Klimatpolitik och Millenniemålen

More documents

Recommendations

Info

• En reduktion med 25-30 procent kan låta kraftfullt, men reduktionen gäller inte från dagens nivå, utan från den betydligt högre nivån 1990. Jämfört med dagens nivå (2005) är reduktionen bara 20-24 procent. • Strategin omfattar bara de utsläpp och sektorer som ingår i Kyotoprotokollet. Detta betyder: o Om man även inkluderar utsläppen från den kraftigt ökande användningen av bunkerolja i Sverige för internationell sjö- och flygfart blir reduktionen bara 13-16 procent. o Om man begränsar sig till utsläppen i Sverige (utanför handlande sektorn) och utsläppen från oljan för den internationella sjö- och flygfarten, blir reduktion bara 11 procent. o Om man, slutligen, ser till prognosen (inklusive föreslagna åtgärder) för Sveriges faktiska utsläpp inom de tre områdena – svenska utsläpp utanför handlande sektorn, utsläppen från de svenska anläggningarna i handlande sektorn och från den internationella sjö- och flygfarten – ökar Sveriges utsläpp år 2020 med 2 procent jämfört med 1990. I tabellen nedan sammanfattas historiska utsläpp och prognostiserade utsläpp till 2020, utan ytterligare styrmedel än de redan beslutade. Tabell 1 Svenska utsläpp 1990-2020, historiska utsläpp samt prognostiserade utsläpp med befintliga styrmedel (tusen ton koldioxidekvivalenter) 9 1990 2005 10 2010 2015 2020 1990-2010 1990-2020 Icke-handlande sektorn 50 800 46 000 43 500 43 600 43 200 -14% -15% Handlande sektorn 21 300 23 700 25 800 26 900 27 600 21% 30% Summa 72 100 69 700 69 300 70 500 70 800 -4% -2% Internationell sjö- och flygfart 3 617 8 705 9 740 10 990 12 360 169% 242% Summa, inkl Internationell sjö- och flygfart 75 717 78 405 79 040 81 490 83 160 4% 10% 4.4 FN-förbundets förslag till Klimatberedningen 4.4.1 Inledning Ett svenskt klimatmål bör formuleras så att det leder till kraftigt minskade utsläpp både i Sverige och i utlandet. FN-förbundet ställer sig därför bakom myndigheternas tanke om att utsläppsreduktioner ska ske dels i Sverige (i icke-handlande sektorn), dels genom en minskad tilldelning av utsläppsrätter till den handlande sektorn och dels i utvecklingsländer. Det finns dock flera skäl att formulera separata mål för utsläppsreduktioner fram till 2020 för var och en av dessa tre delar. Det krävs ett tydligt mål för hur stora utsläppsreduktioner som bör ske inom landets gränser, både för att skapa tydlighet för det svenska samhällets olika aktörer, och för att skapa en tydlighet utåt 9 Den svenska klimatstrategins utveckling, En sammanfattning av Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till kontrollstation 2008, juni 2007 10 I underlaget (ref 8) anges olika summor för utsläppen 2005, i andra tabeller anges summan 66 955 tusen ton 14
mot parter i de internationella klimatförhandlingarna. Detta mål bör dock vara skiljt från mål och utsläpp för den handlande sektorn, där EU:s handelssystem sätter ramarna. Det krävs också ett lika tydligt mål för utsläppsreduktioner som ska åstadkommas genom CDM/JI för att klargöra Sveriges intentioner när det gäller delaktighet i det internationella klimatsamarbetet. Ett kraftfullt mål för utsläppsreduktioner i Sverige (icke handlande sektorn) motiveras bland annat av att: • De rika länderna har orsakat klimatförändringen och industriländerna har väsentligt högre utsläpp per capita än utvecklingsländerna. • Tillväxten i utvecklingsländerna kommer på kort sikt att fortsätta leda till ökade utsläpp av växthusgaser. • De rika länderna måste visa att det går att kombinera minskade utsläpp med ekonomisk tillväxt. • På sikt måste utsläppen minska radikalt även i Sverige och ju tidigare omställningen påbörjas desto bättre för svensk ekonomi. Ett kraftfullt mål för utsläppsreduktioner i den handlande sektorn motiveras av samma skäl som för utsläppsreduktioner i Sverige. Sverige kan dock bara påverka tilldelningen av utsläppsrätter, medan de faktiska utsläppen styrs av marknadens pris på koldioxid. För att tydliggöra vilka utsläppsreduktioner som kan åstadkommas via en minskad tilldelning bör därför den handlande sektorn behandlas separat. Ett kraftfullt mål för utsläppsreduktioner i utvecklingsländer motiveras bland annat av att: • Utsläppen i utvecklingsländerna kommer att fortsätta att öka om länderna inte ges tillgång till energieffektiv teknik och förnybar energiteknik. • Väl genomförda CDM-projekt bidrar till hållbar utveckling i värdlandet, minskar miljöproblem och kan bidra till ökad sysselsättning och minskad fattigdom. • Kostnader för fossila bränslen kan antas fortsätta att öka och på sikt måste även utvecklingsländer begränsa sina utsläpp av växthusgaser – ju förr omställningen sker i utvecklingsländerna desto bättre för ländernas fortsatta möjligheter till utveckling. • Sveriges konsumtion och import ökar utsläppen i utvecklingsländer 11 . • Det är ofta kostnadseffektivt att genomföra utsläppsreduktioner i utvecklingsländer, vilket innebär att Sverige kan bidra till globalt sett lägre utsläpp till en lägre kostnad. 11 Enbart svensk import från Kina har beräknats leda till ökade utsläpp i Kina med upp till 3 miljoner ton, se Koldioxidutsläpp till följd av Sveriges import och konsumtion, Annika Carlsson Kanyama, KTH, maj 2007 http://www.ima.kth.se/eng/respublic/CO2_utslaepp_import_konsumtion.pdf 15
Page 1 and 2: Klimatpolitik och Millenniemålen F
Page 3 and 4: Inledning FN:s klimatpanel, IPCC, v
Page 5 and 6: internationella sjö- och flygfarte
Page 7 and 8: 2.1.1 Afrika - brist på livsmedel
Page 9 and 10: Höjningen av havsytans nivå förv
Page 11 and 12: Naturvårdsverket och Energimyndigh
Page 13: för reduktioner som uppnås genom
Page 17 and 18: inkluderas kan de utsläpp som vi i
Page 19 and 20: • Vindkraftspark i Estland • Up

Klimatpolitik och Millenniemålen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?