Ladda ner pdf - Maringuiden
Ladda ner pdf - Maringuiden
Ladda ner pdf - Maringuiden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tidlös familjebåt, livfull seglare<br />
Shipman 28 har en mer tidlös framtoning än någon annan av<br />
70-talets mindre havskryssare. Hon förenar många goda<br />
egenskaper och är också Olle Enderleins mest framgångsrika<br />
skapelse.<br />
Av Bengt Jörnstedt<br />
Shipman 28 är faktiskt en lite större båt än vad hon ger sig ut för. Hon är<br />
nämligen 29 fot, men varför man valde en 8:a istället för 9:a på sin tid har vi<br />
inte lyckats reda ut. Längden över allt är 8,86 meter, och det är bara 14 cm<br />
kortare än t ex ‘30’-fotaren (knappt!) Scampi.<br />
Så båtarna är praktiskt taget jämnstora, överraskande nog. Eller jämnlånga, ska<br />
vi säga, för Shipman 28 är inte lika rymlig som Scampi eller Ballad under däck,<br />
men det har sina förklaringar; hon kom precis i brytningen mellan de gamla<br />
klassiska havskryssarna och de nya, mer oortodoxa skapelserna där traditionella<br />
linjer inte längre var heliga (t ex Vega, Ohlson 22, Scampi, Maxi 77, m fl).
Krav på skönhet<br />
Shipman 28 ritades ju av eleganten Olle Enderlein, en konstruktör som varit i<br />
ropet redan i ett par decennier när plastbåtsfloden steg i slutet av 60-talet. Olle<br />
var sedan länge influerad av amerikanska Sparkman&Stephens, den tidens<br />
giganter som ritade klassiska havskryssare och med bara försiktiga steg<br />
anpassade sig till nya tider och trender. Varken Olle E. eller S&S skulle till<br />
exempel drömma om att göra en båt på 30 fot hela 3 meter bred, så som unge<br />
Peter Norlin gjorde med sin revolutio<strong>ner</strong>ande Scampi, årsbarn med Shipman 28.<br />
Eller låta överbyggnaden gå hela vägen ut till skrovsidan, som på Ohlson 22 och<br />
Maxi 77.<br />
Lika lite kunde Enderlein eller S&S tänka sig att göra en ‘riktig’ segelbåt utan<br />
akterdäck, med en sittbrunn vars aktre sarg slutade vid akterspegeln. Ett<br />
sådant grepp skulle störa harmonin i båtens proportio<strong>ner</strong> - Gud förbjude - och<br />
följden blev att sittbrunnen hamnade på sin vanliga plats längre föröver, med<br />
motsvarande mindre plats invändigt jämfört med nydanarna.<br />
Ja, för Olle Enderlein var det viktigt att göra en vacker båt (och hon blev ju<br />
ändå stor inuti) "Drömbåten finns inte, och fanns den skulle den förmodligen<br />
inte gå att sälja. Det ‘drömlika’ med Shipman 28 är endast att den har en<br />
kombination av goda egenskaper..." Varpå han räknar upp just skönhet,<br />
rymlighet, och båtens förmåga att gå bra i sjön under skiftande förhållanden.<br />
Olle Enderlein såg på Shipman 28 som en kombination av familjebåt och<br />
kappseglare, precis som den förhärskande inställningen var hos konstruktörerna<br />
vid den här tiden. Man ska komma ihåg att detta var långt före de sponsrade<br />
kappseglingsmaski<strong>ner</strong>nas och de professionella seglarnas dagar. Det var fullt<br />
legitimt att rita en familjebåt där det var en bonus i marknadsföringen att hon<br />
seglade fort. Olle Enderlein trodde på devisen att vackra båtar seglar bra, men<br />
han tolkade sambandet på ett lite annorlunda sätt än det gängse, lite slarvigt<br />
förenklade. Olle menade att förhållandet mellan ’vacker’ och ‘välseglande’ var<br />
en fråga om funktion: ”Jämför t ex med djur och fiskar som rör sig i vatten. Vi<br />
uppfattar deras funktionella former som vackra och harmoniska. På samma sätt<br />
är det självklart att en segelbåt ska ha långa, slanka linjer”.<br />
Shipman 28 fick typiska enderleinska linjer med en starkt fallande, bara svagt<br />
kurvad stävlinje i fören; en antydan till klassiskt språng; negativ akter som<br />
börjat bli i ropet och var det sena 60-talets signal om ett nytt, modernare
tänkande; en sittbrunnssarg som smyger upp i överbyggnaden och döljer<br />
ruffens raka, kantiga baksida. Överbyggnaden är trappstegsformad, som på t ex<br />
Knud Reimers båtar (Fingal, S 30) men på ett diskretare, elegantare sätt.<br />
