Ett slag för hälsan - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #11 / 2007 ÖPPET BREV TILL JAN BJÖRKLUND Torsdagen den 20 september befann sig utbildningsminister Jan Björklund i Uppsala för att presentera regeringens budget. Uppsala studentkår passade på att ta tillfället i akt för att ställa frågor till ministern. Vår ambition var att räta ut frågetecken kring när den utlovade studiesociala utredningen skulle tillsättas. Vi frågade även ministern, när han planerar att infria vallöftet om höjt studiemedel, så att studenter kan ägna sig åt studier på heltid och inte tvingas arbeta vid sidan av studierna för att få ekonomin att gå ihop. Vi är milt sagt besvikna på utbildningsministerns svar: – Jag möter väldigt få sönderstressade studenter. Jag tror det fi nns utrymme för att både höja tempot och kvaliteten i studiearbetet, var Björklunds svar. – Det blir ännu tuffare när ni kommer ut i arbetslivet, konstaterade Björklund. Att vara student är ofta något positivt och roligt. Vi får ägna oss åt det vi är intresserade av på heltid, träffa andra studenter som delar samma intresse och vi blir en del av det kunskapssamhälle som eftersträvas. Men hur privilegierade vi än må vara, så upplever studenter sin studiesituation på olika sätt. För förstaterminsstudenten så kan högre studiekrav och ett större eget ansvar bli pressande. För den nyinfl yttade kan sökandet efter att etablera nya kontakter bli krävande. För en student med barn kan boende- och den ekonomiska situationen leda till ökad stress och oro. För sistaårsstudenten kan hetsen att hitta ett jobb efter studietiden bli allt för stor. Att utbildningsministern säger att det blir värre sen, hjälper ingen av dessa studenter. Inte heller att utbildningsministern påstår att det inte fi nns några sönderstressade studenter. Det får oss att tro att utbildningsministern inte träffar särskilt många studenter. År 2005 gjorde Studenthälsan i Uppsala, på uppdrag av juridiska fakulteten, en studiemiljöundersökning bland studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet. Undersökningen, som hade hög svarsfrekvens, visar att drygt 70 procent av studenterna på programmet känner sig pressade. Av dessa anger 88 procent att studiemiljön är en bidragande orsak. 1/3 av studenterna har sömnbesvär, drygt en fjärdedel har ont om tid för att äta lunch. Drygt hälften är ledsna och nedstämda och 73 procent av dem anger studier som orsak. Nära hälften av studenterna har nackbesvär vilket enligt Studenthälsan har samband med den press studenterna känner. Foto: Hannes Ljunghall Ett exempel från studenterna om vad som orsakar besvären: ”Högt tempo, prestationshets, svårt att få en bra social umgängeskrets. Vi matas hela tiden med att vi måste ha raka AB för att bli något. ” Studenthälsan i Uppsala erbjuder under hösten fl era olika kurser som relaterar till detta. Det är kurser som ”Våga tala” och ”Prestationsångest!?”, men inte minst så erbjuder Studenthälsan en kurs i ”Stresshantering”. Enligt Studenthälsans företagssköterska så är kurserna väl sökta av studenterna. En av de stora bristerna med högre utbildning i dag är att många studentgrupper inte får träffa sina lärare mer än sex timmar i veckan. Men att studenter har lite lärarledd undervisning betyder inte att studenter har lite att göra. Tvärtom. I takt med att undervisningen minskar så ökar litteraturlistan. För vissa studenter går detta utmärkt, medan andra behöver mer vägledning. Många utbildningar är i behov av mer lärarledd undervisning. Det är en viktig fråga i kvalitetsdebatten, men även för att studenter ska trivas och kunna prestera bästa möjliga studieresultat. Att bedriva heltidsstudier i dagens kunskapssamhälle kan inte betyda att studenten får en litteraturlista och ett bibliotekskort. Drygt 40 procent av studenterna i Uppsala arbetar i genomsnitt 12 timmar i veckan, många av dem för att klara nödvändiga utgifter. Det betyder en och en halv arbetsdag i veckan. Studenter syftar inte till att leva