D2008:03 Beräkning av kostnader för avslutning och ... - Avfall Sverige
D2008:03 Beräkning av kostnader för avslutning och ... - Avfall Sverige
D2008:03 Beräkning av kostnader för avslutning och ... - Avfall Sverige
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Beräkning</strong> <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning<br />
<strong>och</strong> efterbehandling <strong>av</strong> deponier<br />
RAPPORT <strong>D2008</strong>:<strong>03</strong><br />
ISSN 11<strong>03</strong>-4092
FÖRORD<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> har låtit revidera en tidigare modell <strong>för</strong> <strong>av</strong>sättningar till sluttäckning <strong>och</strong> <strong>för</strong> övriga<br />
<strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> efterbehandling. Sådana beräkningar är obligatoriska <strong>för</strong> alla som bedriver deponeringsverksamhet.<br />
Till modellen hör också en enkel datormodell i form <strong>av</strong> en Excel-fil <strong>för</strong> att underlätta beräkningarna.<br />
Modellen är framtagen <strong>av</strong> Thomas Rihm, Statens Geotekniska Institut.<br />
Malmö september 2008<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
Hans-Erik Olsson Weine Wiqvist<br />
Ordf. i arbetsgruppen Deponering VD <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
1
SAMMANFATTNING<br />
Alla som bedriver verksamhet med deponier är skyldiga att beräkna <strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong><br />
efterbehandling. <strong>Beräkning</strong>arna utgör underlag <strong>för</strong>:<br />
• Fastställande <strong>av</strong> <strong>av</strong>gifter <strong>för</strong> deponering<br />
• Den ekonomiska säkerhetens storlek (undantag <strong>för</strong> staten, kommuner, landsting <strong>och</strong> kommunal<strong>för</strong>bund)<br />
• Uppgifter i årsredovisningen om <strong>av</strong>sättning <strong>för</strong> framtida utgifter <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling<br />
<strong>Beräkning</strong>arna görs i princip på samma sätt men kan skilja sig något åt i fråga om vilken tidsperiod<br />
som beaktas. När <strong>av</strong>gifter skall fastställas tas hänsyn till hela den framtida verksamheten. Säkerhetens<br />
storlek beräknas med utgångspunkt från de mest ogynnsamma <strong>för</strong>utsättningar som kan antas uppkomma<br />
under den tid <strong>för</strong> vilken beloppet på säkerheten skall bestämmas. För den ekonomiska redovisningen<br />
ut<strong>för</strong>s beräkningarna med utgångspunkt från de faktiska <strong>för</strong>hållandena vid slutet <strong>av</strong> räkenskapsperioden.<br />
<strong>Beräkning</strong>arna sker i följande steg:<br />
• Alla <strong>kostnader</strong> i samband med <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling identifieras.<br />
• Kostnadernas storlek uppskattas i nuvarande prisnivå.<br />
• Kapital<strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> anläggningar som behövs under efterbehandlingstiden, t.ex. <strong>för</strong> lakvattenbehandling,<br />
beräknas med real annuitetsmetod.<br />
• Tidpunkterna <strong>för</strong> utbetalningar <strong>och</strong> belopp i nuvarande prisnivå uppskattas.<br />
• Utbetalningarna värdejusteras (nuvärdesberäknas) <strong>och</strong> summeras.<br />
Prisstegringar <strong>och</strong> möjlighet att få <strong>av</strong>kastning på <strong>av</strong>satta medel beaktas genom att realränta används<br />
vid värdejusteringar. Om inte annat kan visas vara riktigare används en realränta på 3 %.<br />
Ut<strong>för</strong>da beräkningar <strong>och</strong> gjorda antaganden <strong>och</strong> bedömningar i samband med dessa dokumenteras.<br />
<strong>Beräkning</strong>arna uppdateras i den omfattning <strong>och</strong> med den periodicitet som krävs <strong>för</strong> att syftet med<br />
beräkningarna skall uppfyllas. <strong>Beräkning</strong>ar som underlag <strong>för</strong> redovisning uppdateras årligen.<br />
För att beräkningarna skall få så hög trovärdighet som möjligt bör de så långt som möjligt ut<strong>för</strong>as på<br />
samma sätt år från år. Förändring ar <strong>av</strong> ingående variabler eller i själva beräknings<strong>för</strong>farandet dokumenteras.<br />
Även motiven till <strong>för</strong>ändringarna bör dokumenteras.<br />