Och detta koncept skulle också komma att slå väl ut hos båtköparna - även om<br />
det höll på att gå åt pipan på ett ganska tidigt stadium...<br />
Uppmärksammad konkurs<br />
Många av oss minns väl rabaldret då Shipman 28-byggaren Fiberman AB i Visby<br />
efter några år plötsligt gjorde stor konkurs, ett debacle som blev extra<br />
spektakulärt därför att många båtägare råkade illa ut. Konkursen inträffade på<br />
vårvintern 1973, precis fel tidpunkt eftersom det just då fanns ett stort antal<br />
färdiga båtar som bara väntade på leverans till ägarna. Haken var att de stod<br />
inne på fabriksområdet och väntade, och därför tillhörde de konkursboet - trots<br />
att de var helt eller delvis betalda av beställarna..!<br />
Även om det streds hårt för rättvisa och gjordes insatser som i viss mån lättade<br />
upp situationen, så innebar det ändå att många fick betala två gånger för sin<br />
båt. Det var en bitter händelse, som nog också kastade en skugga också på<br />
själva Shipman 28-namnet. Det var efter den händelsen som ordet<br />
BANKGARANTI lyste i eldskrift högt ovan masttopparna på den svenska<br />
båtbranschens trots allt mycket ljusa himmel. Och typiskt är också att priset för<br />
en Shipman 28 i ett svep höjdes från 51.500 kr före konkursen till 64.500 kr<br />
bara en månad efter densamma, då krutröken skingrats och nya krafter kunnat<br />
räknat på lönsamheten.<br />
Efter konkursen drevs företaget vidare med ny ledning och nytt namn, Shipman<br />
Sweden AB, som under Eje Wåhlstedts ledning köpt upp också andra varv och<br />
byggde Scampi, Accent, m fl Norlin-båtar. Senare såldes hela det företaget<br />
vidare och kom att uppgå i Albin Marins storfamilj.<br />
Shipman 28 byggdes i ca 1.000 exemplar under de tio år hon fanns i<br />
produktion. Formar såldes också till Irland, där ca 300 båtar byggts - och byggs!<br />
Så sent som förra året såldes faktiskt fyra helt nya båtar. Priset? 450.000<br />
kronor.<br />
Det är ungefär 11 gånger dyrare än introduktionspriset för Shipman 28 år 1970.
41.500 kr låter löjligt lite, men sedan steg priserna snabbt i den allmänna löne-<br />
och priskarusellen på 70-talet; redan 1975 kostade hon 79.500 kr, och när de<br />
sist byggda båtarna lämnade fabriken 1979 stod det 105.500 kr på kontraktet.<br />
Shipman 28 blev, trots impo<strong>ner</strong>ande tusen svenskbyggda båtar, aldrig en lika<br />
stor volymbåt som Vega och Maxi 77. Dessa var för all del något mindre och<br />
därmed billigare - men kanske var de också folkligare i betydelsen att de med<br />
sin mindre klassiskt exklusiva stil vädjade mer till det breda lagret av<br />
nykomlingar som under boom-åren fattade intresse för segling.<br />
Man får intrycket att de som valde Shipman 28 var mer erfarna inom gebitet,<br />
som t ex stockholmaren Hans Larsson, som haft sin båt sedan 1973 och<br />
dessförinnan seglat Starbåt sedan 50-talet.<br />
Bestämda krav<br />
Hans Larsson visste precis vad han var ute efter när han skulle köpa familjebåt<br />
på den tiden:<br />
- Jag ville ha en sittbrunn där inte rorkulten stack upp ur durken (som på t ex<br />
Ballad eller Vega).<br />
- Jag ville ha en livlig båt som var rolig att segla.<br />
- Hon skulle ligga rätt i pris, och man får mycket båt för pengarna med Shipman<br />
28.<br />
- Och så skulle hon vara vacker, och Shipman 28 är en snygg båt precis som<br />
alla Olles båtar, förklarar han.<br />
Med de önskemålen sammanfattar nog Hans Larsson ganska väl Shipman 28:<br />
ans företräden. Att hon känns trevlig att segla framgick när Hans nu i höst bjöd<br />
på en segeltur med sin Paradox, Shipman 28 nr 404, på Baggensfjärden ute i<br />
Saltsjöbaden. Jag ska inte påstå att vi hängde med EF Language, EF Education<br />
eller Swedish Match, som alla var ute och drog en repa med sponsorgäster<br />
denna vackra septemberdag - men det kändes bra ändå. Paradox var lättdriven,<br />
pigg på rodret, och lagom balanserad. Hon gled tyst och villigt genom vattnet,<br />
med bara ett litet svagt porlande under aktern.
