Ett slag för hälsan - Ergo

More documents

Recommendations

Info

Ergo #11 / 2007 Ny utbildning i gammalt yrke Etiska frågor och mäns våld mot kvinnor. Det är två centrala inslag i den nya barnmorskeutbildningen vid Uppsala universitet. Trots att både universitetet och yrket är gammalt har Uppsala aldrig tidigare haft en barnmorskeutbildning.Programmet är tre terminer långt och innehåller lika delar teori och praktik. Det ligger på den avancerade nivån i den nya utbildningsstrukturen, vilket innebär att de studenter som vill kan skriva en magisteruppsats. Det krävs också en kandidatuppsats för att vara behörig till utbildningen. – Vi vill markera att det ställs krav på studenterna, både akademiskt och yrkesmässigt, säger Margareta Larsson, programansvarig tillsammans med Agneta Skoog Svanberg. Det fi nns elva barnmorskeutbildningar i landet. Utmärkande för Uppsala universitet är ett teoriblock om mäns våld mot kvinnor som kommer in redan under den första terminen. Ämnen som tas upp är våld under graviditet och inom relationer samt sexuella övergrepp. – Som barnmorska möter man kvinnor i många olika åldrar. Då borde man, om någon, våga fråga om sådana här saker och veta hur man slussar vidare vid problem, säger Agneta Skoog Svanberg. Två andra centrala inslag på programmet behandlar etiska frågor som fosterdiagnostik och abortetik, och internationell kvinnohälsa – med fokus på mödra- Per Löwdin Vill man verkligen förnya forskningen bör man satsa på de yngre forskarna Agneta Skoog Svanberg och Karin Hellström är programansvarig respektive student på Uppsala universitets nya barnmorskeutbildning. Foto: Hanna Lundquist dödlighet, katastrofbistånd och HIV/aids. Karin Hellström, en av studenterna i den första programomgången, tycker att ämnena känns angelägna: – Men de etiska frågorna är svårare än man först tror, det upptäcker man när man börjar gräva i dem. KARIN HELLSTRÖM är en typisk barnmorskestudent: hon är kvinna och i trettioårsåldern. Några män fi nns inte bland de 25 studenterna på programmet, vilket speglar yrkeskårens nästan totala kvinnodominans. Men några åtgärder för att En av Anders Hallbergs första åtgärder, när han tillträdde som rektor förra året, var att dra igång ett gigantiskt utvärderingsprojekt, Kvalitet och förnyelse 2007, internt känt som ”KoF”. Tanken var att hela Uppsala universitet skulle genomlysas. Resultatet föreligger nu i form av en lunta på närmare 600 sidor. Utvärderingen har gjorts genom ”peer review”, av forskare från andra universitet, i 24 paneler vilka bestått av sammanlagt 176 forskare. Arbetsspråket, liksom rapporten, är engelska. Panelgranskningen har kompletterats med bibliometriska studier av institutionernas produktion. Ambitionen var att forskningen som bedrivs ute på institutionerna i någon mening skulle värderas och jämföras med framstående internationell forskning. Någon enkel rangordning görs dock ej. Arbetet har snarare varit inriktat på att lokalisera de institutioner som bedriver forskning av högsta internationell klass än att identifi era akademiska katastrofområden. Femtio projekt spridda på tjugo institutioner bedöms vara mycket framstående, ett hundratal bedöms hålla en hög internationell standard. Överlag bedöms forskningen vid Uppsala universitet som god, även om vissa undantag fi nns. Några som bedöms som världsledande är afrikansk och jämförande arkeologi, datorlingvistik, latin, teoretisk fysik, astrofysik, medicinsk biokemi och mikrobio- locka fl er manliga sökanden har enligt Agneta Skoog Svanberg inte diskuterats. – Nej, vi har inte några sådana satsningar på gång. Men visst skulle kåren må bra av fl er män, det vore önskvärt. Varför blir man då barnmorska? För Karin Hellström var det ett självklart val, ändå sedan hon som sjuttonåring var med på sin bästis förlossning. – Yrket har fascinerat mig sedan dess. Det handlar om nya liv som skapas. Men det är inte bara förlossningsdelen som lockar, jag är intresserad av de andra bitarna också: arbetet på ungdomsmot- logi. Flertalet av projekten som betecknas som ”världsledande” återfi