Ett slag för hälsan - Ergo
Ett slag för hälsan - Ergo
Ett slag för hälsan - Ergo
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18 / KULTUR <strong>Ergo</strong> #11 / 2007<br />
“O Fortuna,// velut luna, // statu variabilis, // semper crescis, // aut decrescis; // vita detestabilis // nunc<br />
obdurat // et tunc curat // ludo mentis aciem, // egestatem, // potestatem, // dissolvit ut glaciem.”<br />
“O Fortune, // like the moon // you are changeable, // ever waxing // and waning; // hateful life// fi rst<br />
oppresses // and then soothaes // as fancy takes it; // poverty // and power, // it melts them like ice.”<br />
Tidlöst ödesmättat<br />
Den 28 oktober upp<strong>för</strong>s Carl<br />
Orffs ”Carmina Burana” på<br />
Musikens hus, ett verk som<br />
ständigt hittar fram till en ny<br />
publik.<br />
Carl Orffs (1895–1982) “Carmina<br />
Burana” är ett ständigt<br />
återkommande körverk på<br />
världens musikscener, där<br />
“O Fortuna” kommit att få<br />
en närmast ikonisk status, lätt igenkänd<br />
även av personer utan ett särskilt musikintresse.<br />
Verket kom snabbt att ta klivet<br />
från det sceniska till konserthallen, <strong>för</strong><br />
att idag ha tagit steget in i fi lmens värld<br />
liksom datorspelens. Genom användandet<br />
av musiken i t ex fi lmen ”Excalibur”<br />
(1981) och där dikttexterna utgjort<br />
grund <strong>för</strong> delar av Nobuo Uematsus<br />
musik till dataspelet ”Final Fantasy VII”<br />
(1997), <strong>för</strong>ankrar “Carmina Burana” sin<br />
status. Miljontals hårdrockare världen<br />
över känner också igen “O Fortuna” som<br />
Ozzy Osbournes konsertintro under<br />
många år.<br />
Som historikern Alexander Murray<br />
har konstaterat skedde det från och med<br />
1100-talet en <strong>för</strong>ändring i <strong>för</strong>ståelsen av<br />
bilden av Fortuna, från den av en personifi<br />
kation av slumpen som styr människors<br />
liv och öden, till den av en aktiv<br />
gudinna som själv snurrar ödets hjul,<br />
därmed upphöjandes en del människor<br />
till lycka medan andra kastas i misär och<br />
fattigdom. Titelbladet till handskriften<br />
visar också hur fyra kungar i tur och ordning<br />
upplever välstånd och fattigdom,<br />
allt efter hur Fortuna vrider ödets hjul.<br />
DET ÄR INTRESSANT HUR just dikten om<br />
denna gudinna omgärdar “Carmina<br />
Burana”, som inledande och avslutande<br />
sång, och hur detta symboliskt kan<br />
kopplas till hur “Carmina Burana” efter<br />
sin urpremiär i Frankfurt den 8 juni<br />
1937 just blev Carl Orffs <strong>för</strong>sta verkliga<br />
framgång som kompositör och därmed<br />
väg mot ökad fi nansiell trygghet. För<br />
var det slumpen som gjorde “Carmina<br />
Burana” till en succé i Nazityskland eller<br />
fanns det mer aktiva in<strong>slag</strong> som verkade<br />
<strong>för</strong> körverkets framgång?<br />
Det är viktigt att framhålla att Carl<br />
Orff inte vid något tillfälle under naziregimen<br />
var medlem av nazistpartiet.<br />
Inte heller fi nns det uttalanden där han<br />
uppvisar sympatier med deras ideologi.<br />
Likväl kan man inte heller fi nna några<br />
direkta motståndsaktioner. Orff valde<br />
istället att utnyttja sina kontakter med<br />
bekantskaper från tiden innan 1933,<br />
personer som därefter kommit att inta<br />
positioner inom naziregimens<br />
utbildningsprogram,<br />
fram<strong>för</strong>allt inom Hitlerjugend,<br />
<strong>för</strong> att skapa sig en<br />
plattform <strong>för</strong> sitt musikskrivande<br />
och <strong>för</strong> användandet<br />
av hans musikpedagogiska<br />
”Schulwerk”.<br />
CARL ORFF VALDE även att<br />
<strong>för</strong> en ganska ansenlig<br />