- Den är ju faktiskt riktigt trevlig att segla, menade ruti<strong>ner</strong>ade gästartisten Sune<br />
Carlsson, känd varvsägare och old boy i Starbåtsklassen som dagen innan<br />
återvänt från VM i Slovenien.<br />
Nu hade vi förstås de gynnsammaste av förutsättningar, smuttarväder med 3-4<br />
meters vind och noll sjö, och enligt Hans Larsson är det just i mellanväder från<br />
ett par m/s upp till ca 5-6 meter som hon gör sig bäst. Ska sägas att det också<br />
satt säsongsnya segel på båten, sådant påverkar. Men ändå, känslan att segla<br />
henne var god.<br />
Ett försegel räcker<br />
Seglen på Shipman 28, liksom på alla andra mastheadriggade båtar från den<br />
här tiden, bygger på stor genua och liten stor. Men Hans Larsson har tröttnat på<br />
att dra runt en 150 procents överlappande genua och istället låtit segelmakaren<br />
sy en fock i topp med bara liten överlapp, precis så mycket att akterliket klarar<br />
spridaren när seglet skotas innanför vanten. Ett sådant segel får bra med yta<br />
och blir lätt att hantera i slagen. Inomskärs, där det inte ligger kvar gammal sjö<br />
i lätt vind, orkar det med att dra fram båten med bra fart även i det svaga<br />
vindregistret. Redan från 3-4 m/s börjar det bli lika effektivt som en max-<br />
genua, och från 7-8 m/s, då man normalt måste börja minska segel, har man<br />
redan rätt ställ uppe med en fock-i-topp. Seglet fungerar så bra att Hans<br />
Larsson faktiskt har slutat använda sin max-genua på 27 kvm. Det är bara den<br />
nya focken på 18 kvm som gäller, bekvämt också när han är ute och seglar<br />
solo. När vinden blir frisk revar han storen, och först uppåt kulingstyrka blir det<br />
aktuellt med en ännu mindre (storm)fock.<br />
Förutom stormfocken kan man alltså klara sig mycket bra med bara ett enda<br />
försegel på Shipman 28 (liksom på andra jämförbara båtar). Man får installera<br />
en speciell skotskena på däck snett akter om/innanför vanten, och man ska se<br />
till att seglet görs på absoluta max-mått. Men vilket lyft jämfört med de fyra (!)<br />
olika genuafockar som var regel på 70-talet och också finns inritade på Shipman<br />
28:ans segelplan.<br />
Eftersom storen på Paradox också är ny har Hans Larsson passat på att<br />
optimera även den, med väl utbyggd akterrunda, genomgående lattor i toppen<br />
och lösfotat underlik. Där har man alltså också vunnit lite prestanda.