nns vid Teknisk-naturvetenskapliga och Medicinska fakulteterna. Särskilt intressant är panelernas kritik mot vissa strukturella förhållanden. En panel framhåller att den demografi ska profi len är ett problem i det att betydande forskare snart går i pension. Flera framhåller behovet av kritisk analys och strategisk planering i rekryteringen. Framförhållning efterlyses i samband med pensionering av professorer – den tillträdande professorn kunde med fördel inta sin professur något år innan den avgående lämnar sin post. Det jämras, på goda grunder, över att relativt få befattningar har forskning som huvudsaklig uppgift. Lektorer har alldeles för tung undervisningsbörda. Vidare framhålls särskilt de negativa effekterna av låg rörlighet i det svenska akademiska systemet. Bristande konkurrens vid tjänstetillsättningar, och brist på rörlighet, riskerar att resultera i forskning av blygsam kvalitet, samtidigt som det hindrar kritiskt tänkande. Finansieringen blir också föremål för en kritisk granskning. Dagens budgetregler, som skiljer på forskning och undervisning, utgör ett hinder för ett forskningsbaserat universitet. Det ständiga sökandet av anslag stjäl tid och skapar osäkerhet. Även kritik mot universitetets uttaxering för gemensamma ändamål (”overhead-kostnader”) släpps fram. Dessa kostnader uppgår normalt till minst 35 NYHETER /13 tagningar, mödravård, kvinnofrågor i allmänhet. Agneta Skoog Svanberg lägger till infertilitetsproblem på listan, ett område som hon själv jobbat länge med och som inte ser ut att minska eftersom barnafödandet sker allt senare i livet. Frågan tas upp på utbildningen, och Agneta Skoog Svanberg menar att den innebär en balansgång för barnmorskan. Å ena sidan har hon ett ansvar för att informera familjer om riskerna med att vänta med att föda barn. Å andra sidan får hon inte stressa dem eller glömma allt det positiva med att kvinnor i högre grad än tidigare utbildar sig och yrkesarbetar. Och just lyhördhet och öppenhet är något som krävs för att bli en bra barnmorska, menar Agneta Skoog Svanberg. – Man delar människors glädje och sorg, och olika par har olika förväntningar. Ibland vill de att man ska vara en aktiv coach, andra gånger bara att man ska fi nnas där. HANNA LUNDQUIST/red@ergo.us.uu.se FÖR ATT KOMMA IN på barnmorskeutbildningen vid Uppsala universitet krävs en sjuksköterskeexamen med kandidatexamen och minst ett års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. För att bli färdig barnmorska ska man ha praktiserat vid 100 förlossningar, varav 50 ska vara slutförda. procent. Flera paneler tar upp frågan. Vissa forskningsgrupper på Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, som drar in stora externa anslag, uppges betala mer till universitetet än vad de får i form av fakultetsanslag. Även om man kan konstatera att det fi nns en och annan potemkinkuliss som inte genomskådats är genomgångarna av de olika institutionerna ytterst intressant läsning, och skrivningarna är säkert inte populära i alla läger. För den som vill skaffa sig en bild av forskningen vid Uppsala universitet i dagsläget är det utomordentligt informativ läsning. Man får helt enkelt reda på var den bästa och – även om rapporten är lågmäld om den saken – var den sämsta forskningen bedrivs. Rapporten har ett klart egenvärde, även om de som kommer att läsa den i sin helhet är lätt räknade. Däremot är den knepig att använda som beslutsunderlag. Några alexanderhugg för hur man ska förnya Uppsala universitet bjuds det inte på. Flera av de strukturella problem som framställs kan endast åtgärdas genom politiska beslut i riksdag och regering. Det är inte heller givet att man genom att satsa ytterligare på det som idag är framstående främjar förnyelse på längre sikt. Det innebär ju, i många fall, att man ger till dem som redan har. Och, dagens forskning kommer med tiden att bli gårdagens. Vill man verkligen förnya forskningen, då bör man främst satsa på morgondagarna, på att skapa gynnsamma förutsättningar för yngre forskare.