En mera detaljerad uppdelning <strong>av</strong> olika <strong>kostnader</strong> <strong>och</strong> olika tidpunkter ger ett säkrare underlag <strong>för</strong><br />
<strong>av</strong>gifter, säkerhet <strong>och</strong> redovisning, men beräkningarna bygger ändå på antaganden om <strong>av</strong>fallsflöden,<br />
priser, prisökningar, materialtillgångar, möjligheter att <strong>för</strong>ränta <strong>av</strong>satta medel m.m. <strong>och</strong> kommer att<br />
vara behäftade med relativt stora osäkerheter. Detaljeringsgraden bör där<strong>för</strong> inte överdrivas.<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> tillhandahåller kostnadsfritt en enkel datormodell <strong>för</strong> att underlätta beräkningarna.<br />
2
Rapporten bygger på de principer som redovisas i <strong>av</strong>fall <strong>Sverige</strong>s handbok ”Drift vid deponeringsanläggningar”<br />
<strong>och</strong> som redovisas <strong>av</strong> SAMSA 20<strong>03</strong>. I rapporten redovisas några <strong>för</strong>ändringar i lagstiftningen<br />
beträffande kr<strong>av</strong>et på ekonomisk säkerhet <strong>för</strong> deponier. Någon anledning att ändra de grundläggande<br />
principer som tidigare redovisats <strong>av</strong> <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>och</strong> <strong>av</strong> SAMSA bedöms inte <strong>för</strong>eligga.<br />
3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING<br />
1 Inledning ............................................................................................................... 5<br />
2 Skyldighet att ut<strong>för</strong>a kostnadsberäkningar. ........................................................ 5<br />
3 <strong>Beräkning</strong> <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling..............................6<br />
3.1 Identifiering <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong>.............................................................................................. 7<br />
3.2 Bedömning <strong>av</strong> tid <strong>för</strong> utbetalningar .............................................................................. 7<br />
3.3 Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå ............................................................8<br />
3.4 Värdejusteringar.............................................................................................................8<br />
3.5 Fördelning <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong> ................................................................................................ 9<br />
4 Säkerhet............................................................................................................... 10<br />
4.1 Säkerhetens storlek ...................................................................................................... 10<br />
4.2 Säkerhetens form ......................................................................................................... 10<br />
5 Avsättningar <strong>och</strong> redovisning.............................................................................. 11<br />
6 Omfattningen <strong>av</strong> beräkningarna ......................................................................... 11<br />
6.1 Detaljeringsgrad ............................................................................................................11<br />
6.2 Dokumentation............................................................................................................. 12<br />
6.3 Revision <strong>av</strong> beräkningar .............................................................................................. 12<br />
7 <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s beräkningsmodell .......................................................................12<br />
8 Referenser ............................................................................................................13<br />
4
1 INLEDNING<br />
De <strong>kostnader</strong> som uppkommer i samband med deponering kan hän<strong>för</strong>as till olika tidpunkter. Dels<br />
uppkommer <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong>e det att <strong>av</strong>fallet anlänt till anläggningen. Det gäller <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> planering,<br />