Kontentan av det här resonemanget är att det faktiskt låter sig göras att<br />
överbrygga det som är Shipman 28:ans och alla hennes mastheadriggade 70-<br />
talssystrars största minuspost - den stora, stökiga genuafocken. Att många<br />
båtar, inklusive Shipman 28, har ett inre förstag som seglet ska passera framför<br />
i stagvändningarna bidrar ytterligare till genuastrulet.<br />
Lättskött rigg<br />
En fördel med mastheadriggen är annars att familjeseglaren slipper bry sig<br />
särskilt mycket om trimmet. Shipman 28:an har ett stabilt maströr, raka<br />
spridare, akerliga undervant och, som sagt, ett inre förstag. I princip kan man<br />
sätta an riggen på våren och inte röra den på hela sommaren och klara sig bra<br />
på det. De flesta båtar har emellertid någon form av akterstagsträckare, för<br />
dem som vill få lite mera stuns i förstaget och åtminstone en aning påverka<br />
(öppna) storens akterlik. På det hela taget är det en säker och användarvänlig<br />
rigg som sitter på Shipman 28.<br />
Eftersom båtens bredd bara är 2,60 m (0,40 m smalare än t ex Scampi) blir<br />
sidodäcken utmed ruffsidan med nödvändighet ganska smala. Särskilt<br />
svårframkomligt är det vid vanten, som med röstjärnen effektivt spärrar vägen.<br />
Sittbrunnen är relativt rymlig, helt acceptabel för en familj med ett par barn<br />
men lite trång för fyra vuxna under segling. Rorsman sitter bra bakom sin<br />
skotbänk, med rorkulten inom bekvämt räckhåll och på bra höjd; hjärtstocken<br />
kommer ju upp på akterdäck, varför rorkulten får bra längd utan att behöva<br />
inkräkta för mycket på sittbrunnen. Utrymmet framför skotbänken blir alltså en<br />
fristad för medseglarna.<br />
Två luckor i akterdäck och en i sittbrunnen ger åtkomst till hyggligt stora<br />
stuvutrymmen.<br />
Under vattnet är lateralplanet delat. På den ganska eleganta fenkölen fanns från<br />
början något så udda som en trimklaff, ungefär som rodret i akterkant på en<br />
långkölad båt. Trimklaffen kän<strong>ner</strong> vi kanske framför allt från de kappseglande R-<br />
båtarna, med tanken att ta lite bättre höjd på kryssen. Vällovligt på en 6:a eller<br />
12:a - men vad hade den att göra på en familjebåt som Shipman 28 som skulle<br />
tåla att hoppa på eller backa på granitgrynnorna ute i skärgården? Att Olle<br />
Enderlein ritade in en trimklaff är ett exempel på tidsandan, med det
underliggande kravet på prestanda. Och än idag finns det Shipman-seglare som<br />
uppskattar trimklaffen.<br />
Trimklaffen skulle så småningom komma att slopas. Den var dyr att installera,<br />
och efter några år (1976) beslöt sig varvet för att ta bort den. Klassförbundet<br />
gick efter hårda diskussio<strong>ner</strong> på samma linje. På de båtar som redan hade<br />
trimklaff (nästan hälften av alla som byggts) kunde man plasta upp en ny<br />
bakkant på kölen. För att kompensera frånvaron av klaffen fick Shipman 28<br />
samtidigt ett större roder, som gamla båtägare kunde köpa till ett lågt pris från<br />
varvet.<br />
- Det är en väsentlig skillnad med det större rodret, hon styr bättre efter<br />
ändringen, menar Hans Larsson.<br />
Som brukligt är på många av den här tidens båtar är rodret inte helt<br />
frihängande utan sitter på en skädda.<br />
Standardfärgerna på Shipman 28 är grönt och vitt. De första båtarna var alla<br />
mörkgröna, mellan 1973 och 1975 byggdes både gröna och skumvita båtar,<br />
medan båtar efter 1975 är helt vita (det är också nu relingslisten i aluminium<br />
blir standard och trimklaffen utgår; lönsamhetskraven har blivit hårdare och<br />
kräver mer lättillverkade båtar).<br />
Dinette under däck<br />
Under däck är Shipman 28:an försedd med dinette, ett ganska ovanligt<br />
arrangemang men med vissa fördelar. Det är t ex alltid fri passage föröver, och<br />
bordet kan sänkas <strong>ner</strong> för att skapa en extra, och bred, koj.<br />
Samtidigt blir det, med tanke på skrovets lutning, lite för trångt att sitta fyra<br />
vuxna perso<strong>ner</strong> på de bägge korta, tvärställda sittbänkarna; två vuxna och ett<br />
par barn bordvarts går bra. Men man har också möjligheten att bredda bordet<br />
över till babords soffa genom att fälla upp en extra klaff utmed bordssidan.<br />
I förpiken får man lägga i en fyllnadsskiva för att ligga bekvämt, men som<br />
dubbelkoj är den ändå i minsta laget, i alla fall för mer storvuxna perso<strong>ner</strong>. Mitt<br />
i kojen kommer förlängningen av inre förstaget <strong>ner</strong> mellan dynorna, men det<br />
går snabbt att kroka loss när det är läggdags.
