Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vem kommer ihåg filmen ”Windjammer”<br />
(Fullriggaren) där man hade vignetter<br />
från norsk natur med porlande<br />
bäck och vattenfall, med blommor och<br />
blågröna fjordar och matrosen som satt<br />
vid pianot på en kaj i USA och spelade<br />
Griegs a-mollkonsert? Han hade nog<br />
hemlängtan.<br />
Vem har hört Duke Ellingtons version<br />
av ”Aases død”, ”Solveigs sang” eller<br />
”I Dovregubbens Hall? Hans tappning<br />
av Edvard Griegs musikk blev<br />
förbjuden enligt lag här i Norge. Den<br />
ansågs blasfemisk. Förbudet varade<br />
ända fram till 1966, då Sveriges Radios<br />
musikchef Karl-Birger Blomdahl<br />
sa i svensk TV att förbudet var löjligt<br />
och att musiken borde spelas. Grieg<br />
ville kanske ha tyckt om musiken.<br />
Han var en ”radikaler”, starkt politiskt<br />
engagerad och han jublade vid unionsupplösningen.<br />
Han förutsåg också<br />
den ryska revolutionen flera år senare.<br />
Det härskar en felaktig uppfattning<br />
om att Grieg var liten och svag. Jo,<br />
han var ju bara 1,50 i strumplästen och<br />
hade bara en fungerande lunga. Men<br />
”Bergens store sønn” var en stilist och<br />
som efter hemkomsten från studier i<br />
Leipzig satsade på att finna den norska<br />
musikaliska identiteten – vilket<br />
lyckades så bra att han nästan blev<br />
för populär. Han var stämningsmänniskan<br />
som skildrade norsk folkpoesi<br />
i toner. Humanisten Grieg spelade till<br />
inkomst för olycksdrabbade arbetare.<br />
Han gifte sig med sin danska kusin,<br />
sångerskan Nina Hagerup, som blev<br />
hans stora inspirationskälla och tolkare<br />
av hans sånger. Efter många år i Chris-<br />
<strong>SWEA</strong> Reportage OSLO<br />
Tycker du om musik? Klassisk eller uppjazzad klassisk? Vad är för oss ”norskare” än<br />
Edvard Grieg och hans musik?<br />
Text: Sylvia S. Fosdahl<br />
Fakta<br />
En norsk nationalhjälte<br />
han var ju bara , 0 i<br />
strumplästen och hade<br />
bara en fungerande<br />
lunga...<br />
tiania (Oslo) flyttade han år 1885 in på<br />
sitt kära Troldhaugen utanför Bergen,<br />
där han senare dog. Urnan är placerad<br />
i en grotta som blev uthuggen i en<br />
bergvägg på Troldhaugen.<br />
Bland hans mest kända verk kan nämnas:<br />
• Scenmusik till Ibsens Peer Gynt och<br />
Bjørnsons Sigurd Jordsalfar och<br />
operafragmentet Olav Trygvason<br />
(Bjørnson).<br />
• För stråkensemble: Våren, Fra<br />
Holbergs tid, Lyrisk suite, Notturno<br />
och Trolltog<br />
Vi ska heller inte glömma allt han<br />
skrev för piano:<br />
• Norske folkeviser och danser,<br />
Folkelivsbilder, Lyriske stykker<br />
(många).<br />
• Melodier till dikt av bl.a. Vinje,<br />
Garborg och Bjørnson.<br />
Edvard Hagerup Grieg föddes 15 juni 1843 och dog 4 september 1907 i Bergen.<br />
Förfäderna på farssidan stammar från Skottland där släktnamnet stavas Greig. Hans mor var utbildad ”pianistinne”<br />
i Tyskland. Hans ”onkel” Ole Bull förmådde fadern att sända sonen till musikstudier i Leipzig. Man firade Edvard<br />
Griegs 150-års födelsedag i 1993 och Norge markerar i år att det är 100 år sedan han dog. Men i <strong>detta</strong> ”Grieg-året”<br />
markerar man faktiskt både födelsedagen och hans död. Det officiella öppnandet av Grieg07 skedde i Tromsö i<br />
slutet av januari med närvaro av drottning Sonja och kronprins Haakon. Organisationen Grieg07 har som målsättning<br />
att säkra och förnya intresset för Griegs musik och har i det sammanhanget inviterat unga musiker och<br />
konstnärer till att låta sig inspireras av kompositörens attityd och handlingar, mänskligt och konstnärligt. Man har<br />
som mål att året ska bidra till att hans musik och tankar utprövas från vår tids estetik och samhällsåskådning.<br />
Centrala arangemang under året finner du på internet: www.grieg07.no<br />
Källor: Musikkens verden av Sverre Hagerup Bull, Klassisk musikkmagasin (Mona Levin). Biografien Edvard Grieg – mennesket og kunstneren<br />
(Aschehoug forlag)