State of the Art_ Öppenvinkelglaukom - Sveriges ögonläkarförening
State of the Art_ Öppenvinkelglaukom - Sveriges ögonläkarförening
State of the Art_ Öppenvinkelglaukom - Sveriges ögonläkarförening
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Papillmorfologi Patologisk Patologisk Patologisk Normal<br />
Exfoliationer Ej närvarande Kan finnas Närvarande Kan finnas<br />
Epidemiologi<br />
Uppgifter om glaukomförekomst har på senare år vanligen baserats på en glaukomdefinition, som liknar<br />
den ovan angivna "svenska". Glaukomskadorna är irreversibla. Så vitt man vet har glaukompatienter<br />
samma mortalitet/överlevnad som alla andra av samma ålder och kön (Bengtsson 1984).<br />
Åldersspecifika prevalensdata kan därför användas för att uppskatta incidensen av glaukom (Podgor och<br />
medarbetare 1983).<br />
Eftersom de flesta studier av glaukomprevalensen i befolkningar av europeisk härkomst visar en<br />
exponentiellt stigande funktion,<br />
prevalens (%) = 0,0059 x e 0,08 x åldern (Quigley 1996),<br />
har man dragit slutsatsen att incidensen av glaukom också stiger med åldern och att hög ålder medför<br />
ökad risk för glaukom.<br />
Det förtjänar dock att påpekas att prevalensen av öppenvinkelglaukom stiger lineärt med åldern i<br />
befolkningar av afrikansk eller asiatisk härkomst (Quigley 1996).<br />
I utvecklade länder brukar ungefär hälften av alla manifesta glaukom vara kända. Detta var även fallet i<br />
Malmö, där en hälsoundersökning åren 1993-1996 av 30.000 personer födda 1918-1937 ledde till<br />
upptäckten av 430 tidigare okända manifesta öppenvinkelglaukom. Tillsammans med registeruppgifter<br />
om tidigare kända glaukom kan resultatet av malmöstudien när det gäller glaukomförekomsten enklast<br />
sammanfattas på följande sätt: incidensen är för män 0,3% per år efter 60 och för kvinnor 0,2% per år<br />
efter 55.<br />
Riskfaktorer och riskindikatorer<br />
Ovanstående rubrik förutsätter att man skiljer på riskfaktorer, riskindikatorer och symptom. Så har<br />
hitintills inte <strong>of</strong>ta varit fallet när det gäller glaukom. I stället har bruket att definiera glaukom och dess<br />
förstadier med hjälp av förmodade riskfaktorer lett till mer eller mindre svårgenomskådade cirkelbevis.<br />
Nedan kommenteras kort några av de faktorer som <strong>of</strong>tast nämns i diskussioner om glaukomets orsaker.<br />
Det intraokulära trycket är på alla sätt intimt förknippat med glaukom. Personer som har glaukom<br />
utvecklar <strong>of</strong>ta förr eller senare en mer eller mindre kraftig stegring av ögontrycket. Personer med högt<br />
ögontryck visar sig <strong>of</strong>ta förr eller senare ha glaukom. Hos patienter med snabbt progredierande<br />
glaukomskador är trycket <strong>of</strong>ta högre än hos andra.<br />
Ögontrycket anses också allmänt vara den viktigaste riskfaktorn för glaukom. En rad observationer ger<br />
dock anledning till försiktighet.<br />
<strong>Öppenvinkelglaukom</strong> har <strong>of</strong>tast ett långt förstadium med upprepade blödningar men normalt ögontryck<br />
(Bengtsson 1989).<br />
I Japan är glaukomprevalensen relativt hög trots att ögontrycket är relativt lågt och inte stiger med<br />
åldern (Shiose och medarbetare 1991).<br />
I Baltimore har personer med afrikanskt ursprung mycket högre glaukomprevalens än vita, trots att<br />
ögontrycken är lika höga i de båda befolkningsgrupperna (Sommer och medarbetare 1991).<br />
På Barbados har man funnit att glaukom, hypertoni och diabetes alla är mycket vanliga, att<br />
hypertoniker och diabetiker har höga ögontryck, men också att prevalensen glaukom inte är högre hos<br />
diabetiker och hypertoniker än hos andra personer (Leske och medarbetare 1995).<br />
Sänkning av ögontrycket med timolol har ännu inte visat sig ha en statistiskt säkerställd effekt på