Här framför huvudskottet finns också en liten toa-plats i ett närmast<br />
garderobsliknande utrymme. Mitt emot sitter en vanlig garderob. Hela den här<br />
avdelningen är åt det mindre hållet, båtstorleken gör att man fått pressa in<br />
funktio<strong>ner</strong>na. Men det fungerar, och man kan stänga om sig med ett par dörrar<br />
för- och akteröver. Som vanligt måste man hålla i minnet att man befin<strong>ner</strong> sig i<br />
en liten segelbåt, med dess begränsade utrymme; det är ingen idé att klaga<br />
över brist på svängrum, det är en ren fråga om take it or leave it. Pentryt ligger<br />
i anslutning till <strong>ner</strong>gången; bänken är samtidigt trappsteg, och håller man inte<br />
ordning på mackorna är det risk att någon planterar en fot i pastejen. Det här är<br />
en lösning med för- och nackdelar. Risken att kliva i maten finns där, men<br />
samtidigt får man ge<strong>ner</strong>ösa avställningsytor och det behövs alltid i ett pentry.<br />
Dessutom är det bekväm närhet när anrättningarna ska skickas vidare upp i<br />
brunnen. Plus att det är ljust och luftigt. Ståhöjden är ca 180 cm ända fram till<br />
‘trappsteget’ på rufftaket.<br />
Ljus är f ö något det finns gott om under däck. In<strong>ner</strong>taket och ruffsidorna är i<br />
vit plast, och fönsterventilerna stora. Luckan i förpiken släpper också in mycket<br />
ljus. Finishen invändigt är annars sisådär.<br />
- Det inget toppenjobb på inredningen, inte som en Hallberg-Rassy. Men det är<br />
funktionellt, menar Hans Larsson.<br />
Inga stora brister<br />
Överbyggnaden är gjord i sandwichlaminat, medan skrovet är enkelt, homogent<br />
plastlaminat. Antagligen har man varit ganska ge<strong>ner</strong>ös med råvarorna, för<br />
några hållfasthetsproblem har inte dykt upp under åren som gått. Det säger i<br />
alla fall Hans Larsson, som bör veta; han har suttit i klassförbundets tekniska<br />
kommitté i 25 år.<br />
Kölsvinet är, som på många andra båtar från den här tiden, <strong>ner</strong>byggt i<br />
trappstegsform och vin<strong>ner</strong> i styrka på det. Och trots frånvaron av riktiga<br />
bottenstockar (som bygger ut i sidled över radien mellan kölficka och skrov)<br />
uppges ingen Shipman ha drabbats av svajköl.<br />
- Jag har varit på grund några gånger, men inget speciellt har hänt, säger Hans<br />
Larsson.
