Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

More documents

Recommendations

Info

TEMA: Patienter och anhöriga » som eventuellt kan vara till hjälp är också oftast mycket magert och de ekonomiska konsekvenserna av att prova en viss behandling inte sällan betydande. Därtill kommer att den medicinska sakkunskapen inom räckhåll, det vill säga den skolmedicinska läkaren, ofta känner sig förhindrad att ge råd, av okunskap och/eller för att markera avstånd till ovetenskapliga metoder. Några allmänna råd om man i detta utsatta läge trots allt vill prova någon KAMbehandling kan vara att ändå diskutera alternativ med sin skolmedicinska läkare, om inte annat så för att kunna få hjälp med att rensa bort avarter bland alternativen, att om man söker information på Internet i första hand hålla sig till de etablerade cancerorganisationernas webbplatser, att om möjligt hålla sig till KAM-utövare som också har skolmedicinsk utbildning, att efterfråga referenser och att vara skeptisk till utövare eller försäljare av KAM-behandlingar som utlovar dramatiska effekter, ger ett oseriöst intryck eller tar väldigt mycket betalt. Forskas det om KAM? Det forskas om KAM med vetenskapligt etablerade metoder. I USA har det nationella cancerinstitutet en särskild avdelning helt inriktad på undersökningar av KAM-effekter vid cancer. Man stödjer genomförandet av såväl experimentell som klinisk forskning inom KAM och själva forskningen genomförs vid etablerade universitet där vetenskaplig kompetens finns. Farmakologiska KAMbehandlingar och olika kostkomponenter dominerar denna forskning, men det pågår även studier av effekten av till exempel yoga och massage och för närvarande pågår drygt 30 studier. Cancerfonden, som är huvudfinansiär av svensk cancerforskning, stöttar viss forskning kring KAM. Exempel på detta är akupunktur mot illamående, betydelsen av andlighet för livskvaliteten vid cancer och kartläggning av exceptionella förlopp av cancersjukdomen hos patienter som använt någon form av KAM-behandling. Karolinska Institutet har nyligen öppnat Centrum för studier av komplementärmedicin där man avser att brett bedriva forskning och utveckling inom området och utvärdera modeller för samverkan mellan vissa typer av komplementär medicin och skolsjukvården. Det forskas således om KAM men givetvis långtifrån tillräckligt och tveklöst i betydligt mindre omfattning än vad som sker när det gäller nya cancerläkemedel, där utvecklingen drivs av läkemedelsföretag med helt andra ekonomiska resurser än de som finns tillgängliga för forskning om KAM. Utöver finansiella problem finns även vetenskapliga och tekniska aspekter som försvårar forskning om KAM. Sådana faktorer är att KAM-preparat ofta är dåligt standardiserade och varierar i kvalitet, att utövare av KAM ofta inte är vetenskapligt skolade, att KAM-metoder ofta uppfattas vara beroende av en specifik utövare, att det är svårt att hitta en acceptabel behandling för den kontrollgrupp som KAM-behandlingen nästan alltid måste jämföras mot för att belysa dess effekt och att många patien- FRÅGOR SOM BEHÖVER SVAR ter kan ha svårt att tänka sig att delta i jämförande behandlingsstudier av KAM. Har KAM någon framtid inom den skolmedicinska cancerbehandlingen? KAMförespråkare försöker inkorporera vissa KAM-metoder i den etablerade cancerbehandlingen, så kallad integrativ medicin. Användning av akupunktur, en rätt omfattande forskningsinriktning mot cancerpatienters övergripande livskvalitet och inrättandet av psykosociala mottagningar vid cancerkliniker kan i viss mån uppfattas som tecken på en ökad öppenhet från skolmedicinens sida gentemot alternativa och kompletterande synsätt på hälsa och sjukdom. Skolsjukvården har som framgått flera skäl att inta en mer öppen attityd mot KAM och en sådan trend kan spåras. Ökad medvetenhet om den stora KAM-användningen och behovet av ökad kunskap inom skolmedicinen kan också göra att delar av den skolmedicinska kompetensen och resurserna ställs till förfogande för kontrollerade undersökningar av värdet av KAM. Samtidigt finns det inte skäl för den etablerade sjukvården att minska kraven på bevisad effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet för de cancerbehandlingar som ska ges i offentligt finansierad sjukvård. Denna ekvation kan bara lösas med mer kunskap och forskning. ■ Peter Nygren Professor, överläkare i onkologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Det här är frågor som du bör få svar på efter utredning om misstänkt cancersjukdom. • Vilken typ av cancer har jag? Svaret ska innehålla det svenska ordet liksom den medicinska benämningen som används i Sverige. • Hur allvarlig är min sjukdom? • Hur behandlar man min cancerform? • Finns det skriftlig information? • Vad händer nu? • Vem kan jag kontakta om jag har några frågor? Detta bör man få svar på vid diagnosbeskedet. Ta gärna med en anhörig eller vän till läkarbesöket; två hör dubbelt så mycket som en. Dessutom är det en fördel att fler lyssnar och kan hjälpa till att informera vidare. 32. Rädda Livet nr 1/2007