tillståndsansökan, projektering samt anläggningar i form <strong>av</strong> vägar, byggnader, markarbeten, anläggning<br />
<strong>för</strong> lakvattenrening mm. Andra <strong>kostnader</strong> uppkommer i samband med att <strong>av</strong>fallet anländer till<br />
anläggningen. Det gäller t ex <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> kontroll, provtagning, sortering, kompaktering <strong>och</strong> daglig<br />
täckning. Vissa <strong>kostnader</strong> uppkommer visserligen redan vid <strong>av</strong>fallsleveransen men kommer inte att<br />
behöva betalas <strong>för</strong>rän till<strong>för</strong>seln <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall till <strong>av</strong>fallsupplaget, eller den del <strong>av</strong> upplaget där <strong>av</strong>fallet deponerats,<br />
upphört. Det gäller <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> sluttäckning, fortsatt lakvattenbehandling, kontroll enligt<br />
kontrollprogram <strong>och</strong> eventuellt kompletterande skyddsåtgärder under efterbehandlingstiden. Eftersom<br />
<strong>av</strong>fallstill<strong>för</strong>seln upphört har även intäkterna upphört vid denna tidpunkt. Där<strong>för</strong> måste en verksamhetsutövare<br />
se till att det finns medel som täcker dessa <strong>kostnader</strong>. Detta uppnås genom att sätta <strong>av</strong><br />
pengar under den tid då verksamheten genererar intäkter. De <strong>av</strong>satta medlen skall vara så anpassade<br />
att de räcker <strong>för</strong> sluttäckning <strong>och</strong> efterbehandling under minst trettio år.<br />
2 SKYLDIGHET ATT UTFÖRA KOSTNADSBERÄKNING-<br />
AR.<br />
I EGs direktiv om deponering <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall framgår <strong>av</strong> artikel 10:<br />
"Medlemsstaterna skall vidta åtgärder <strong>för</strong> att se till att alla <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> att inrätta <strong>och</strong> driva en<br />
deponeringsanläggning, så långt som möjligt inbegripet kostnaden <strong>för</strong> den ekonomiska säkerheten<br />
eller dess motsvarighet som <strong>av</strong>ses i artikel 8.a iv <strong>och</strong> den beräknade kostnaden <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning<br />
<strong>och</strong> efterbehandling <strong>av</strong> platsen under minst trettio år, skall omfattas <strong>av</strong> det pris som huvudmannen<br />
skall ta ut <strong>för</strong> deponering <strong>av</strong> alla slag <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall på den platsen."<br />
Bestämmelsen är implementerad i svensk lagstiftning genom miljöbalken 15 kap 35 § som trädde i<br />
kraft 2002-07-01:<br />
"Verksamhetsutövaren skall ta betalt <strong>för</strong> samtliga <strong>kostnader</strong> som rör <strong>av</strong>fallsdeponin. I kostnadsberäkningen<br />
skall ingå alla <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> att inrätta <strong>och</strong> driva deponin samt, så långt det är möjligt,<br />
alla <strong>kostnader</strong> som är nödvändiga <strong>för</strong> att fullgöra de skyldigheter som gäller <strong>för</strong> deponeringsverksamheten.<br />
(Lag 2002:175).<br />
Enligt Miljöbalken15 kap. 34 § får tillstånd till en verksamhet som omfattar deponering <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall endast<br />
meddelas om verksamhetsutövaren <strong>för</strong> fullgörandet <strong>av</strong> de skyldigheter som gäller <strong>för</strong> deponiverksamheten<br />
ställer säkerhet enligt 16 kap. 3 § eller vidtar någon annan lämplig åtgärd <strong>för</strong> sådant säkerställande.<br />
Av 16 kap. 3 § framgår att staten, kommuner, landsting <strong>och</strong> kommunal<strong>för</strong>bund inte behöver ställa<br />
säkerhet. Vidare framgår att en säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande <strong>för</strong> sitt ändamål,<br />
5
att säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tillfälle tillgodoser det aktuella behovet<br />
<strong>av</strong> säkerhet <strong>och</strong> att säkerheten skall prövas <strong>av</strong> tillståndsmyndigheten.<br />
Enligt årsredovisningslagen § 3 gäller att:<br />
"Balansräkningen, resultaträkningen <strong>och</strong> noterna skallupprättas som en helhet <strong>och</strong> ge en rättvisande<br />
