Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret
Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret
Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
dessa riktlinjer. På det globala planet innebär IMOs beslut att gränsen för sv<strong>av</strong>elhalten<br />
i marint bränsle sänks från 3,5 procent till 0,5 procent mellan 2012 och 2020. Detta<br />
innebär att olika regler för sv<strong>av</strong>el i marint bränsle kommer att gälla även fortsättningsvis,<br />
både globalt och inom EU.<br />
I praktiken kommer beslutet att innebära en kostnadsökning för sjötransporterna.<br />
Detta kommer i sin tur i betydande utsträckning påverka Sverige och den svenska<br />
industrin, som är <strong>beroende</strong> <strong>av</strong> konkurrenskraftiga sjötransporter. Sjöfartsverket har,<br />
efter att beslutet fattades <strong>av</strong> IMO, gjort bedömningen att de ökade direkta kostnaderna<br />
för de nya reglerna uppgår till 13-28 miljarder samtidigt som miljönyttan <strong>av</strong><br />
beslutet bedöms till 7 miljarder. Då har inte de indirekta effekterna tagits med<br />
i beräkningarna. 11<br />
Utöver den konkurrenssnedvridning som beslutet innebär kommer det också<br />
påverka det svenska transportsystemet. Sannolikt kommer delar <strong>av</strong> dagens sjötransporter<br />
att flyttas över till transportarbete på väg- och järnväg.<br />
Med tanke på dagens kapacitetssituation för<br />
<strong>järnvägen</strong> inställer sig frågan hur mycket <strong>av</strong><br />
transportarbetet som i praktiken kan flyttas<br />
över från sjöfart till järnväg.<br />
Det troliga är att mycket <strong>av</strong> sjötransporterna kommer att läggas på lastbil, vilket<br />
går stick i stäv med miljö- och klimatambitioner som anges i förslaget om nya gränsvärden<br />
för sv<strong>av</strong>el i marint bränsle.<br />
I kontrast med en överflyttning från väg till järnväg står också Trafikverkets<br />
förslag om kraftigt höjda ban<strong>av</strong>gifter. Det är ytterligare en utmaning för den svenska<br />
<strong>järnvägen</strong>s fortsatta utveckling och användning.<br />
Kapacitetsutredningen nämner förslag att succesivt höja <strong>av</strong>giften mellan 2012 och<br />
2025 för de som utnyttjar infrastrukturen. Förslaget är att höja dessa från 2010 års<br />
nivå på 600 miljoner till 2,5 miljarder till år 2025. Detta kommer givetvis att påverka<br />
transportkostnaderna för slutkunderna som transporterar sina produkter på järnväg,<br />
exempelvis de företag som finns med i denna skrift.<br />
Frågan är om det verkligen är rätt väg att gå när man ska fördyra (höjda ban<strong>av</strong>gifter)<br />
användandet <strong>av</strong> en tjänst (<strong>järnvägen</strong>) som succesivt låtits förfalla <strong>av</strong> sin<br />
ägare (staten). Utgångspunkten borde istället vara att ägaren först levererar en tjänst<br />
<strong>av</strong> hög kvalitet, tillgänglighet och effektivitet och sedan tar <strong>av</strong>stamp i vad kunderna<br />
ska betala för denna kvalitetsförbättring.<br />
Till ytan är Sverige ett relativt stort och glesbefolkat land i utkanten <strong>av</strong> norra<br />
Europa. Tillgången till försäljningsmarknaderna, där det råder knivskarp konkurrens<br />
för våra produkter, kräver långa land- och sjötransporter. Detta faktum kan vi<br />
inte ändra på.<br />
Förslaget om höjda ban<strong>av</strong>gifter är därför<br />
ytterligare till nackdel för den svenska industrins<br />
konkurrenskraft.<br />
11 Konsekvenser <strong>av</strong> IMO:s nya regler för sv<strong>av</strong>elhalt i marint bränsle, Sjöfartsverket (2009).<br />
fem röster om godset<br />
sAmmAnfAttnIng oCh refleKtIoner<br />
35