Ladda ner pdf - Maringuiden
Ladda ner pdf - Maringuiden
Ladda ner pdf - Maringuiden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Här framför huvudskottet finns också en liten toa-plats i ett närmast<br />
garderobsliknande utrymme. Mitt emot sitter en vanlig garderob. Hela den här<br />
avdelningen är åt det mindre hållet, båtstorleken gör att man fått pressa in<br />
funktio<strong>ner</strong>na. Men det fungerar, och man kan stänga om sig med ett par dörrar<br />
för- och akteröver. Som vanligt måste man hålla i minnet att man befin<strong>ner</strong> sig i<br />
en liten segelbåt, med dess begränsade utrymme; det är ingen idé att klaga<br />
över brist på svängrum, det är en ren fråga om take it or leave it. Pentryt ligger<br />
i anslutning till <strong>ner</strong>gången; bänken är samtidigt trappsteg, och håller man inte<br />
ordning på mackorna är det risk att någon planterar en fot i pastejen. Det här är<br />
en lösning med för- och nackdelar. Risken att kliva i maten finns där, men<br />
samtidigt får man ge<strong>ner</strong>ösa avställningsytor och det behövs alltid i ett pentry.<br />
Dessutom är det bekväm närhet när anrättningarna ska skickas vidare upp i<br />
brunnen. Plus att det är ljust och luftigt. Ståhöjden är ca 180 cm ända fram till<br />
‘trappsteget’ på rufftaket.<br />
Ljus är f ö något det finns gott om under däck. In<strong>ner</strong>taket och ruffsidorna är i<br />
vit plast, och fönsterventilerna stora. Luckan i förpiken släpper också in mycket<br />
ljus. Finishen invändigt är annars sisådär.<br />
- Det inget toppenjobb på inredningen, inte som en Hallberg-Rassy. Men det är<br />
funktionellt, menar Hans Larsson.<br />
Inga stora brister<br />
Överbyggnaden är gjord i sandwichlaminat, medan skrovet är enkelt, homogent<br />
plastlaminat. Antagligen har man varit ganska ge<strong>ner</strong>ös med råvarorna, för<br />
några hållfasthetsproblem har inte dykt upp under åren som gått. Det säger i<br />
alla fall Hans Larsson, som bör veta; han har suttit i klassförbundets tekniska<br />
kommitté i 25 år.<br />
Kölsvinet är, som på många andra båtar från den här tiden, <strong>ner</strong>byggt i<br />
trappstegsform och vin<strong>ner</strong> i styrka på det. Och trots frånvaron av riktiga<br />
bottenstockar (som bygger ut i sidled över radien mellan kölficka och skrov)<br />
uppges ingen Shipman ha drabbats av svajköl.<br />
- Jag har varit på grund några gånger, men inget speciellt har hänt, säger Hans<br />
Larsson.
Change language