bild <strong>av</strong> <strong>för</strong>etagets ställning <strong>och</strong> resultat. Om det behövs <strong>för</strong> att en rättvisande bild skall<br />
ges, skall det lämnas tilläggsupplysningar."<br />
Enligt § 4 gäller vidare att:<br />
"Värderingen <strong>av</strong> de olika posterna <strong>och</strong>, i <strong>för</strong>ekommande fall, delposterna skall göras med iakttagande<br />
<strong>av</strong> rimlig <strong>för</strong>siktighet. Detta innebär särskilt att"…"hänsyn skall tas till alla <strong>för</strong>utsebara<br />
<strong>och</strong> möjliga <strong>för</strong>luster <strong>och</strong> ekonomiska <strong>för</strong>pliktelser som är hän<strong>för</strong>liga till räkenskapsåret eller tidigare<br />
räkenskapsår, även om dessa <strong>för</strong>luster eller <strong>för</strong>pliktelser blir kända <strong>för</strong>st efter räkenskapsårets<br />
utgång men <strong>för</strong>e upprättandet <strong>av</strong> årsredovisningen"…<br />
Enligt 5 kap 2 § lag om kommunal redovisning gäller:<br />
"Balansräkningen skall i sammandrag redovisa kommunens eller landstingets samtliga tillgångar,<br />
<strong>av</strong>sättningar <strong>och</strong> skulder samt eget kapital på dagen <strong>för</strong> räkenskapsårets utgång (balansdagen).<br />
Ställda panter <strong>och</strong> ansvars<strong>för</strong>bindelser skall tas upp inom linjen"<br />
För att uppfylla kr<strong>av</strong>en i de olika lagarna måste alla som bedriver verksamhet med en deponi beräkna<br />
de <strong>kostnader</strong> som uppstår <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling. Det måste således finnas en plan <strong>för</strong><br />
<strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling som innefattar hur dessa åtgärder skall finansieras. Kostnadsberäkningarna<br />
har tre syften:<br />
• Kostnadsberäkningarna skall ingå som underlag när <strong>av</strong>gifterna <strong>för</strong> deponering bestäms<br />
• Kostnadsberäkningarna utgör underlag när storleken på säkerheten bestäms<br />
• Kostnader <strong>och</strong> medel <strong>för</strong> att täcka dessa måste finnas i verksamhetsutövarnas ekonomiska<br />
redovisning.<br />
3 BERÄKNING AV KOSTNADER FÖR AVSLUTNING OCH<br />
EFTERBEHANDLING.<br />
Att beräkna <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> framtida åtgärder <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutning <strong>och</strong> efterbehandling är <strong>för</strong>enat med stora<br />
osäkerheter. Åtgärderna kommer ju ofta att ut<strong>för</strong>as <strong>för</strong>st om flera tiotals år. Under tiden kan <strong>för</strong>hållandena<br />
<strong>för</strong>ändras vad gäller t.ex. teknik, tillgång <strong>och</strong> pris på material. Man måste trots dessa svårigheter<br />
göra en så god bedömning som möjligt. <strong>Beräkning</strong>arna <strong>för</strong>eslås ske enligt följande:<br />
Identifiering <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong><br />
Bedömning <strong>av</strong> tid <strong>för</strong> utbetalningar<br />
Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå<br />
Värdejusteringar<br />
Fördelning <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong>.<br />
6
3.1 Identifiering <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong>.<br />
Det <strong>för</strong>sta som behöver göras är att identifiera alla de <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> vilka utbetalningar skall ske i<br />
framtiden. Exempel på sådana är <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong>:<br />
• Sluttäckning<br />
• Eventuell tillfällig täckning i <strong>av</strong>vaktan på sluttäckning<br />
• Justering <strong>av</strong> slänter <strong>och</strong> övriga ytor<br />
• Kompletteringar <strong>av</strong> lakvattenuppsamling <strong>och</strong> <strong>av</strong>skärande diken<br />
• Lakvattenbehandling under efterbehandlingstiden<br />
• Uppsamling <strong>och</strong> hantering <strong>av</strong> gas under efterbehandlingstiden.<br />
• Eventuella kompletterande skyddsåtgärder under efterbehandlingsfasen<br />
• Skötsel under efterbehandlingsfasen, t ex gräsklippning, underhåll <strong>av</strong> vägar <strong>och</strong> diken m.m.<br />
• Provtagning, analys <strong>och</strong> utvärdering <strong>av</strong> ytvatten, grundvatten <strong>och</strong> lakvatten<br />