Han tycker ändå att man ska titta efter sprickor kring kölinfästningen på de<br />
tidiga Shipman-båtarna (1970-71), som inte är lika starkt byggda i det här<br />
området som senare båtar; under 1971 förstärkte man nämligen båten med<br />
ordentliga bottenstockar under främre skottet. Samtidigt förstärktes<br />
däcksbalken under masten och inre förstaget fick en annan fästpunkt.<br />
En del roder har gått sönder, men det tycks ha berott på att de läckt och frusit<br />
sönder av isbildning vintertid, och alltså inte på en strukturell svaghet.<br />
På äldre båtar med Farymann-motorn bör hydrauliken kontrolleras noga. Och är<br />
inte trimrodret borttaget ska man se upp för läckage vid bordsgenomföringen.<br />
Röstjärnen sitter fästade i knän som är plastade mot skrovet.<br />
- Det kan bukta in lite i sidan, men röstjärnen sitter stadigt, menar Hans<br />
Larsson och hänvisar till sitt eget långvariga båtinnehav; han har seglat sin<br />
Shipman 28 mellan 1.200 och 1.500 sjömil per år under tjugofyra säsonger, de<br />
första åren med ett ganska krävande kappseglande, men ser inga tecken till<br />
svagheter i båten. Eftersom han upplever Paradox som lite begynnelsevek har<br />
han lagt 100 kilo bly i den djupaste kölfickan, där det kommer långt <strong>ner</strong> och gör<br />
god nytta.<br />
De första ca 500 båtarna - de med hög relingslist - har en gummilist som<br />
tätning (det ser ut som en avbärarlist) i skarven mellan skrov och däck. Där kan<br />
det läcka om montörerna inte tätade ordentligt efter borrningen, men det går<br />
att åtgärda genom att lätta på gummilisten. Omkring 1975 ersattes den här<br />
typen av hög fotlist med den vedertagna varianten där relingslisten är en<br />
aluminiumprofil.<br />
Inombordarna har många år på nacken vid det här laget och många Shipman<br />
har bytt under åren. Standard var från början en Farymann-diesel på 12 hk,<br />
men t ex Hans Larsson bytte motor redan 1984, då till en VolvoPenta på hela 18<br />
hk.<br />
Motorns kondition, modell och ålder är förstås en av de faktorer som påverkar<br />
priset på Shipman 28. Mycket riktigt är det också stor skillnad mellan högsta<br />
och lägsta beg-pris; för en risig båt med gammal motor kan det räcka med bara
80.000 kr, medan en Shipman 28 i bra skick säljs för ca 130.000 kr.<br />
- Jag tycker de ligger lite lågt, man får mycket båt för pengarna , menar Hans<br />
Larsson.<br />
Det tyckte han för nästan trettio år sedan också - få båtägare är väl lika trogna<br />
som han, och det är ett gott betyg åt Shipman 28.<br />
Shipmanförbundet<br />
bildades redan 1970 och har idag ca 350 medlemmar, framför allt kring<br />
Stockholm och Mälardalen.Förbundet ordnar trimningskvällar, eskaderseglingar,<br />
träffar och kappseglingar under den aktiva säsongen. Under vinterhalvåret<br />
arrangeras olika temakvällar.<br />
Sedan 1976 finns en teknisk kommité som bl a tagit fram en bok med praktiska<br />
tips för Shipman-ägaren. Tillsammans med segelmakare har man utvecklat<br />
segel som är lämpliga för Shipman 28.<br />
Genom förbundet ordnas gemensamma inköp av tillbehör till bra priser, t ex<br />
foldingpropellrar och byte av aluminiumramarna till rutorna.<br />
- Förbundet är mycket vaksamt för ändringar och förbättringar av entypsregeln<br />
som kan öka båtens prestanda och popularitet, säger Hans Larsson.<br />
På Irland, där det ju byggts flera hundra Shipman 28, finns ett vänförbund. Tack<br />
vare det ordnas semesterutbyten mellan svenska och irländska Shipman-ägare.<br />
Kontaktperso<strong>ner</strong>: Ordf. Folke Meier, tel. 08-742 25 99; vice ordf. Hans Örnhall,<br />
tel. 08-716 21 93; ordf. i tekniska kommittén Anders Borg, tel. 08-742 37 13.<br />
Röster om Shipman 28<br />
- Vi hade tittat på Shipman länge när vi köpte vår båt 1990. Tyckte att vi ska ha<br />
en båt som ser ut som en segelbåt, och det gör den med sina linjer och sitt<br />
