Katternötidningen

Jorden blev i genomsnitt 6 procent grönare (”ökad produktivitet”) under perioden
1982–1999, baserat på satellitmätningar. Illustration Robert Simmon, NASA Earth
Observatory.
Det växer allt
bättre på jorden
Koldioxidhalten i atmosfären
håller precis på att
nå ppm (miljondelar),
och effekterna är mycket positiva
för växtligheten, visar lera
nya studier.
Dessutom, konstaterar FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation
FAO i sin senaste rapport,
har skogsavverkningen i
världen minskat. Det höggs ner
ungefär dubbelt så mycket tropisk
skog under perioden –
som under –. Till
exempel minskade Brasiliens
avverkning med procent
mellan och .
I Dagens Nyheter konstaterar
Anders Bolling (vetenskapsjournalist
som porträtterades
i Katternötidningen /) att
européerna lyckades skövla det
mesta av den skog som i dag är
försvunnen under tidsepoker
då befolkningen var mindre än
en tiondel av dagens.
”Medelhavet kringgärdades av
vidsträckta skogar under romartiden.
Träden användes till
allt: byggnader, båtar, bränsle,
kärl. Den skövlade marken
blev åker.
Europa utom dagens Ryssland
var för år sedan
skogstäckt till procent. Andelen
är i dag ungefär procent,
och den har inte minskat
sedan mitten av förra århund-
radet utan i stället ökat en
aning.”
Under våren har även två
studier (i Nature och Nature
Geoscience) meddelat att regnskogen
inte alls är så känslig
för global uppvärmning som
vissa tidigare rapporter gjort
gällande. I själva verket gynnas
skogen mer av ökande koldioxidhalt
än den missgynnas av
den ökad värme.
För växthusodlare kanske
detta inte är förvånande. I växthus
håller man ofta en förhöjd
koldioxidkoncentration; nivån
– ppm brukar beskrivas
vara gynnsam. Till exempel
behöver växterna vid denna
nivå färre klyvöppningar för
att ta upp koldioxiden och kräver
mindre vatten.
För Finlands del är effekten
inte minst att nettoackumulationen
av koldioxiden i skogen
ökar. Skogen blir alltså en allt
effektivare kolsänka. Våra skogar
har i modern tid aldrig växt
så bra som nu och bidrar till att
kraftigt minska Finlands nettokoldioxidtillskott
till atmosfären.
Sett i ett långt perspektiv
har vi i dag låg koldioxidhalt i
atmosfären. Under jordens historia
har halten varierat med
minst en faktor .
Trä ger större
utsläpp än kol
u Brittiska miljöorganisationer
protesterar mot ett regeringsförslag
att skattesubventionerna
trä som biobränsle.
Argumentet är att trä ger värre
koldioxidutsläpp än kol, berättar
The Guardian.
Subventionen är del av ett
paket för att ersätta kol med
biomassa i den brittiska kraftproduktionen.
kommer
miljoner ton biomassa att brännas
årligen, enligt planen, och
huvuddelen av det är hela träd.
Räknat på en fyrtioårsperiod
ökar det växthusgasemissionerna
med procent jämfört
med kol, sägs i en studie Dirtier
than coal?, som nu bland annat
Friends of the Earth och Greenpeace
hänvisar till.
Miljöorganisationerna kräver
att regeringen och industrin
slutar hålla för öronen och
erkänner att världens skogar
inte utgör en obegränsad källa
för förnybar energi.
Bland annat krävs att regeringen
börjar göra skillnad på
olika slags biomassa och stöder
bara sådan biomassa som produceras
hållbart.
Det är bättre att använda
trä för att bygga hus, tillverka
möbler och liknande än att
bränna upp det. Så länge trä är
trä binder det kol, men bränner
man trä produceras koldioxid,
konstaterar miljöorganisationerna.
Elbil ger större
utsläpp än diesel
u En elbil som drivs med en
europeisk elmix ger större koldioxidutsläpp
än en dieselbil,
visar en jämförelse från Volkswagen.
Detta beror dels på att en så
stor del av elen inte produceras
utsläppsfritt, dels på att själva
produktionen av elbilen ger så
stora koldioxidutsläpp. Framför
allt beror detta på tillverkningen
av batteriet.
Volkswagenkoncernen tillverkar
lera hundra bilmodeller
och har länge satsat stort på energieffektivering.
Beräkningen
baseras på hur mycket koldioxid
en bil i Golklassen, inklusive
tillverkningen av dess bränsle,
åstadkommer under hela sin
livstid.
Dieselbilen vinner också över
en så kallad plugin-hybrid.
Bara om elbilen till hundra
procent körs på så kallad förnybar
el vinner den över dieselbilen.
Men elbilens utsläpp
är ändå så stora som gram
koldioxid per kilometer.