3.2 Bedömning <strong>av</strong> tid <strong>för</strong> utbetalningar<br />
Sedan man identifierat <strong>kostnader</strong>na måste man göra en bedömning <strong>av</strong> när de måste betalas.<br />
SAMSA (20<strong>03</strong>) indelar <strong>kostnader</strong>na i korta, långa <strong>och</strong> blandade <strong>kostnader</strong>. Korta <strong>kostnader</strong> uppkommer<br />
direkt, eller i nära anslutning till att deponin stängs. Som exempel anges topptäckningen. Med<br />
långa <strong>kostnader</strong> menas <strong>kostnader</strong> som måste betalas från det deponeringen upphör <strong>och</strong> under en lång<br />
tid framåt. Som exempel anges <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> lakvattenhantering, kontrollprogram <strong>och</strong> <strong>av</strong>skrivningar.<br />
(<strong>kostnader</strong> som har med deponins tidigare drift att göra skall dock vara <strong>av</strong>skrivna när deponin <strong>av</strong>slutas.)<br />
Som exempel på blandade <strong>kostnader</strong> anges <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> gasutvinning. Under en period kan gasutvinningen<br />
vara lönsam, men med tiden sjunker gasproduktionen till en nivå där inkomsterna inte<br />
längre täcker utgifterna. Dessa <strong>kostnader</strong> bedöms <strong>av</strong> Samsa vara så osäkra att inget <strong>för</strong>slag till ekonomisk<br />
beräkning lämnas.<br />
Åtgärderna <strong>för</strong> sluttäckning kan påbörjas när ett område är utfyllt men kan inte färdigställas <strong>för</strong>rän<br />
sättningar i deponin har utbildats i sådan grad att sluttäckningskonstruktionen med rimlig säkerhet<br />
blir beständig i ett långt tidsperspektiv. För deponier med hushålls<strong>av</strong>fall eller annat nedbrytbart <strong>av</strong>fall<br />
rekommenderas att sluttäckningen färdigställs omkring 10 år efter det att <strong>av</strong>fall slutat deponeras inom<br />
området. Om <strong>av</strong>fallet kan <strong>för</strong>väntas ge upphov till stora ojämna sättningar bör tiden vara längre. För<br />
<strong>av</strong>fall som inte är nedbrytbart kan sluttäckningen färdigställs så snart som möjligt efter det att aktuellt<br />
område är utfyllt.<br />
I själva verket kan utbetalningar komma att äga rum vid många tidpunkter. Vissa etapper kan sluttäckas<br />
innan deponin stängs. Andra måste vänta ett antal år efter stängning. Även betalningen <strong>för</strong><br />
<strong>kostnader</strong> som ovan benämnts som korta <strong>kostnader</strong> kan i vissa fall inte genom<strong>för</strong>as <strong>för</strong>rän ett flertal år<br />
efter att deponin stängts. Vissa utbetalningar kommer att ske årligen under lång tid efter stängning.<br />
7
För att bedöma tidpunkten <strong>för</strong> utbetalningar som härrör sluttäckningen beräknas således <strong>för</strong>st när<br />
olika etapper utnyttjats fullt ut med utgångspunkt från <strong>för</strong>väntade leveranser <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall <strong>och</strong> tillgängliga<br />
volymer. Därtill läggs den tid som bedöms behövas innan sluttäckningen kan färdigställas.<br />
Även tidpunkterna när <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> långa utgifter skall betalas måste bestämmas. Kostnader <strong>för</strong> kontroll<br />
kommer som nämnts att pågå under minst 30 år efter det att deponin <strong>av</strong>slutats. Därtill kan kontrollen<br />
vara uppdelad i olika perioder så att noggrannare (<strong>och</strong> därmed mera kostsamma) kontroller<br />
görs under de <strong>för</strong>sta åren efter stängning.<br />
Slutligen kan vissa <strong>kostnader</strong> redan ha betalats. Det kan t.ex. vara täckmassor eller annat material som<br />
<strong>av</strong> olika skäl in<strong>för</strong>skaffats <strong>och</strong> redan betalats men som inte skall användas <strong>för</strong>rän senare. Även dessa<br />
<strong>kostnader</strong> skall ingå i den <strong>av</strong>gift som tas ut <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallslämnaren.<br />
3.3 Kostnadsuppskattningar i nuvarande prisnivå<br />
Den konstruktion <strong>för</strong> sluttäckning som kommer att tillämpas är beroende på vilka material som finns<br />
