Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen (SRV) [pdf 1,7 MB]

More documents

Recommendations

Info

Ett annat namn på atomkärna är nuklid. Ordet kommer av det latinska ordet nucleus, som betyder kärna. Om en atomkärna är radioaktiv kallas den radionuklid, vilket är den korrekta benämningen på radioaktiva ämnen. Beteckningar för grundämnen Det finns olika sätt att beteckna grundämnen. Varje grundämne har getts en beteckning som består av en eller två bokstäver. Tecknet är en förkortning av ämnenas namn på latin. Sådana förkortningar blir nödvändiga när man skriver långa kemiska formler. Exempel på några beteckningar för grundämnen: Väte H (hydrogen) Kol C (carbon) Kväve N (nitrogen) Helium He Syre O (oxygen) Uran U Vid beteckningarna kan dessutom ämnets masstal anges. Masstalet är summan av antalet partiklar (protoner och neutroner) i kärnan. Väte har en proton i kärnan, vilket kan skrivas H-1. Det är också korrekt att skriva väte-1. I beteckningen H-3, tritium, står H för väte och 3 för antalet partiklar i kärnan. Tritium är alltså en isotop av väte med 1 proton (grundämnet väte har alltid en proton i sin kärna) och 2 neutroner. Ett annat exempel är uran, som är ett av de tyngsta grundämnena i naturen. Uran har 92 protoner i sin kärna. Det finns tre olika isotoper av uran i naturen. De innehåller 142, 143 och 146 neutroner. Masstalen för dessa isotoper blir då 234, 235 och 238. Vi skriver U-234, U-235 och U-238. 12 12 12 Om det finns ett överskott eller underskott av murbruk så håller inte konstruktionen ihop. Muren faller sönder. Neutronerna håller så att säga ihop kärnan.
Våra sinnen kan inte uppfatta joniserande strålning. Joniserande strålning Joniserande strålning innebär partikelstrålning eller elektromagnetisk strålning, som kan slå ut elektroner från atomer. En jon är en atom som av olika anledningar blivit av med en elektron, eller som har fått en extra elektron i det yttersta skalet. Man kan säga att strålning är en form av energi. Radiovågor, infraröd strålning, röntgen, mikrovågor, ultraviolett strålning osv. är olika exempel på strålning, vissa av dessa kan inte jonisera. Joniserande strålning är den sammanfattande benämningen på sådana energirika slag av elektromagnetisk strålning och partikelstrålning, som är tillräckligt energirika för att slå loss elektroner. Den strålningen kan inte uppfattas av våra sinnen. Den varken luktar, hörs, syns, smakar eller känns. Joniserande strålning liknar i de flesta fall all annan strålning, men det finns ett stort undantag den är rikare på energi. En elektriskt neutral atom måste, som sagt var, ha lika många plusladdningar som minusladdningar, eller med andra ord lika många elektroner som protoner. När joniserande strålning passerar en elektron får elektronen ett så stort energi- 13 13
Page 1 and 2: Tor-Leif Runesson Räddningstjänst
Page 3 and 4: Innehåll Förord 5 Vad är radioak
Page 5 and 6: Förord Under historiens gång har
Page 7 and 8: Räddningstjänst vid olycka med ra
Page 9 and 10: Vad är radioaktivitet? Det inledan
Page 11: Sammansättningen av kärnan i olik
Page 15 and 16: Exciterad atom där en elektron har
Page 17 and 18: Alfastrålningen kan skada kroppens
Page 19 and 20: På grund av gammastrålningens sto
Page 21 and 22: Principbild på röntgen Neutronstr
Page 23 and 24: Halveringstiden kan inte påverkas.
Page 25 and 26: Exempel på biologisk halveringstid
Page 27 and 28: Dosimetern kan liknas vid en bils k
Page 29 and 30: Den lodräta axeln visar tiden i t
Page 31 and 32: Den lodräta axeln visar antal canc
Page 33 and 34: En svensk får utsättas för ca 1
Page 35 and 36: Strålkällor i samhället Det är
Page 37 and 38: Tryckvattenreaktor Nästan alla rad
Page 39 and 40: Nuklidskylt Manluckeskylt Föreskri
Page 41 and 42: Ytviktsmätare Ytviktsmätare Vid t
Page 43 and 44: Strålningen från en röntgenappar
Page 45 and 46: Märkning och förvaring Detta kapi
Page 47 and 48: Föreskrifter ändras. Kontrollera
Page 49 and 50: Exempel på godsdeklaration och tra
Page 51 and 52: Kolli med etiketter III-GUL (7C) St
Page 53 and 54: Vid vägtransport av skadat gods ka
Page 55 and 56: Avstånd, tid och skärmning! Strå
Page 57 and 58: Åtgärder vid framkörning till sk
Page 59 and 60: Inventera skadeplatsen med stöd av
Page 61 and 62: Teknik Detta kapitel handlar om sky
Page 63 and 64:
Detektorplacering med mätområden
Page 65 and 66:
Direktvisande dosimeter För räddn
Page 67 and 68:
Exempel på mätning av kolli på e
Page 69 and 70:
Syfte med en sanering är att reduc
Page 71 and 72:
För För Förpackningskategorier,
Page 73 and 74:
Radiakskydd vid höjd beredskap Kap
Page 75 and 76:
Intensimeter SRV- 2000 Sonden ska m
Page 77 and 78:
Instruktion Instruktion Instruktion
Page 79 and 80:
huden, men utgör en stor strålnin
Page 81 and 82:
Curie, Ci: Äldre enhet för aktivi
Page 83 and 84:
Excitera: När en atom tillförs en
Page 85 and 86:
IMDG-CODE: Internationella regler f
Page 87 and 88:
Kilo-: Prefix i namn på måttenhet
Page 89 and 90:
strålnivån överstiger det värde
Page 91 and 92:
tronen en begränsad livslängd. De
Page 93 and 94:
concernant le transport internation
Page 95 and 96:
Strålskyddsföreskrift: Strålskyd
Page 97 and 98:
Tryckv ckv ckvatt ckv tt tt ttenr t
Page 99 and 100:
Litteraturtips för vidare läsning
Page 101 and 102:
101 101 101
show all

Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen (SRV) [pdf 1,7 MB]

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?