Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

TEMA: Patienter och anhöriga 26. Ekonomiskt skydd för sjuk För den som blir sjuk och inte kan arbeta finns olika former av ekonomiskt skydd. Samhället erbjuder ett grundläggande skyddsnät i form av sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning. De flesta som insjuknar har också ett kompletterande skydd genom avtal mellan arbetsmarknadens parter. Man kan även teckna privata försäkringar. Här följer en översikt av olika former av ekonomiskt skydd för sjuka och närstående. Den som vill ha mer detaljerad information kan söka sig till de olika webbplatser som noteras i artikeln. De första 14 dagarna i ett sjukfall betalar arbetsgivaren sjuklön, förutom första dagen som är karensdag. För den som löper risk att drabbas av många sjukperioder finns ett särskilt högriskskydd som gör att man slipper karensdagen och att arbetsgivaren får ersättning från staten för sjuklöneperioden. Det är ett sätt att underlätta för exempelvis cancerpatienter som periodvis måste vara borta från jobbet för behandling eller som vill pröva en successiv återgång efter behandling. Från dag 15 utgår sjukpenning från Försäkringskassan. Den är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till ett tak vid en årsinkomst på 302 200 kronor. Detta gäller sedan den 1 januari 2007. Taket sänktes då från 10 till 7,5 basbelopp – eller från 33 100 till 25 200 kronor i månaden. Det vanliga är att man får sjukpenning för en tidsbegränsad period, men det finns ingen bortre gräns för hur länge den kan utbetalas. Arbetsförmågan ska prövas regelbundet. Grunden för att få sjukpenning är ett medicinskt underlag eller läkarintyg. Det är dock Försäkringskassan som fattar beslutet om sjukpenning. Möjligheten att återgå till arbete efter medicinsk behandling och/eller rehabilitering ska undersökas. Under behandlingstiden har man rätt till sjukpenning. Arbetsgivaren är också skyldig att undersöka om det går att omplacera eller anpassa arbetsuppgifterna för den som är sjuk. Det finns möjlighet att få sjukpenning på kvarts-, halv- eller trekvartstid. Om arbetsförmågan anses vara varaktigt nedsatt ska man i stället för sjukpenning få sjukersättning. Det kallades tidigare för förtidspension. För personer yngre än 30 år kallas det numera för aktivitetsersättning. Det är en tidsbegränsad förmån som syftar till att förbättra yngre personers möjlighet att återgå i arbete. Sjukersättningen kan vara tidsbegränsad eller tills vidare. Även ”tillsvidarebeslut” ska underställas förnyad prövning. Det är dock inget som hindrar att man har sjukersättning fram tills ålderspensionen inträder. Nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen är lägre än sjukpenningen. Det finns en garantinivå på 7 940 kr/månad oavsett tidigare inkomst. Det finns även en inkomstrelaterad del som innebär att man får motsvarande 64 procent av sina tre bästa inkomstår, dock högst 15 880 kr/månad. Mer detaljerad information om samhällets ekonomiska skydd vid sjukdom finns på www.forsakringskassan.se ARBETSMARKNADENS PARTER Så gott som alla anställda har ett kompletterande skydd vid långtidssjukdom genom avtal mellan facket och arbetsgivaren. En förutsättning är att din arbetsgivare har kollektivavtal eller ändå har anslutit sig till avtalssjukförsäkringen. Detaljerna kan se olika ut på olika avtalsområden, men huvuddragen är likartade. Från sjukdag 15 till 360 utgår ett tillägg på 10 procent av lönen. Därefter gäller Försäkringskassans 80-procentsnivå igen. Privatanställd personal som tjänar över taket får ingen extra utfyllnad. Övriga grupper får kompensation även på inkomstdelar över taket. För den som bedöms varaktigt sjuk och får ett beslut om sjuk- eller aktivitetsersättning finns ytterligare ekonomiskt skydd som innebär att ersättningsnivån blir cirka 80 procent. Kvalifikationstiden för att omfattas av arbetsmarknadsförsäkringarna är i vissa fall tre månaders anställning. I andra fall räcker det med att ha en tillsvidareanställning. Om cancern – eller annan sjukdom – har orsakats av arbetet gäller andra villkor. Den som får sina besvär klassade som arbetssjukdom går ekonomiskt helt skadeslös och får dessutom ideell ersättning för sitt lidande. Vill du veta mer kan du vända dig till ditt fackförbund eller till www.afaforsakring.se (privatanställda arbetare och kommunalt anställda), www.alecta.se (privattjänstemän) eller www.spv.se (statligt anställda). Fackförbunden har dessutom ofta tecknat avtal om andra typer av försäkringar, till exempel grupplivförsäkringar. PRIVATA FÖRSÄKRINGAR I de flesta av de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som finns på marknaden krävs det en bestående invaliditet för att ersättning ska falla ut. – Det gör dem mindre lämpliga för just can- Rädda Livet nr 1/2007
