Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden
Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden
Rädda Livet nr 1, 2007 (PDF, 3 MB) - Cancerfonden
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TEMA: Patienter och anhöriga<br />
»<br />
som eventuellt kan vara till hjälp är också<br />
oftast mycket magert och de ekonomiska<br />
konsekvenserna av att prova en viss behandling<br />
inte sällan betydande. Därtill<br />
kommer att den medicinska sakkunskapen<br />
inom räckhåll, det vill säga den skolmedicinska<br />
läkaren, ofta känner sig förhindrad<br />
att ge råd, av okunskap och/eller för att markera<br />
avstånd till ovetenskapliga metoder.<br />
Några allmänna råd om man i detta utsatta<br />
läge trots allt vill prova någon KAMbehandling<br />
kan vara att ändå diskutera<br />
alternativ med sin skolmedicinska läkare,<br />
om inte annat så för att kunna få hjälp med<br />
att rensa bort avarter bland alternativen, att<br />
om man söker information på Internet i<br />
första hand hålla sig till de etablerade cancerorganisationernas<br />
webbplatser, att om<br />
möjligt hålla sig till KAM-utövare som också<br />
har skolmedicinsk utbildning, att efterfråga<br />
referenser och att vara skeptisk till utövare<br />
eller försäljare av KAM-behandlingar<br />
som utlovar dramatiska effekter, ger ett oseriöst<br />
intryck eller tar väldigt mycket betalt.<br />
Forskas det om KAM? Det forskas om<br />
KAM med vetenskapligt etablerade metoder.<br />
I USA har det nationella cancerinstitutet<br />
en särskild avdelning helt i<strong>nr</strong>iktad på<br />
undersökningar av KAM-effekter vid cancer.<br />
Man stödjer genomförandet av såväl<br />
experimentell som klinisk forskning inom<br />
KAM och själva forskningen genomförs<br />
vid etablerade universitet där vetenskaplig<br />
kompetens finns. Farmakologiska KAMbehandlingar<br />
och olika kostkomponenter<br />
dominerar denna forskning, men det pågår<br />
även studier av effekten av till exempel yoga<br />
och massage och för närvarande pågår<br />
drygt 30 studier.<br />
<strong>Cancerfonden</strong>, som är huvudfinansiär av<br />
svensk cancerforskning, stöttar viss forskning<br />
kring KAM. Exempel på detta är akupunktur<br />
mot illamående, betydelsen av<br />
andlighet för livskvaliteten vid cancer och<br />
kartläggning av exceptionella förlopp av<br />
cancersjukdomen hos patienter som använt<br />
någon form av KAM-behandling.<br />
Karolinska Institutet har nyligen öppnat<br />
Centrum för studier av komplementärmedicin<br />
där man avser att brett bedriva forskning<br />
och utveckling inom området och<br />
utvärdera modeller för samverkan mellan<br />
vissa typer av komplementär medicin och<br />
skolsjukvården.<br />
Det forskas således om KAM men givetvis<br />
långtifrån tillräckligt och tveklöst i betydligt<br />
mindre omfattning än vad som sker<br />
när det gäller nya cancerläkemedel, där utvecklingen<br />
drivs av läkemedelsföretag med<br />
helt andra ekonomiska resurser än de som<br />
finns tillgängliga för forskning om KAM.<br />
Utöver finansiella problem finns även<br />
vetenskapliga och tekniska aspekter som<br />
försvårar forskning om KAM. Sådana faktorer<br />
är att KAM-preparat ofta är dåligt<br />
standardiserade och varierar i kvalitet, att<br />
utövare av KAM ofta inte är vetenskapligt<br />
skolade, att KAM-metoder ofta uppfattas<br />
vara beroende av en specifik utövare, att det<br />
är svårt att hitta en acceptabel behandling<br />
för den kontrollgrupp som KAM-behandlingen<br />
nästan alltid måste jämföras mot för<br />
att belysa dess effekt och att många patien-<br />
FRÅGOR SOM BEHÖVER SVAR<br />
ter kan ha svårt att tänka sig att delta i jämförande<br />
behandlingsstudier av KAM.<br />
Har KAM någon framtid inom den skolmedicinska<br />
cancerbehandlingen? KAMförespråkare<br />
försöker inkorporera vissa<br />
KAM-metoder i den etablerade cancerbehandlingen,<br />
så kallad integrativ medicin.<br />
Användning av akupunktur, en rätt omfattande<br />
forskningsi<strong>nr</strong>iktning mot cancerpatienters<br />
övergripande livskvalitet och i<strong>nr</strong>ättandet<br />
av psykosociala mottagningar vid<br />
cancerkliniker kan i viss mån uppfattas som<br />
tecken på en ökad öppenhet från skolmedicinens<br />
sida gentemot alternativa och kompletterande<br />
synsätt på hälsa och sjukdom.<br />
Skolsjukvården har som framgått flera<br />
skäl att inta en mer öppen attityd mot KAM<br />
och en sådan trend kan spåras. Ökad medvetenhet<br />
om den stora KAM-användningen<br />
och behovet av ökad kunskap inom skolmedicinen<br />
kan också göra att delar av den<br />
skolmedicinska kompetensen och resurserna<br />
ställs till förfogande för kontrollerade<br />
undersökningar av värdet av KAM. Samtidigt<br />
finns det inte skäl för den etablerade<br />
sjukvården att minska kraven på bevisad<br />
effekt, säkerhet och kostnadseffektivitet för<br />
de cancerbehandlingar som ska ges i offentligt<br />
finansierad sjukvård. Denna ekvation<br />
kan bara lösas med mer kunskap och forskning.<br />
■<br />
Peter Nygren<br />
Professor, överläkare i onkologi,<br />
Akademiska sjukhuset, Uppsala<br />
Det här är frågor som du bör få svar på efter utredning<br />
om misstänkt cancersjukdom.<br />
• Vilken typ av cancer har jag? Svaret ska innehålla det svenska ordet<br />
liksom den medicinska benämningen som används i Sverige.<br />
• Hur allvarlig är min sjukdom?<br />
• Hur behandlar man min cancerform?<br />
• Finns det skriftlig information?<br />
• Vad händer nu?<br />
• Vem kan jag kontakta om jag har några frågor?<br />
Detta bör man få svar på vid diagnosbeskedet. Ta gärna med en anhörig<br />
eller vän till läkarbesöket; två hör dubbelt så mycket som en. Dessutom<br />
är det en fördel att fler lyssnar och kan hjälpa till att informera vidare.<br />
32. <strong>Rädda</strong> <strong>Livet</strong> <strong>nr</strong> 1/<strong>2007</strong>