något slags lyxliv, men en undersökning från Sif som publicerades i somras visar att var fjärde student har övervägt att avbryta sina studier på grund av sin ekonomiska situation. Det är bekymmersamma siffror. Höjt studiemedel behövs för att alla ska ha möjlighet att studera och för att studenter ska kunna ägna sig 100 procent åt heltidsstudier. Vi vill därför fråga Jan Björklund: • Vad grundar du ditt uttalande om att det fi nns få sönderstressade studenter på? •Inför valet förespråkade tre av fyra allianspartier höjt studiemedel, däribland folkpartiet. Vi undrar varför vallöftet om höjt studiemedel inte längre är prioriterat? För Uppsala studentkår Louise Callenberg, ordförande Hanna Mörck, vice ordförande Mattias Bjärnemalm, vice ordförande Jan Björklund har via sin pressekreterare avböjt att kommentera artikeln www.sh.uu.se DEBATT / 05 motion och hälsovård Träffas, träna & trivs på Svettis och Stallet! Sköt om dig hos Studenthälsan! Här finns lustfylld träning för alla smaker. Börja dagen med ett morgonpass i cykelsalen, eller kör ett aerobicspass på lunchen med vännerna! Utmana dig själv med ett gympapass, samla ihop laget till en fotbollsmatch och klättra på hög nivå på Stallets klättervägg. Koppla av i Svettis relaxavdelning efteråt. Prova du också – välkommen in! Klättra på Stallet Gå en kurs i höst! Prova på klättring torsdagar 18–20. Nybörjarkurs måndag, onsdag 18.30–21.30. Teknikkurs söndag 10.30–13.30. Ledklätterkurs tisdag 18.30–21.30. Anmälan via Stallets reception. Testa din lärstil – studera effektivt! En workshop om studiestrategier för universitetsstudier. Torsdag 22/11 och torsdag 29/11 kl 16.30–19.30. Anmälan senast 8/11 via Studenthälsans mottagning tel 15 50 50. Pris 200 kr. I samarbete med Uppsala universitet. SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel reception 69 52 80 STALLET Dag Hammaskjölds väg 58 tel reception 471 69 40 STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel reception 15 50 50
06 / NYHETER Ergo #11 / 2007 »Studentstaden ger otroligt dålig information« Studenten Wilhelm Kaldo Sandström går ut med hård kritik mot hur Studentstaden informerar och bemöter sina hyresgäster. – De ger otroligt dålig information om våra rättigheter och skyldigheter. Wilhelm Kaldo Sandström bor tillsammans med sin fl ickvän i en tvårummare på Djäknegatan. Båda läser femte terminen på juristprogrammet, en utbildning som han menar gör att de har lättare att stå upp för sin rätt vid tvister med hyresvärden. – Det är som att de hela tiden chansar på att de kan sätta dit folk som fl yttar ut. Det han syftar på är den efterfakturering som Studentstaden gör, dvs tar betalt för extra städning, ommålning eller dylikt, när besiktningsmännen efter att hyresgästen har fl yttat ut har hittat så pass stora brister att de måste åtgärdas. Wilhelm Kaldo Sandström tycker att det saknas klara besked från Studentstaden om vad som egentligen gäller för hyresgästerna. – Får man sätta upp hyllor och tavlor? Hur många och hur stora hål får man i så fall göra? Får man måla om? Man borde få tydlig information om detta vid infl yttningen, säger han. NYLIGEN MÅLADES OCH tapetserades hans och sambons lägenhet om. Hantverkarna lämnade dock fl äckar efter sig både i köket och i vardagsrummet. Wilhelm kontaktade Studentstaden, som efter besiktning kunde konstatera att jobbet behövde göras om på vissa ställen. Wilhelm krävde då ekonomisk kompensation för den olägenhet det skulle innebära för honom och sambon att återigen tvingas packa ihop bohaget och ha hantverkare jobbandes hemma hos sig. Handläggaren på Studentstaden ville dock inte erbjuda någon ersättning, och samtalet utvecklades till ett storgräl. – Jag fi ck ett fantastiskt otrevligt bemötande, och det är inte första gången. Det är som att de tar klagomål personligt istället för att försöka hjälpa en. Det man vill höra i det läget är “jag delar inte din bedömning, men vill du överklaga beslutet gör du så här”. Om Wilhelm inte kommer överens