Klimatpolitik och Millenniemålen

More documents

Recommendations

Info

4 Ett svenskt klimatmål för år 2020 med utvecklingsländer i fokus 4.1 Utsläppsreduktioner hemma eller borta? Det har uppstått en olycklig låsning i den svenska klimatdebatten mellan dem som vill uppnå svenska klimatmål genom att åstadkomma utsläppsminskningar i Sverige respektive utomlands. Argumenten att minska utsläppen i Sverige utgår från att de rika länderna, som hittills orsakat klimatförändringen, måste ta sitt ansvar för att reducera sina utsläpp innan utvecklingsländerna kan förväntas följa efter. Andra argument är att Sverige, liksom andra industriländer, förr eller senare ändå radikalt måste minska utsläppen och att det blir dyrare att vänta med omställningen. Argumenten för att genomföra utsläppsminskningar utomlands utgår ofta från att det är mer kostnadseffektivt att genomföra åtgärder i utvecklingsländer, och från att det krävs överföring av ny teknik till dessa länder för att undvika stora framtida utsläppsökningar. • FN-förbundet anser att en svensk klimatstrategi bör tillvarata potentialen i båda synsätt. Detta innebär att den svenska klimatstrategin dels bör baseras på att Sverige går i spetsen och kraftigt reducerar utsläppen inom landet, dels på att Sverige bidrar till utsläppsreduktioner i utlandet, främst i utvecklingsländer. 4.2 Klimatberedningens uppdrag I regeringens direktiv till Klimatberedningen anges när det gäller mål för 2020: ”Beredningen skall lämna förslag på mål till 2020 och ange vad som krävs för att målet skall kunna nås. I uppdraget ingår att lämna förslag på en handlingsplan med åtgärder för att nå målen. /…/ Beredningen skall dessutom, efter analyser av de miljömässiga och ekonomiska effekterna av olika alternativ, lämna förslag till utformning och nivåer av ett klimatmål som inkluderar flexibla mekanismer.” (sid 11, vår kursivering) Detta betyder i klartext att regeringen öppnar för ett mål om inhemska utsläppsreduktioner och ett annat mål som avser utsläppsreduktioner som åstadkoms i utlandet. Detta ligger också i linje med vad som sägs i samma direktiv om det Vetenskapliga rådets underlag till Klimatberedningen: ”Rådets bedömningar och rekommendationer bör i första hand avse vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken, både nationellt, för Sveriges del i relation till EU, och internationellt.” (sid 5, vår kursivering) • FN-förbundet anser – i likhet med direktivet till Klimatberedningen – att det bör formuleras separata klimatmål som kompletterar varandra, dels för utsläppsreduktioner i Sverige, dels 12
för reduktioner som uppnås genom de flexibla mekanismer som definieras i Kyotoprotokollet. 4.3 Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag Naturvårdsverket och Energimyndigheten förespråkar att klimatstrategin i fortsättningen består av tre delar som tillsammans leder till att utsläppen fram till 2020 kan minska med 25-30 procent, jämfört med 1990. Myndigheternas strategi baseras på tre olika delar: ”Klimatmålet kan nås genom minskade utsläpp i Sverige, en lägre tilldelning av utsläppsrätter till företag som ingår i EU:s handelssystem och genom statligt stöd till projekt som reducerar utsläpp i främst utvecklingsländer.” En minskning med 25-30 procent innebär att utsläppen måste minska årligen med cirka 17-20 miljoner ton växthusgaser (räknat som koldioxidekvivalenter), jämfört med de prognostiserade utsläppen år 2020. Utsläppsminskningen kan enligt myndigheterna nås på följande sätt: • En del av klimatstrategin är att minska de förväntade utsläppen i Sverige. Myndigheterna föreslår en rad åtgärder som kan reducera utsläppen med 4-6 miljoner ton, bland annat att skatten på bensin och diesel ökar med 75 öre per liter och därefter i takt med BNP, att koldioxiddifferentieringen av fordonsskatten ökar och att förmånsvärdet för fri bil koldioxidbaseras. • En annan del av strategin är att minska tilldelningen av utsläppsrätter till svenska företag i EU:s handelssystem. Det kan reducera utsläppen med 6-10 miljoner ton jämfört med de svenska anläggningarnas förväntade utsläpp år 2020. • Den tredje delen av klimatstrategin är att Sverige bidrar till andra länders, främst utvecklingsländers, arbete med energieffektivisering och omställning till förnybar energi. Detta regleras i Kyotoprotokollet och kan minska utsläppen i främst utvecklingsländer med 2-4 miljoner ton om året. År 2005 hade utsläppen minskat med cirka sju procent, jämfört med 1990, men om inga åtgärder vidtas förväntas utsläppen öka fram till 2020 och bara hamna två procent under 1990 års nivå. Med ovan nämnda utsläppsreduktioner kan utsläppen i stället minska med 25-30 procent, enligt myndigheterna. Grundtanken i myndigheternas förslag är bra. Strategin baseras på tre delar som innebär utsläppsreduktioner i Sverige, inom EU:s handlande sektor och i utvecklingsländer. Det är bra att myndigheterna vill att ett klimatmål ska baseras på tilldelningen av utsläppsrätter till de svenska anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (och inte deras faktiska utsläpp som hanteras inom ramen för handeln), och det är bra att myndigheterna vill utöka Sveriges engagemang när det gäller CDM- (och JI-) projekt (clean development mechanism- och joint implementation-projekt). Men om man granskar myndigheternas förslag mera i detalj så framstår ambitionsnivån som mycket låg, särskilt om man tar i beaktande att FN:s klimatpanel i sin rapport konstaterar att de globala utsläppen av växthusgaser bör nå sitt maximum inom 10-15 år, och därefter minska kraftigt: 13
Page 1 and 2: Klimatpolitik och Millenniemålen F
Page 3 and 4: Inledning FN:s klimatpanel, IPCC, v
Page 5 and 6: internationella sjö- och flygfarte
Page 7 and 8: 2.1.1 Afrika - brist på livsmedel
Page 9 and 10: Höjningen av havsytans nivå förv
Page 11: Naturvårdsverket och Energimyndigh
Page 15 and 16: mot parter i de internationella kli
Page 17 and 18: inkluderas kan de utsläpp som vi i
Page 19 and 20: • Vindkraftspark i Estland • Up

Klimatpolitik och Millenniemålen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?