att tillgå vid den aktuella platsen <strong>och</strong> den aktuella tidpunkten <strong>för</strong> sluttäckningen. De aktuella materialen<br />
kan bestå såväl <strong>av</strong> slagger, askor, schaktmassor <strong>och</strong> andra <strong>av</strong>fall som <strong>av</strong> sand, grus, plastgeomembraner<br />
<strong>och</strong> andra produkter. Även om det kan vara svårt att <strong>för</strong>utspå vilka material som kan komma att<br />
användas måste man göra så goda bedömningar som möjligt om material <strong>och</strong> konstruktionsutformning.<br />
Med utgångspunkt från bedömningarna gör man antaganden om vilken konstruktion som skall<br />
användas <strong>och</strong> vilka mängder <strong>av</strong> olika material som kommer att behövas. Dessa antaganden dokumenteras.<br />
Därefter kostnadsberäknas sluttäckningen i nuvarande prisnivå. <strong>Beräkning</strong>en dokumenteras.<br />
Även andra investeringar som kan behövas, t ex ytterligare anläggningar <strong>för</strong> lakvattenrening under<br />
efterbehandlingsfasen, kostnadsberäknas. Sådana <strong>kostnader</strong> beräknas lämpligen som årliga kapital<strong>kostnader</strong>.<br />
De årliga kapital<strong>kostnader</strong>na beräknas med real annuitetsmetod:<br />
r<br />
1<br />
( 1+<br />
r)<br />
K år = H<br />
G<br />
Där r är räntan, H är <strong>av</strong>skrivningstiden <strong>och</strong> G är investeringens storlek.<br />
Slutligen måste man uppskatta de årliga <strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong> t.ex. drift <strong>av</strong> lakvattenbehandlingsanläggningar,<br />
övrig skötsel, drift <strong>och</strong> kontroller (långa <strong>kostnader</strong>) under efterbehandlingstiden.<br />
3.4 Värdejusteringar<br />
Eftersom utbetalningarna kommer att ske i framtiden värdejusteras beloppen. Härvid måste man ta<br />
hänsyn till såväl inflationen som den ränta med vilken man kan få <strong>av</strong>kastning på det <strong>av</strong>satta kapitalet.<br />
8
Värdejusteringen sker på vanligt sätt:<br />
K<br />
nu<br />
=<br />
( 1+<br />
r)<br />
M<br />
K<br />
Där Knu är nuvärdet <strong>av</strong> en betalning, K, som skall göras om M år <strong>och</strong> där r är räntan<br />
För ett antal årliga utbetalningar som skall göras i framtiden beräknas nuvärdet enligt följande:<br />
K<br />
nu<br />
=<br />
( 1+<br />
r)<br />
M<br />
<br />
N [ 1<br />
( 1+<br />
r)<br />
] K<br />
r<br />
Där M är antal år till betalningarna påbörjas <strong>och</strong> N är antal år som betalningarna skall fortgå <strong>och</strong> där K<br />
är det årliga belopp som skall betalas.<br />
<strong>Beräkning</strong>arna görs med real ränta. Detta innebär att man tar hänsyn till såväl inflation som att de<br />
medel som <strong>av</strong>sätts kan <strong>för</strong>räntas. Eftersom beräkningar kommer att göras <strong>för</strong> relativt långa tidsperioder<br />
kommer valet <strong>av</strong> räntesats att få stor betydelse. Räntesatsen bör väljas mot bakgrund <strong>av</strong> vilka<br />
kostnadsökningar <strong>och</strong> vilken <strong>för</strong>räntning på kapital som kan <strong>för</strong>väntas över en hela den beaktade tidsperioden<br />
<strong>och</strong> bör inte <strong>för</strong>ändras från år till år beroende på kortsiktiga <strong>för</strong>ändringar <strong>av</strong> ränteläget. Om<br />
inte annat kan visas vara riktigare bör en räntesats om 3 % väljas.<br />
3.5 Fördelning <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong><br />
Sedan nuvärdet <strong>av</strong> framtida (<strong>och</strong> eventuellt redan gjorda) utbetalningar bestämts <strong>för</strong>delas den totala<br />
kostnaden på de antal ton <strong>av</strong>fall som skall täckas. Den erhållna kostnaden per ton som erhålls skall<br />
enligt gällande lagstiftning täckas <strong>av</strong> den <strong>av</strong>gift som tas ut <strong>av</strong> <strong>av</strong>fallslämnaren.<br />
I regel finns historiska <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> vilka det inte har <strong>av</strong>satts några medel eller <strong>för</strong> vilka det inte <strong>av</strong>satts<br />
tillräckligt med medel. <strong>Avfall</strong> kan t.ex. ha deponerats under lång tid utan att några <strong>av</strong>sättningar<br />
