Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret

More documents

Recommendations

Info

fem röster om godset 26 InnoVAtIVA lösnIngAr KräVs I ett störnIngsKänslIgt system Innovativa lösningar krävs i ett störningskänsligt system De intervjuade företagen befäster bilden av att godstransporterna är en viktig del av produktionslinjen. För att vara konkurrenskraftiga kan man inte hålla stora lager utan produktion och transporter sker på basis av ”Just-in-time”. Inte i betydelsen att det ska gå så snabbt som möjligt utan att produkter kommer fram inom avtalad tid. Pålitlighet och förutsägbarhet är det viktiga. Företagen lägger stor energi på att få transporterna att fungera. Otvivelaktigt är järnvägen mycket viktig för många exportföretag. En del företag är totalt beroende av den och för andra företag är järnvägen den stomme i transportförsörjningen som kompletteras med andra transportslag. Vid en akut situation har företagen backupplösningar med andra trafikslag, exempelvis lastbil. Backupplösningar som ofta visar sig rimma illa med företagens lönsamhets- och miljöambitioner. För vissa företag är lastbil inte ens ett reellt alternativ beroende på produktens beskaffenhet. Företagen är generellt mycket duktiga på att krama ut vad som går av kapaciteten i järnvägssystemet. Man anrikar produkten innan transport, man efterfrågar längre tågsätt, man sätter in starkare lok, konstruerar specialdesignade lastbärare för att kunna sända maximalt per tågavgång. En del företag har till och med utvecklat helt egna tågkoncept. Allt för att utnyttja kapaciteten maximalt. Företagen tvingas ofta med kort varsel parera störningar. Det finns många exempel på målmedvetet förebyggande arbete. Allt ifrån tätare byte av strömavtagare och utökad kontroll av slitytor och lager på hjulen till samordnad upphandling av snöröjning. De som kan har alltid backupplösningar för ”sitt” ofta störningskänsliga avsnitt av järnvägen. Man får jobba kreativt och hårt när det oväntade och extraordinära ändå inträffar. Intervjuerna visar också på en kluven bild av Trafikverket. Flera vittnar om gott samarbete och ett stort engagemang hos de kontakter man har med Trafikverket. När det krisar ställer verkets medarbetare upp. Man upplever att förståelsen för näringslivets villkor ökat men att det finns en hel del kvar att göra. Företagen upplever att det ibland saknas en gemensam bild av vad som är ekonomiskt stort och smått. Den andra sidan av saken som intervjuerna visar är att om inte företagen hade varit så innovativa hade järnvägens brister och effekter av detta troligtvis varit än mer uppenbara. Företagen anpassar sig efter de situationer som uppkommer. Frågan är bara hur länge man kan hålla på att anpassa sig. Idag är marginalerna så små att störningarna får allt större och större konsekvenser. Det är också en ödets ironi att ju skickligare man är på att få ut den kapacitet som finns ur järnvägen, desto känsligare blir systemet för störningar. På samma sätt resulterar skicklighet i att förebygga och minska effekterna av störningar i att det blir svårare att visa hur illa ställt det egentligen är. Järnvägen har över tid utvecklat kroniska krämpor men det är bara de akuta åkommorna som väcker något allmänt intresse. Den bristande kapaciteten och opålitligheten hos järnvägen påverkar industrin ständigt. Vittnesbörden från företagen ger också att störningarna i transportkedjan får effekter på leveransflöde som kan påverka produktionen. Störningar tvingar företag till kostsamma backuplösningar och eventuella produktionsstopp kostar
foto: Colourbox stora pengar och påverkar lönsamheten. Men pengar är inte allt. Företagen förlorar i goodwill för sitt varumärke genom att riskera att inte anses vara pålitliga leverantörer. Självklart påverkar detta också diskussionen i styrelserummen om var i världen man ska göra nästa stora investering. Den smygande och pågående nedslitningen av järnvägen riskerar att nå en punkt där verksamheter kanske inte längre anser det vara säkert nog att producera i Sverige för att man inte på ett kostnadseffektivt sätt kan få ut sina produkter på marknaden. En marknad som är global, som kännetecknas av knivskarp konkurrens och att många länder lägger betydande resurser på att skapa fungerande transportsystem för att locka till sig investeringar i godsproduktion. Hur ser då förutsättningarna ut i Sverige? fem röster om godset InnoVAtIVA lösnIngAr KräVs I ett störnIngsKänslIgt system 27
Page 1 and 2: Fem röster om godset Industrins be
Page 3 and 4: Förord Sverige industrialiserades
Page 5 and 6: Denna skrift syftar till att lyfta
Page 7 and 8: Per Bondemark, SSAB Snö i Skåne g
Page 9 and 10: Enligt Per Bondemark kostade det ci
Page 11 and 12: AnnaKarin Larsdotter, ABB Transfo
Page 13 and 14: Parallellt med Trafikverkets teknik
Page 15 and 16: foto: stora enso Anders Clason, Sto
Page 17 and 18: - Järnvägens andel minskar idag n
Page 19 and 20: foto: fredric Alm / lKAB Thomas Nor
Page 21 and 22: När det gäller kapaciteten finns
Page 23 and 24: foto: Anders Wejrot / Blr-fotografe
Page 25: flexiblare avgångstider med hänsy
Page 29 and 30: 150 100 50 0 -50 -100 350 300 250 2
Page 31 and 32: 180 170 160 150 140 130 120 110 100
Page 33 and 34: Investeringar i infrastrukturen pla
Page 35 and 36: dessa riktlinjer. På det globala p
Page 37 and 38: Företagens berättelser och samhä
Page 39 and 40: Referenser Konjunkturinstitutet Kon

Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?