14 / REPORTAGET ”Aldrig tränat? Hatar att träna? Älskar att träna? Sover du dåligt? Känner du dig stressad?” Sådär fortsätter det, på affi schen för boxningsklubben Golden Gym IF i Flogsta. Tjejer lovas lära sig att ”kick some serious butt”, 40-plussare ges en sista chans att komma i form, studenter lockas med en quick fi x mot tentastress. – Jag tror att många studenter gillar att de kan komma hit när de vill, glida in en timme och banka på en säck, säger David Prowse som driver och är huvudtränare på Golden Gym. Det är söndageftermiddag, och åtta personer värmer upp i träningslokalen intill Ica Väst. Det slås på bollar och säckar, hoppas hopprep och skuggboxas. Ljudvoly- men håller jämna steg med svettdoften. David Prowse har lång erfarenhet av boxning, både från svenska klubbar och från hemlandet Kanada. Och han har tagit med sig den nordamerikanska träningsfi losofi n till Golden: alla tränar tillsammans, inte uppdelat efter kön, ålder och nivå. Är någon helt grön räcker det med ett ett par, tre nybörjarpass för att kunna vara med på de ordinare träningarna. – En 14-åring ska kunna gå fram till en elitboxare och be att få sparra med honom. Man lär sig mer i en blandad miljö. Samtidigt gör man bara träningen så komplicerad som man själv vill. Vill man stå och slå på en säck i tre timmar är det helt okej, förklarar David Prowse. Just det uppskattar Veronika Skärlund, som med lindade händer står och boxar på en boll: – Det är ganska meditativt. Plötsligt inser man: ”oj, det har redan gått en halvtimme”. Veronika Skärlund pluggar utvecklingsstudier till vardags, och blev meddragen av kompisar när Golden öppnade i mars i år. Egentligen har hon alltid varit skeptisk till sporten: – Man slår ju på varandra... Men det är väldigt bra träning, mångsidig och omväxlande. Jag hade aldrig trott att ett pass på tre timmar kunde vara så roligt. Adam Turic, nyinfl yttad statsvetarstudent, gick förbi lokalen på väg till Ica och blev nyfi ken. Nu har han hunnit träna tre gånger och betalt medlemskap för hela hösten. –Hittills har jag bara fått grunderna, men jag vill lära mig boxas. Ergo #11 / 2007 De går en rond mot te Tufft, farligt, fysiskt. Men också meditativt och intellektuellt utmanande. Boxning har seglat upp som ett populärt alternativ till spinning och gym. Individuell träning blandas med hårda fysövningar i grupp under tretimmarspassen. Veronika Skärlund tycker att det kan vara meditativt att stå och slå p »DET ÄR GANSKA MEDITATIVT. PLÖTSLIGT INSER MAN: OJ, DET HAR REDAN GÅTT EN HALVTIMME« Uppe i ringen skuggboxas Linda W Mattsson med Samir Okal. Ronderna är på två minuter, och det ser jobbigt ut. Nedanför står David Prowse och sticker emellan med instruktioner och tips. Samir Okal har boxats förr, men nu börjat om på Golden. Linda W Mattson har hunnit träna i fyra månader. Hon är fortfarande glatt överraskad över att vara välkommen som 33-årig nybörjare. – Jag har varit sugen länge men haft svårt att hitta en klubb. Boxning är hårt och kul, och man kommer i form jättesnabbt. Förra terminen var uppemot hälften av de då 97 medlemmarna i klubben kvinnor. David Prowse är besviken över att de inte är lika många i höst, bara omkring en femtedel. När han startade Golden Gym IF var det delvis på initiatativ från några tjejkompisar som ville börja boxas för att känna sig starkare och säkrare. Och klubben ska absolut inte vara något machoreservat, betonar han, tvärtom är han väldigt medveten om genusfrågor. David Prowse pratar om hur boxningen bygger upp kropp, smidighet och självbehärskning, och hur den är intellektuellt
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: 04 / DEBATT Ergo #11 / 2007 VERKA F
Page 5 and 6: 06 / NYHETER Ergo #11 / 2007 »Stud
Page 7 and 8: 08 / NYHETER Ergo #11 / 2007 Gott h
Page 9: Ergo #11 / 2007 Foto: Christin Lent
Page 13 and 14: Ergo #11 / 2007 FORSKNING PÅGÅR E
Page 15 and 16: Ergo #11 / 2007 KRÖNIKA/JERRY LASO
Page 17 and 18: Ergo #11 / 2007 Betygen sätts i sk
Page 19 and 20: Ergo #11 / 2007 Uppsala kvinnojour
Page 21: Lärarstudenter - se hit! Studierå

Ett slag för hälsan - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?