gjorts. Lagstiftningen har under senare tid skärps så att tidigare <strong>av</strong>sättningar nu kan vara otillräckliga.<br />
Ur <strong>för</strong>etagsekonomisk synvinkel borde där<strong>för</strong> den beräknade kostnaden <strong>för</strong> sluttäckning <strong>och</strong> efterbehandling<br />
<strong>för</strong>delas på det antal ton som finns kvar att deponera.<br />
Enligt Miljöbalken 27 kap. 4 § får kommunerna ta ut <strong>av</strong>gift <strong>för</strong> insamling transport, återvinning <strong>och</strong><br />
bortskaffande <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall enligt <strong>för</strong>eskrifter enligt balken eller som meddelats med stöd <strong>av</strong> balken. Avgiften<br />
skall enligt 5 § bestämmas till högst det belopp som behövs <strong>för</strong> att täcka nödvändiga <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong><br />
planering, kapital <strong>och</strong> drift <strong>för</strong> renhållningen. Samtidigt gäller självkostnads- <strong>och</strong> likställighetsprincipen,<br />
d.v.s. att kommunen skall behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl till annat.<br />
Detta har tolkats så att nutida <strong>av</strong>fallslämnare inte får belastas med <strong>kostnader</strong> som härrör <strong>av</strong>fall från<br />
tidigare <strong>av</strong>fallslämnare <strong>och</strong> att historiska <strong>kostnader</strong> skall betalas med skattemedel <strong>och</strong> inte via taxan<br />
<strong>för</strong> hushålls<strong>av</strong>fall.<br />
För verksamheter som drivs i privat regi finns inga sådana begränsningar när det gäller <strong>av</strong>gifter utan<br />
dessa får bestämmas på marknadsmässiga grunder.<br />
9
4 SÄKERHET<br />
4.1 Säkerhetens storlek<br />
Hur mycket pengar som det skall vara möjligt att realisera ur säkerheten bör enligt <strong>för</strong>arbetena till<br />
lagstiftningen (Regeringens proposition 2006/07:95, Ett utvidgat miljöansvar) beräknas så att den<br />
motsvarar <strong>kostnader</strong>na <strong>för</strong> den efterbehandling eller andra <strong>av</strong>hjälpandeåtgärder eller återställandeåtgärder<br />
som kan bli följden <strong>av</strong> den bedrivna verksamheten.<br />
<strong>Beräkning</strong>en <strong>av</strong> storleken på säkerheten ut<strong>för</strong>s enligt samma principer som kostnadsberäkningarna<br />
ovan men med följande skillnader:<br />
• Kostnaderna baseras på den yta som redan tagits i anspråk, eller planeras tas i anspråk, under<br />
den period <strong>för</strong> vilken beloppet på säkerheten skall gälla <strong>och</strong> som inte redan sluttäckts.<br />
• Redan betalade <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> t.ex. täckmassor eller andra material <strong>av</strong>sedda att användas vid<br />
den framtida täckningen medtas inte.<br />
• Tidpunkterna <strong>för</strong> framtida utbetalningar kan behöva tidigareläggas. Tidpunkterna <strong>för</strong> utbetalningarna<br />
bör utgå från de tidpunkter då ianspråktagen yta ur teknisk synvinkel är rimlig att<br />
<strong>av</strong>sluta även om eventuellt ytterligare planerade etapper inte kan utnyttjas.<br />
4.2 Säkerhetens form<br />
Tidigare lagstiftning ang<strong>av</strong> att säkerheten skulle utgöras <strong>av</strong> pant eller borgen. Den nya lagstiftningen<br />
öppnar <strong>för</strong> även andra typer <strong>av</strong> lösningar. Det kan röra sig om t.ex. <strong>för</strong>säkringslösningar eller stiftelser.<br />
Det <strong>av</strong>görande är att säkerheten skall vara betryggande <strong>för</strong> sitt syfte.<br />
För att säkerheten skall betraktas som betryggande bör pengarna kunna realiseras inom en rimlig tid.<br />
Man bör där<strong>för</strong> kunna tänka sig att en mindre del <strong>av</strong> säkerheten skall kunna realiseras snabbt, t ex <strong>för</strong><br />
att upprätthålla lakvattenbehandling eller vidta akuta åtgärder. Större delen <strong>av</strong> åtgärderna <strong>för</strong> återställning<br />
<strong>och</strong> efterbehandling <strong>av</strong> deponier är dock inte akuta <strong>och</strong> det bör där<strong>för</strong> kunna godtas att det<br />
kan ta <strong>av</strong>sevärd tid att realisera pengarna ur säkerheten <strong>för</strong> dessa åtgärder.<br />
