin, kanske hans ambivalenta hållning ändå kan stavas tolerans, om dock inte acceptans. “Carmina Burana”, som består av tre delar vilka respektive behandlar naturen, drycken och kärleken, och därmed allmänmänskliga ämnen vilka är ständigt aktuella, behöver således inte nödvändigtvis brännmärkas som ett fascistiskt verk. Istället kan man se hur verket om och om igen sätts upp på musikscener runtom i världen, ständigt dragandes en ny publik vilken fascineras av detta bitvis bombastiska, satiriska och lyriska körverk. Särskilt i denna tid av historiskt intresse förblir “Carmina Burana”, ett verk som samtidigt visar upp sina rötter i medeltida lyrik och Orffs studier av renässansens musikaliska mästare, ett klassiskt musikverk som fortsätter intressera och trollbinda sin publik. KATARINA GLANTZ Söndagen den 28 oktober sätts ”Carmina Burana” upp på Musikens hus med Uppsala kammarkör, ungdomskör från Gävle musikklasser och Uppsala blåsarsinfonietta under ledning av dirigenten Erik Hellerstedt. Medverkande solister är Karin Ingebäck, Robert Arnell samt Mathias Brorson. Arrangör är Uppsala Kammarkör.
Ergo #11 / 2007 KRÖNIKA/JERRY LASOTA Kortfi lmfestivalen är ett lotteri Vad bättre än att byta det snålblåsande höstmörkret mot biomörkrets varma famn? Uppsala kortfi lmfestival kan komma som en räddare för höstdeppiga studenter, men kortfi lmer kräver också en speciell attityd till fi lmtittandet för att man inte ska bli besviken, irriterad eller avskräckt. Handling, dialog, djupare mening eller acceptabla specialeffekter – allt som man brukar vänta sig av vanlig långfi lm kan mycket väl fi nnas med, men bör betraktas som bonus och inte krav. Anlägg en sorts yogisk-buddistisk acceptans: du riskerar att såväl förtjusas av briljant fi lm som att skändas i ögon och öron av något Djärvt Formexperiment. Lite socker, lite salt. Kortfi lmfestivalen är ett lotteri, och det bör man veta. För den som vill ta det säkra före det osäkra rekommenderar jag programmet ”Publikens favoriter”, resultatet av publikens omröstning. Inget där brukar vara dåligt, och vi plebejer prioriterar ofta humor. Har jag bara tid och ork för ett program, brukar det bli detta. Fast ska man betala medlemskort för 20 kronor och sen biljettpriset för 60, brukar cirka 90 minuter fi lm kännas rätt torftigt. Köper man tre biljetter blir det dock 50 kronor per föreställning – mer acceptabelt. Prisvinnarna, kritikernas favoriter, är då ett annat säkert kort. Filmerna som tar sig hit är ofta välskrivna, välspelade, poetiska och tillintetgörande deprimerande. Var ute i god tid, biljetterna till dessa program tar snabbt slut. Som tredje alternativ kan man unna sig att slinka in på något osäkrare alternativ. För mig blir det ofta ”Raffi nerat animerat”, men jag uppmuntrar alla att testa något okänt. Det stora festivalkortet, det som låter en se så mycket fi lm man vill, är Vad kan man vänta sig av en kväll på Amplifi ed? – ÖG roterar mellan fyra olika klubbar som är nischade på olika genrer. Vår grej är partyrock – tyngre, ösig rock som kan få folk att dansa. Minst ett liveband per kväll hör också till konceptet. Vår budget är liten, så det gäller att vaska fram guldkornen. Banden behöver inte vara lokala men det handlar om undergroundnivå. De band som vi har bokat hittills har i princip spelat för reseersättningen. Räcker det för att få kvalitet? – Det fi nns väldigt mycket bra band just nu. Vi har tre–fyra riktigt bra namn att välja mellan varje gång och de fl esta hör av sig till oss snarare än tvärtom. Banden kommer från hela landet. Kanske inte från Skåne, men från västkusten till södra Norrland. Vi har bara haft kanonbokningar hittills. Det kan ju bero på att vi har näsa för bra band, men det säger nog mer om hur bra det allmänna klimatet är just nu. Vad kan du säga om Lapuma? – De lirar kaxig, rakt-på-sak-rock n’ roll med inslag av såväl 70- som 80-tal, kryddat med bredbent gitarrspel och skamlösa sångtexter. De är inte lika tunga som många av de tidigare bokningarna, men kanske rivigare och ösigare. Deras en satsning för den djärva sökaren. Alla behöver naturligtvis inte spendera varje ledig sekund med att tvångsmässigt titta på kortfi lm, men har man väl köpt kortet ligger den oavsiktliga överdosen inte långt borta. Man förtränger sina studier, maratontittar tills ögonen svider, äter gratisfrukost med de internationella regissörerna. Man ser alla retrospektiver man kommer åt, ramlar in på festivalpuben för att prata bråddjupa analyser av de konstigaste fi lmerna, sitter ensam i publiken framför de obskyraste programmen tills alla fi lmer, intryck, popcorn och regissörer fl yter samman till en överväldigande symfokakafoni och verkligheten spricker upp som en söndertrasad bioduk. Och på andra sidan? Kortfi lmspsykos. Eller cineastisk transcendens. Båda tillstånden brukar dock gå att bota på avslutningsfesten, där såväl bittra minnen som djupa insikter med lätthet supes bort. Ett ögonblick Valter Vilkko, arrangör för Amplifi ed på Östgöta nation, som kör en gång i månaden sedan januari. Den 19 oktober är det dags för Lapuma, klubbens hittills största bokning. KULTUR / 19 “Private Life” av Abbe Robinson visas i programmet Gay and Lesbian på Uppsala kortfi lmfestival. sångerska har en väldig energi på scen. De har en genuin fanbase i Stockholm. Spelar du själv? – Inte egentligen. Det är kul att man kan förverkliga sitt musikintresse genom att driva en klubb. Kanske gör jag det för att jag aldrig blev en toppgitarrist! Hur ser din drömbokning ut? – Om jag inte behövar ta hänsyn till ekonomiska realiteter blir det Muse. Det är ett kameleontband som har något för alla. Annars blir det Lapuma – bättre än så blir det inte. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: 04 / DEBATT Ergo #11 / 2007 VERKA F
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #11 / 2007 »Stud
Page 7 and 8: 08 / NYHETER Ergo #11 / 2007 Gott h
Page 9 and 10: Ergo #11 / 2007 Foto: Christin Lent
Page 11 and 12: 14 / REPORTAGET ”Aldrig tränat?
Page 13: Ergo #11 / 2007 FORSKNING PÅGÅR E
Page 17 and 18: Ergo #11 / 2007 Betygen sätts i sk
Page 19 and 20: Ergo #11 / 2007 Uppsala kvinnojour
Page 21: Lärarstudenter - se hit! Studierå

Ett slag för hälsan - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?