summa pengar skriva ny<br />
musik till William Shakespeares<br />
”En midsommarnattsdröm”,<br />
fullt medveten<br />
om att detta skulle fungera<br />
som en ersättning <strong>för</strong> juden<br />
Felix Mendelssohns musik.<br />
Även om Orff under hela sin<br />
karriär, både <strong>för</strong>e som efter<br />
andra världskriget, närt ett<br />
musikestetiskt ideal som<br />
låg långt från Mendelssohns<br />
skönklingande romantiska<br />
stil, vilket då skulle kunna<br />
ses som en bidragande orsak<br />
till att Orff valde att skriva<br />
sitt egna musikaliska bidrag<br />
till Shakespeares komedi, är<br />
det lika klart att han måste<br />
ha varit medveten om vilket<br />
politiskt budskap som<br />
skulle kopplas samman<br />
med hans musik. Och i fallet<br />
med “Carmina Burana”<br />
fi ck Orff efter premiären en<br />
mindre summa pengar från Frankfurts<br />
överborgmästare Kresileiter Krebs, som<br />
både var en bekännande nazist och högt<br />
uppsatt SS-offi cer.<br />
Även om summan var blygsam hade<br />
den stor symbolisk och politisk betydelse,<br />
då det visade på vilken typ av uppbackning<br />
han fortsättningsvis kunde<br />
<strong>för</strong>vänta sig i det tyska kulturlivet ifrån<br />
nationalsocialistiskt håll.<br />
DET HAR ÄVEN DISKUTERATS huruvida<br />
musiken i sig bär på inneboende värden<br />
som var särskilt kompatibla med den nazistiska<br />
ideologin, något som dock svårligen<br />
kan påvisas. Snarare skiner Orffs<br />
egna ideologiska övertygelser igenom i<br />
hans urval av mestadels latinska dikter,<br />
fram<strong>för</strong> tyska, i “Carmina Burana”, där<br />
Orff ville se en gemenskap mellan de europeiska<br />
länderna, fram<strong>för</strong> nazisternas<br />
På titelbladet till ”Carmina Buranas” manuskript ser vi fyra kungar vilka i tur och ordning<br />
upplever välgång eller kastas i misär, allt efter hur Fortuna (i mitten) vrider ödets hjul.<br />
propagerande av den tyska rasens överlägsenhet.<br />
Mottagandet av “Carmina<br />
Burana” var likaså inledningsvis kluvet,<br />
där vissa av texternas explicit sexuella<br />
innehåll <strong>för</strong> somliga musikkritiker, inklusive<br />
de uttalat nazistvänliga, tycks<br />
ha varit svårsmält.<br />
ÄVEN OM DET EGENTLIGEN inte går att få<br />
någon klarhet i Carl Orffs faktiska hållning<br />
gentemot den nazistiska ideologin,<br />
kanske hans ambivalenta hållning<br />
ändå kan stavas tolerans, om dock inte<br />
acceptans. “Carmina Burana”, som består<br />
av tre delar vilka respektive behandlar<br />
naturen, drycken och kärleken, och<br />
därmed allmänmänskliga ämnen vilka<br />
är ständigt aktuella, behöver således<br />
inte nödvändigtvis brännmärkas som<br />
ett fascistiskt verk. Istället kan man se<br />
hur verket om och om igen sätts upp på<br />
musikscener runtom i världen, ständigt<br />
dragandes en ny publik vilken fascineras<br />
av detta bitvis bombastiska, satiriska<br />
och lyriska körverk. Särskilt i denna tid<br />
av historiskt intresse <strong>för</strong>blir “Carmina<br />
Burana”, ett verk som samtidigt visar<br />
upp sina rötter i medeltida lyrik och<br />
Orffs studier av renässansens musikaliska<br />
mästare, ett klassiskt musikverk<br />
som fortsätter intressera och trollbinda<br />
sin publik.<br />
KATARINA GLANTZ<br />
Söndagen den 28 oktober sätts ”Carmina<br />
Burana” upp på Musikens hus med Uppsala<br />
kammarkör, ungdomskör från Gävle musikklasser<br />
och Uppsala blåsarsinfonietta under<br />
ledning av dirigenten Erik Hellerstedt. Medverkande<br />
solister är Karin Ingebäck, Robert<br />
Arnell samt Mathias Brorson. Arrangör är<br />
Uppsala Kammarkör.
Change language