Industrins beroende av järnvägen - Jernkontoret

fem röster om godset
74%
73%
72%
71%
70%
69%
68%
67%
66%
65%
64%
30 IndUstrIns järnVägsBeroende – ett VIKtIgt spårämne
Figur 4. Insatsförbrukning som andel av gruv- och tillverkningsindustrins produktionsvärde.
Löpande priser 1985-2008
1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007
Att andelen insatsförbrukning ökat beror på ökade inköp av tjänster, dvs. outsourcing.
År 1985 beräknades inköp av tjänster svara för 12 procent av industrins totala
produktionsvärde. År 2008 har andelen nästan fördubblats, 23 procent. 6 Andelen
inköp av insatsvaror från industrin var 42 procent av produktionsvärdet år 1985
och andelen är densamma år 2008. Men, år 1985 var hälften av dessa insatsvaror
import från utlandet, år 2008 beräknas närmare två tredjedelar av insatsvarorna vara
importerade.
Det ökade importinnehållet speglar att insatsförbrukningen blivit mera specialiserad.
I hård utlandskonkurrens har även den nationella produktionen av insatsvaror blivit
alltmer specialiserad och geografiskt koncentrerad, där färre företag levererar till
många och geografiskt utspridda kunder.
Industrins beroende av järnvägstransporter
Mot denna bakgrund är tillståndet i det svenska järnvägssystemet oroväckande.
Faktum är att Sverige de senaste 25 åren satsat mindre än jämförbara länder som
andel av BNP på investeringar och underhåll i infrastrukturen. 7
Eftersatt underhåll, trängsel och låg bankapacitet försvårar effektiva leveranser
och undergräver industrins konkurrenskraft. Därtill motverkas klimatmålet när
brister i järnvägssystemet förhindrar en överföring av transporter från väg till järnväg.
I Sverige beräknas det totala godstransportarbetet uppgå till omkring 100 miljarder
ton-kilometer per år, varav ca en fjärdedel på järnväg. 8 Medan persontransportarbetet
6 SCB (NR) I-O tabeller 1985 och 2008.
7 Infrastrukturens roll för omvandling och tillväxt – behovet av uthållig strategi Svenskt Näringsliv (2011).
8 Avseende år 2010; Trafikanalys.
Källa: eUKlems och sCB (nr)