Ladda ner pdf - Maringuiden

isktagande i värld där det begreppet fnyses åt av ’äkta seglare’. Den djupa
sittbrunnen med sina höga sargar och ratt – på en 32-fotare – ger intryck av
skyddad verkstad jämfört med vanliga segelbåtsbrunnar.
Men tänker man bort rutan och tänker till konstruktören Hans Groop, ja, då blir
det en annan femma – ett igenkännande ’aha!’. Det var ju finländaren Groop
som ritade den eleganta H-båten, så långt man kan tänka sig från sävlig
familjecruising. Beboelig, för all del, men sportig och mest känd som
kappseglare.
Nu hade samme Groop flyttat över mycket av H-båtslinjerna till långfärdsbåten
Targa 96. I profil känner man tydligt igen den ganska långa och grunda fenkölen
med sin starkt fallande framkant, ett drag som går igen också på det friliggande
rodret med dess halva skädda. Targan, med krav på att kunna lastas och på
bärigare ändskepp, har mer deplacement i för och akter än H-båten, men det är
uppenbart att Groop satsat vad han kunnat på att ge skrovet goda
seglingsegenskaper; lagom vasst föröver, mjukt V-format för att gå bra i sjö.
Riggen är i minsta laget, men med grund köl och måttlig barlastandel var detta
nödvändigt för att hon inte skulle bli för vek. Ett LYS på 1,08, samma som t ex
Balladen, visar att den förmenta ’motorseglaren’ ändå är lite av en ulv i
fårakläder.
– Jag tycker hon är välseglande, säger Leif Carlson från Bromma, Targa-ägare
sedan 1989.
– Hon går bäst i lätt- och mellanvind, på kryss och på öppna bogar. Jag har
seglat i flera stora LYS-regattor med som bäst en femteplats och flera kring 15-
20. Det tycker jag är helt OK bland väl över hundratalet konkurrenter, varav
många riktigt vassa kappseglare. LYS-talet på 1,08 seglar hon upp till väl.