med Studentstaden kan han nu bli skyldig att betala för ommålningen efter att han har fl yttat ut. Han menar att Studentstaden hanterar sina hyresgäster som vanartiga barn, medan en vanlig hyresvärd behandlar sina hyresgäster med större respekt. – Samtidigt har de en sorts monopolställning i Uppsala, man är beroende av dem om man inte har råd att köpa en bostadsrätt. Klas Säve-Söderbergh, ombudsman på Hyresgästföreningen Uppsala stu- Wilhelm Kaldo Sandström är inte nöjd med Studentstadens information till sina hyresgäster. Foto: Hannes Ljunghall dentbostäder, HUS, tycker dock inte att Studentstaden missköter sina kontakter med hyresgästerna. – Det fi nns enskilda fall av dåligt bemötande, men generellt är det bra. EFTERFAKTURERING VID UTFLYTTNING hör till de vanligaste ärendena i hans vardag. I princip får han något samtal varje dag från en student som fått krav från Studentstaden och vill ha hjälp att bestrida det. Klas Säve-Söderbergh är dock inte kritisk till något annat än kommunikationen. – Besiktningsmännen gör nog korrek- – Vi har tagit till oss av kritiken, säger Tomas Pettersson, affärsenhetschef på Studentstaden. Nu ska informationen till hyresgästerna bli bättre. Inom en snar framtid kommer alla som fl yttar in i Studentstadens bostäder att få en trycksak med tydlig information om vad man får och inte får göra i sin lägenhet. – Vi jobbar alltid för att förbättra vår service och har uppfattat att det fi nns ett behov av tydligare information dels vid infl yttning, dels vid fakturering vid utfl yttning. Det ska vara tydligt exakt vad det är som man betalar för. Hur kommenterar du Wilhelm Kaldo Sandströms kritik om dåligt bemötande? ta bedömningar, men de kunde vara tydligare med informationen. De kanske säger “det här ser bra ut” och mest syftar på att det är välstädat, samtidigt som de inte berättar att de brister som de har antecknat kan leda till efterfakturering på tusentals kronor. Saknas generell information om vad man får göra i sin lägenhet? – Nej, jag tycker inte det. Det fi nns bilagor till hyresavtalen som man måste skriva under där de här sakerna fi nns reglerade. Om man bestrider faktureringen skriftligt måste Studentstaden dra ären- – Det är synd att han upplever det så. Vi ska givetvis inte bemöta folk på ett otrevligt sätt. Tomas Pettersson kan dock lugna Wilhelm vad gäller efterfakturering för åtgärdande av de fl äckar som hantverkarna har lämnat efter sig. – Vill Wilhelm inte släppa in målarna nu får de komma när han har fl yttat istället. Han kommer inte att behöva betala för det. Totalt efterfaktureras omkring en fjärdedel av dem som fl yttar ut från Studentstadens bostäder. Summorna varierar kraftigt, från någon hundralapp till ett antal tusenlappar. – I några få fall handlar det om sanering snarare än städning. Men det hör till ovanligheterna, säger Tomas Pettersson. HANNES LJUNGHALL det till tingsrätten. Som mest kan man bli skyldig att betala ett par–tre tusen kronor i rättegångskostnader om man förlorar. – Jag rekommenderar normalt inte att man bestrider fakturan. Hittills har jag aldrig sett några krav som är helt ogrundade, däremot har jag hjälpt till att bestrida krav där det till exempel inte fi nns bevis för att skadorna uppkommit under just denna hyresgästs boende. Men det handlar om enstaka fall, säger Klas Säve-Söderbergh. HANNES LJUNGHALL/cred@ergo.us.uu.se Bättre information framöver utlovas Tomas Pettersson.
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3: 04 / DEBATT Ergo #11 / 2007 VERKA F
Page 7 and 8: 08 / NYHETER Ergo #11 / 2007 Gott h
Page 9 and 10: Ergo #11 / 2007 Foto: Christin Lent
Page 11 and 12: 14 / REPORTAGET ”Aldrig tränat?
Page 13 and 14: Ergo #11 / 2007 FORSKNING PÅGÅR E
Page 15 and 16: Ergo #11 / 2007 KRÖNIKA/JERRY LASO
Page 17 and 18: Ergo #11 / 2007 Betygen sätts i sk
Page 19 and 20: Ergo #11 / 2007 Uppsala kvinnojour
Page 21: Lärarstudenter - se hit! Studierå

Ett slag för hälsan - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?