Volkswagens jämförelse visar
för diesel gram koldioxid
per kilometer (varav
gram från bilens tillverkning),
medan alternativet elbil + europeisk
energimix innebär g/
km (varav gram från biltillverkningen).
Ur Volkswagens jämförelse:
gram per km (varav tillverkning)
Elbil + förnybar el . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .75 (74)
Elbil + energimix Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .162 (74)
Elbil + energimix Kina. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 258 (74)
Hybrid + energimix Europa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 (67)
Diesel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .150 (40)
Bensin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 208 (39)
Vintern lång och kall
När under året
är jorden varmast?
u Jordens medeltemperatur räknad
över hela året är omkring 14
grader. Men varierar medeltemperaturen
med årstiderna? Hos
oss i Finland är ju skillnaden stor
mellan sommar och vinter, men
uppvägs det av att situationen är
omvänd på andra sidan jorden?
Svaret är att jordens medeltemperatur
under året varierar
mellan 12 och 16 grader. Varmast
är jorden under vår fi nländska
°C MÅNATLIG MEDELTEMPERATUR
22
20
18
16
14
12
10
8
sommar och kallast under vår vinter.
Som framgår av illustrationen
når medeltemperaturen på norra
halvklotet under juli upp till 21
grader, medan den i januari sjunker
till 8 grader.
Många faktorer påverkar detta.
En viktig sådan är att största delen
av jordens landområden fi nns
på norra halvklotet, och att solljuset
värmer luften mer över land
än över hav.
46 – KATTERNÖ KATTERNÖ – 47
December
Januari
Februari
Mars
u Att den gångna vintern började
tidigt och slutade sent framgår
tydligt av de här kloten, som anger
avvikelserna från medelvärdet av
de genomsnittliga temperaturerna
1998–2006. Februari var varmare,
men december och mars betydligt
kallare än snittet, vilket bland annat
yttrade sig i att Östersjön nådde sitt
maximala istäcke rekordsent, den
29 mars.
För en stor del av Europa var alla
vintermånaderna kallare än medelvärdet.
I Tysklands fall handlade
det om den femte vintern i rad under
medelvärdena.
Den globala medeltemperaturen
har räknat över hela vintern inte visat
någon tydlig tendens. Också
den södra oscillationen i Stilla havet,
som märkbart påverkar den
globala medeltemperaturen, har
hållit sig mellan värdena för den
varma El Niño och svala La Niña.
De arktiska och antarktiska havsisarnas
utbredning har under en
stor del av våren överskridit det
trettioåriga (1979–2008) jämförelsevärdet.
I skivande stund (25 maj)
är den sammanlagda istäckta ytan
omkring 450 000 kvadratkilometer
större än genomsnittligt.
I Sverige uppmärksammade
SMHI den 12 april att man inte haft
någon storm (defi nierat som 10
Beaufort medelvind, det vill säga
minst 24,5 sekundmeter) i svenska
farvatten sedan den 12 mars året
innan, vilket innebar den längsta
stormfria period man någonsin uppmätt,
395 dagar. Den 25 maj är rekordet
uppe i 438 dagar.
I fi nländska farvatten har under
samma tid noterats en 10 Beauforts
storm, namngiven som Antti, den
29–30 november. 25 sekundmeter
uppmättes då på fl era sjöstationer
vid Finska viken.
I Finland utfärdas stormvarning
vid 9 Beaufort (20,8–24,5 sekundmeter).
Den lokala storm, som drabbade
Jakobstadsregionen den 17
september i fjol, uppmättes på Kalllan
till 23 sekundmeter.
Klotillustrationerna har gjorts av professorn
i fysisk geografi Ole Humlum på
basis av dataleverantören GISS.
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
jan
norra hemisfären
södra hemisfären
globalt
Planerade kolkraftverk
u Över 40 procent av världens el produceras av kol. För Finlands del
är siffran omkring 8 procent, och stora resurser satsas hos oss på att
försöka ersätta kolet med andra energikällor.I övriga världen byggs
kolkraften emellertid ut mer än någonsin. Kartan visar den planerade
kolkraftsutbyggnaden mätt i megawatt. I Europa är Tyskland, Polen och
Ukraina de stora byggarna av nya kolkraftverk, men som synes är den
planerade utbyggnaden i Kina och Indien av en helt annan dimension.
Totalt omfattar den planerade utbyggnaden av ny kolkraft i världen
omkring 1,4 miljoner megawatt. Det motsvarar närmare tretusen kärnkraftreaktorer
av den typ som fi nns i Lovisa.
En annan jämförelse: den totala installerade effekten vid Finlands
samtliga kraftverk, om alla typer räknas med, motsvarar ungefär en
hundradel av den planerade kolkraftsutbyggnaden i världen.
feb
mar
apr
Källa: John Kehr
Källa: World Resources Institute