En forskare blir aldrig färdig TEXT MARITA ÖNNEBY ELIASSON FOTO MIKAEL RISEDAL Varannan vecka äter de gemensam frukost. De turas om att inhandla juice, bröd och pålägg. Rädda Livet deltar en tidig måndagsmorgon i fikat med forskningslaget runt professor Göran Landberg vid institutionen för laboratoriemedicin, Malmö universitetssjukhus, MAS. Från 2005 och tre år framåt får Landberggruppen 750 000 kronor årligen i anslag från Cancerfonden. Det är arbetslaget vid laboratorieborden som delar på pengarna. Projektet i Malmö handlar om att koppla moderna molekylärbiologiska analysmetoder till kliniskt viktiga frågeställningar. Syftet är att förklara hur och varför cancer uppkommer. Målet har de nått när de kan utveckla nya kombinationsbehandlingar för bröstcancer. Fokus ligger på bröstcancer och gruppen har påvisat flera viktiga felaktigheter och principiella avvikelser. Förändringar i cellens delningmaskineri finns i nästan alla tumörer. Detta gör att tumörcellerna delar sig oftare. Celldelningsproteinerna cyklin D och cyklin E verkar också kunna göra tumören okänslig för vissa behandlingar. I Malmö har de byggt upp ett cancercentrum med olika kompetenser även om en del saknas. Då får man hämta hjälp över landsgränserna. Landberggruppen har gott samarbete med kolleger i såväl Houston som London. – De har mer resurser, kan andra metoder, vi får ta del av resultaten och kan följa upp vissa delar. Totalt sett blir det väldigt bra, säger Göran Landberg och tar en tugga av ostfrallan. Men om resultaten uteblir – hur handskas du med det? – Tycker någon att det inte går bra så får man försöka ändra projektet, göra andra saker. Som tur är har vi möjlighet att göra allt från att titta på glas till väldigt komplicerade labmetoder. Det gäller att skräddarsy projekten utifrån förmåga och möjlighet att arbeta heltid eller kombinera med läkarjobb. Det är sällsynt att någon slutar. Jag har ”Vi känner ingen tävlan inom gruppen utan gläds när det går bra för andra” höll alla med om. Fr v Pontus Berglund, Göran Landberg och Sofie Svensson Månsson. Nästa rad fr v Karin Jirström, Signe Borgkvist, Christina Möller, Kristina Nilsson, Kristin Lindell och Elise Nilsson. Caroline Holm i grönt längst fram. haft tur att få otroligt duktiga doktorander både tidigare och nu, vilket gör det så mycket enklare. Vi bestämmer projekten tillsammans, jag lyssnar på dem och de ibland på mig. I gruppen finns olika yrkeskategorier representerade. Några har just disputerat, andra är biomedicinare som gärna ser en framtid inom läkemedelsindustrin. En del är legitimerade läkare. Vi går ”laget runt” och presenterar oss för varandra. Pontus Berglund är biolog och har drygt ett år kvar inom forskningsprojektet. Signe Borgkvist är legitimerad läkare och arbetar på onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Lund. Hon forskar här halvtid – sex månader om året – och studerar bröstcancer, eventuella riskfaktorer och vilken sorts bröstcancer kvinnor kan få. Christina Möller är biomedicinsk analytiker, ansvarar för att labbet och maskinerna fungerar och hon gör också alla inköp. Det är till Christina de vänder sig när tekniska problem uppstår. Karin Jirström är legitimerad läkare på patologiska avdelningen, MAS och före detta doktorand till Göran Landberg. Karin har disputerat och sätter nu upp sin egen forskning. Caroline Holm är biomedicinare och doktorand. Hon forskar specifikt på tamoxifenresistens och vad som kan leda till att vissa kvinnor inte svarar på den behandlingen. Kristina Nilsson har en magisterexamen i biomedicin och disputerade i november 2006. Sofie Svensson Månsson är biokemist och disputerade under hösten 2006. Administratör på avdelningen är Kristin Lindell. Elise Nilsson är förste laboratorieassistent. Det innebär att hon är specialist på histologiska metoder, vilket innebär tillverkning av vävnadsarrayer, snittning och infärgning av vävnad. Katja Lundgren, biomedicinare, Maria Stendahl, legitimerad läkare som arbetar i Jönköping liksom plastikkirurgen Tuve Mårtensson ingår i gruppen men är inte på plats denna dag. Göran Landberg är professor, lagledare och inblandad i det mesta. – Jag står för kontinuitet, söker pengar Forskning Rädda Livet nr 1/2007 33. »
Page 1 and 2: Rädda Livet E N T I D N I N G U T
Page 3 and 4: 24. 33. 28. Rädda Livet nr 1/2007
Page 5 and 6: Rädda Livet nr 1/2007 Christer i b
Page 7 and 8: De närmaste dagarna och veckorna k
Page 9 and 10: Samtalsvän - unik mötesplats Canc
Page 11 and 12: - Vi levde som i en bubbla, säger
Page 13 and 14: Kungsljuset ger pengar till både r
Page 15 and 16: Österåsens hälsohem, Österåsen
Page 17 and 18: egravning bindande, men det är din
Page 19 and 20: Rädda Livet nr 1/2007 Vad har jag
Page 21 and 22: - Det ska vara enkelt att få konta
Page 23 and 24: Om kärlek, vänskap och arbete ”
Page 25 and 26: Susan är ledig från sitt arbete s
Page 27 and 28: och närstående cerpatienter. Mån
Page 29 and 30: Bertil Svensson var, förutom träd
Page 31: och alternativ medicin I detta samm
Page 35 and 36: Pontus Berglund låter tumörceller
Page 37 and 38: Vägen från ansökan till anslag E
Page 39 and 40: Att springa åt motsatt håll Jorde

Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?