Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen (SRV) [pdf 1,7 MB]

Exciterad atom där
en elektron har
flyttats till ett yttre
skal. När elektronen
faller tillbaka till sitt
ursprungliga skal
utsänds ljus eller
karakteristisk
röntgenstrålning.
Ämnen som sänder
ut joniserande
strålning kallas för
radioaktiva ämnen.
Alfapartiklar kommer
aldrig långt i luft.
Den joniserande strålningen har också en förmåga att excitera
atomer. När en atom exciteras flyttas en av elektronerna
till ett yttre elektronskal, som har högre energi. Men den
energi som elektronen tillförts av den strålning som passerat
blir inte tillräckligt stor för att elektronen ska kunna frigöra
sig helt från atomen, vilket blir fallet i jonisationer. I stället
flyttar sig elektronen ut till ett yttre elektronskal. Där kommer
den inte att bli kvar, utan istället strävar den att komma
tillbaka till sitt ursprungliga elektronskal. När elektronen
återvänder till sitt grundtillstånd utsänds överskottsenergin
som synligt ljus eller karakteristisk röntgenstrålning.
Använd begreppet joniserande strålning när du talar om
denna typ av strålning. Begreppet ”radioaktiv strålning” är
en språklig tautologi. Ordet radioaktiv betyder nämligen
just ”strålande” och ”strålande strålning” är knappast ett
korrekt uttryck.
Strålslag
Den joniserande strålning som radioaktiva ämnen sänder ut
kan delas upp i olika strålslag beroende på uppkomst och
effekt. Dessa är:
Alfastrålning
Alfastrålning
Vid alfastrålning (α-strålning) utslungas en partikel som består
av två protoner och två neutroner från atomkärnan. Partikeln
är uppbyggd som en atomkärna av grundämnet helium.
Det är framförallt tunga och instabila atomer, som plutonium
och uran, som sänder ut alfastrålning. Vid sönderfal-
15
15