State of the Art_ Öppenvinkelglaukom - Sveriges ögonläkarförening

Papillmorfologi Patologisk Patologisk Patologisk Normal
Exfoliationer Ej närvarande Kan finnas Närvarande Kan finnas
Epidemiologi
Uppgifter om glaukomförekomst har på senare år vanligen baserats på en glaukomdefinition, som liknar
den ovan angivna "svenska". Glaukomskadorna är irreversibla. Så vitt man vet har glaukompatienter
samma mortalitet/överlevnad som alla andra av samma ålder och kön (Bengtsson 1984).
Åldersspecifika prevalensdata kan därför användas för att uppskatta incidensen av glaukom (Podgor och
medarbetare 1983).
Eftersom de flesta studier av glaukomprevalensen i befolkningar av europeisk härkomst visar en
exponentiellt stigande funktion,
prevalens (%) = 0,0059 x e 0,08 x åldern (Quigley 1996),
har man dragit slutsatsen att incidensen av glaukom också stiger med åldern och att hög ålder medför
ökad risk för glaukom.
Det förtjänar dock att påpekas att prevalensen av öppenvinkelglaukom stiger lineärt med åldern i
befolkningar av afrikansk eller asiatisk härkomst (Quigley 1996).
I utvecklade länder brukar ungefär hälften av alla manifesta glaukom vara kända. Detta var även fallet i
Malmö, där en hälsoundersökning åren 1993-1996 av 30.000 personer födda 1918-1937 ledde till
upptäckten av 430 tidigare okända manifesta öppenvinkelglaukom. Tillsammans med registeruppgifter
om tidigare kända glaukom kan resultatet av malmöstudien när det gäller glaukomförekomsten enklast
sammanfattas på följande sätt: incidensen är för män 0,3% per år efter 60 och för kvinnor 0,2% per år
efter 55.
Riskfaktorer och riskindikatorer
Ovanstående rubrik förutsätter att man skiljer på riskfaktorer, riskindikatorer och symptom. Så har
hitintills inte ofta varit fallet när det gäller glaukom. I stället har bruket att definiera glaukom och dess
förstadier med hjälp av förmodade riskfaktorer lett till mer eller mindre svårgenomskådade cirkelbevis.
Nedan kommenteras kort några av de faktorer som oftast nämns i diskussioner om glaukomets orsaker.
Det intraokulära trycket är på alla sätt intimt förknippat med glaukom. Personer som har glaukom
utvecklar ofta förr eller senare en mer eller mindre kraftig stegring av ögontrycket. Personer med högt
ögontryck visar sig ofta förr eller senare ha glaukom. Hos patienter med snabbt progredierande
glaukomskador är trycket ofta högre än hos andra.
Ögontrycket anses också allmänt vara den viktigaste riskfaktorn för glaukom. En rad observationer ger
dock anledning till försiktighet.
Öppenvinkelglaukom har oftast ett långt förstadium med upprepade blödningar men normalt ögontryck
(Bengtsson 1989).
I Japan är glaukomprevalensen relativt hög trots att ögontrycket är relativt lågt och inte stiger med
åldern (Shiose och medarbetare 1991).
I Baltimore har personer med afrikanskt ursprung mycket högre glaukomprevalens än vita, trots att
ögontrycken är lika höga i de båda befolkningsgrupperna (Sommer och medarbetare 1991).
På Barbados har man funnit att glaukom, hypertoni och diabetes alla är mycket vanliga, att
hypertoniker och diabetiker har höga ögontryck, men också att prevalensen glaukom inte är högre hos
diabetiker och hypertoniker än hos andra personer (Leske och medarbetare 1995).
Sänkning av ögontrycket med timolol har ännu inte visat sig ha en statistiskt säkerställd effekt på