och närstående cerpatienter. Många av dem blir ju dessbättre friska, men har då ofta haft ett par mycket svåra år. Vi har länge påtalat att det i denna grupp finns många som känner sig svikna för att de inte fått ut något eller mycket lite från sina försäkringar, säger Camilla Bratt på Konsumenternas Försäkringsbyrå. Nu har några försäkringsbolag tagit fasta på det här problemet och erbjuder försäkringar som ger så kallad diagnosersättning. Ett exempel är AIG Europe som har en försäkring som endast gäller för vissa cancerdiagnoser och som ger en ersättning med ett engångsbelopp på 50 000 kronor och 5 000 kronor i månaden under ett år. Det finns en variant för kvinnor som gäller vid diagnos för bröst- eller livmodercancer och en för män som gäller prostatacancer. Ingen ersättning utgår om man får diagnosen inom 90 dagar från det man tecknat försäkringen. Några andra bolag har också kompletterat sina sjuk- och olycksfallsförsäkringar med en diagnosersättning som ger ett engångsbelopp vid vissa uppräknade diagnoser, bland annat flera cancersjukdomar. Det finns också privata sjukförsäkringar som ersätter inkomstbortfall vid långvarig sjukdom. Ett grundvillkor är dock att man är frisk när man tecknar den. Dessutom börjar ersättningen som regel betalas ut först efter tre månaders sjukdom. Mer information om dessa försäkringar och jämförelser mellan villkoren hos olika bolag finns på www.konsumenternasforsakringsbyra.se NÄRSTÅENDEPENNING Även anhöriga till svårt sjuka personer har rätt till ekonomisk ersättning från samhället. Det kallas närståendepenning. Man behöver inte vara släkt med den sjuke. Även en vän kan få Rädda Livet nr 1/2007 ledigt från jobbet och ersättning från Försäkringskassan för att vårda en närstående person som är svårt sjuk. Närståendepenningen är på samma nivå som sjukpenningen. Den utbetalas under högst 60 dagar per person som vårdas. Om det är flera personer som vårdar måste de dela på dagarna. Den sjuke måste samtycka till att bli vårdad av en närstående. För att berättiga till närståendepenning krävs att personen i fråga är så svårt sjuk att det föreligger ett påtagligt hot mot hans eller hennes liv – ett begrepp som inte är så lätt att definiera alla gånger. När man ansöker om närståendepenning ska ett särskilt läkarutlåtande bifogas. Ändå är det en svår balansgång att avgöra när dessa dagar ska tas ut. Enligt Eva Sylwander på Försäkringskassans huvudkontor är de flesta återhållsamma och hinner inte ta ut mer än en bråkdel av de 60 dagarna innan den sjuke avlider. Om man å andra sidan tar ut 60 dagar och den sjuke tillfrisknar så har man inga dagar kvar om det skulle bli ett nytt sjukdomsfall. ANNAN EKONOMISK ERSÄTTNING TILL ANHÖRIGA Den som själv vårdar en anhörig kan under vissa förutsättningar få ekonomisk ersättning för sina insatser, till exempel handikappersättning, assistansersättning eller bidrag för vård av barn med funktionsnedsättning. Villkoren varierar mellan olika kommuner. Ibland står Försäkringskassan för ersättningen, ibland är det landstinget. ■ Bengt Rolfer TEMA: Patienter och anhöriga 27.
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: 24. 33. 28. Rädda Livet nr 1/2007
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 1/2007 Christer i b
Page 7 and 8: De närmaste dagarna och veckorna k
Page 9 and 10: Samtalsvän - unik mötesplats Canc
Page 11 and 12: - Vi levde som i en bubbla, säger
Page 13 and 14: Kungsljuset ger pengar till både r
Page 15 and 16: Österåsens hälsohem, Österåsen
Page 17 and 18: egravning bindande, men det är din
Page 19 and 20: Rädda Livet nr 1/2007 Vad har jag
Page 21 and 22: - Det ska vara enkelt att få konta
Page 23 and 24: Om kärlek, vänskap och arbete ”
Page 25: Susan är ledig från sitt arbete s
Page 29 and 30: Bertil Svensson var, förutom träd
Page 31 and 32: och alternativ medicin I detta samm
Page 33 and 34: En forskare blir aldrig färdig TEX
Page 35 and 36: Pontus Berglund låter tumörceller
Page 37 and 38: Vägen från ansökan till anslag E
Page 39 and 40: Att springa åt motsatt håll Jorde

Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?