akterdäck, säger Lars och Lisbeth Karlström i Onsala, som är ägare till Shipman<br />
28 nr 916. De familjeseglar mest, men på förra årets Tjörn Runt var de med och<br />
vann bland Shipman 28:orna.- En härlig känsla i båten, hon seglar jättefint,<br />
tycker Lisbeth Karlström. Hennes make instämmer:
- Hon är mycket mer jollelik och känslig för trimning än vad jag trodde för en så<br />
tung båt. Och hon rör sig bra i sjögång.<br />
Båda är ense om att hon lägger sig fort. Man får alltså minska segel tidigt, i<br />
första hand revas storen.<br />
Lars Karlström är 1,87 lång och saknar ståhöjden. Annars anser han att båten<br />
är rymlig nog för en familj med två barn en bit upp i tonåren. För fyra vuxna<br />
perso<strong>ner</strong> blir det däremot för trångt. Lisbeth Karlström är fullt nöjd med pentryt<br />
och de stuvmöjligheter som bjuds.<br />
Enda problemet man upplevt är att läckage kan uppstå i röstjärnets<br />
däcksgenomgång, beroende på att infästningen under däck rör sig lite (se<br />
huvudartikeln). Där får man alltså täta emellanåt.<br />
Allan Edborg i Bjuv har båt nr 82, som han ägt sedan den var ny 1971 - det<br />
betyder 27 år med samma Shipman 28!<br />
- Hon är lätthanterlig, lättskött och lättseglad. Skrovet är ganska djupt och hon<br />
går bra i sjön, menar han.<br />
Allan Edborg uppskattar konstruktionen med den <strong>ner</strong>byggda kölen, som dels blir<br />
stark, dels ger plats för extra barlast. När Segling frågar om eventuella brister i<br />
båten grubblar han länge utan att komma på något:<br />
- Jag har väldigt svårt att finna någon nackdel. De tidiga Shipman 28:orna har<br />
oförskyllt lite dåligt rykte att vara mindre välgjorda, men det gällde bara de allra<br />
första båtarna.<br />
Allan Edborg har kvar trimklaffen bakom kölen, en detalj som han uppskattar:<br />
- Det ger effekt på kryssen, man kan gå några grader högre - det känns direkt i<br />
rorkulten. Man kan få lagom lovgirighet på kryssen och ändå ha rodret neutralt.<br />
Allan Edborg har seglat sin båt med hustru och tre barn.<br />
Data:
Längd ö.a. 8,86 m<br />
Längd v.l. 6,40 m<br />
Bredd 2,60 m<br />
Djupgående 1,55 m<br />
Deplacement Ca 3.000 kg<br />
Kölvikt 1.210 kg<br />
Storsegel 13 kvm<br />
Genua 1 27 kvm<br />
LYS-tal 1,04<br />
Hans Larssons höga fock ersätter genua 1. Den är sydd på maxmått utmed alla lik och begränsas akteröver<br />
av vantspridaren. Den skotas på en extra skotskena innanför vanten för att få en smalare skotvinkel.<br />
Röstjärnens placering gör att vanten spärrar vägen när man ska passera; en olägenhet, men samtidigt en<br />
vanesak.
I sittbrunnen har rorsman sin egen plats bakom storskotskenan, och utrymmet framför störs inte av<br />
rorkulten. Här är det starbåtsveteranen Sune Carlsson som gästgastar ombord på Hans Larssons båt och<br />
får ha hela främre halvan för sig själv när han handtrimmar focken.<br />
Notera den rejäla fotlisten som är standard på nästan hälften av alla Shipman 28:or.<br />
På var sida om hjärtstocken finns en lucka i akterdäck. Badstegen i häcken är inte standard.<br />
Dinetten domi<strong>ner</strong>ar inredningen på Shipman 28, utmärkt för två vuxna och kanske ett par barn. Behövs<br />
mer plats kan man duka upp också på den fällbara skivan (uppfälld på bilden) och sitta två perso<strong>ner</strong> på<br />
babordskojen. Skåpen utmed sidan är från början vanliga hyllor som här har byggts in.
Om styrbord finns en stickkoj akteröver; här på Hans Larssons båt används den inte numera sedan barnen<br />
är utflugna. Nu är det stuvplats med en kylbox installerad bakom ryggstödet.<br />
Förpiken är ganska trång, men har både dubbelkoj, toa och garderob. Det går att stänga till om sig med<br />
dörrar.<br />
Pentryt har hyggligt med stuvfack och goda avställningsytor - om man är beredd att se sig för när man<br />
sätter fötterna på trappsteget.