Även om risken <strong>för</strong> samhället enligt regeringens proposition inte skall påverka bedömningen <strong>av</strong> vilka<br />
<strong>kostnader</strong> en säkerhet måste ha täckning <strong>för</strong> att kunna betala, kan risken mycket väl vägas in i bedömningen<br />
<strong>av</strong> vilken form säkerheten behöver ha <strong>för</strong> att den skall anses betryggande. I den mån den beräknade<br />
nödvändiga storleken på säkerheten inte bedöms svara mot någon beaktansvärd risk <strong>för</strong> samhället,<br />
bör formerna <strong>för</strong><br />
säkerställandet kunna anpassas till detta. Det torde innebära att ett konkursmässigt <strong>för</strong>etag kanske<br />
måste deponera pengar på ett låst konto. Om <strong>för</strong>etaget varit välskött, haft god ekonomi, god soliditet<br />
<strong>och</strong> god likviditet hade beloppet på säkerheten blivit densamma, men det kanske hade räckt med en-<br />
10
art <strong>av</strong>sättningar i årliga redovisningen. Det finns ingen absolut definition <strong>av</strong> vad som räknas som en<br />
betryggande säkerhet.<br />
Tidigare lagstiftning har också angivit att säkerheten skall <strong>för</strong>varas <strong>av</strong> länsstyrelsen. Detta är numera<br />
borttaget, <strong>och</strong> det har redan tidigare i praktiken varit så att länsstyrelserna inte <strong>för</strong>varat själva säkerheten<br />
utan endast dokumentation om säkerheten, exempelvis rörande det åtagande som en bank har<br />
gjort i en bankgaranti.<br />
5 AVSÄTTNINGAR OCH REDOVISNING<br />
För att klara de utbetalningar som är <strong>för</strong>knippade med <strong>av</strong>slutningsåtgärder <strong>och</strong> efterbehandling måste,<br />
som tidigare nämnts, <strong>av</strong>sättningar göras under den tid verksamheten genererar intäkter. De <strong>av</strong>satta<br />
medlen måste redovisas i verksamheternas balansräkning. Behovet <strong>av</strong> <strong>av</strong>satta medel beräknas på<br />
samma sätt som <strong>för</strong> säkerheten men med den skillnaden att hänsyn inte tas till ytor som planeras tas i<br />
anspråk i framtiden. Avsättningsbehovet beräknas med utgångspunkt från de faktiska <strong>för</strong>hållandena<br />
som råder vid räkenskapsperiodens slut.<br />
Avsättningarna redovisas i balansräkningen under skulder <strong>och</strong> eget kapital.<br />
Det finns inga särskilda regler om hur <strong>av</strong>satta medel skall <strong>för</strong>valtas. Medlen kan <strong>för</strong>varas på bankkonto,<br />
investeras i värdepapper, fastigheter eller i den egna verksamheten. Det är dock lämpligt att verksamhetsutövaren<br />
har en policy <strong>för</strong> hur <strong>för</strong>valtningen skall ske. Kr<strong>av</strong>en när det gäller att ställa säkerhet<br />
kan dock innebära kr<strong>av</strong>, t.ex. från borgenärer, på att medlen skall <strong>för</strong>valtas på visst sätt.<br />
6 OMFATTNINGEN AV BERÄKNINGARNA<br />
6.1 Detaljeringsgrad<br />
Avslutningsåtgärderna kommer att med<strong>för</strong>a en stor mängd kostnadsposter <strong>och</strong> utbetalningar kommer<br />
att ske vid ett stort antal tillfällen. Ju noggrannare detta kan beskrivas dess bättre underlag <strong>för</strong> beräkningar<br />
får man. Samtidigt måste man vara medveten om att beräkningarna bygger på en stor mängd<br />
antaganden om bland annat till<strong>för</strong>da <strong>av</strong>fallsmängder, kostnadsläge, prisutveckling <strong>och</strong> möjlig <strong>för</strong>räntning<br />
<strong>av</strong> kapital. Även vid mycket detaljerade beräkningar kommer resultaten att vara behäftade med<br />
osäkerheter. Som ett minimum bör en lista över ingående kostnadsposter <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutningsåtgärder<br />
(korta <strong>kostnader</strong>) sammanställas <strong>och</strong> posternas storlek bedömas <strong>och</strong> summeras. Dessutom måste en<br />
lista <strong>av</strong> kostnadsposter <strong>för</strong> uppföljning <strong>och</strong> kontroller m.m. under efterbehandlingstiden (långa <strong>kostnader</strong>)<br />
upprättas <strong>och</strong> storleken på årliga utbetalningar bedömas. Vid den enklaste formen <strong>av</strong> beräkning<br />
kan betalningarna <strong>för</strong> <strong>av</strong>slutningsåtgärderna antas ske det år deponin stängs <strong>och</strong> att utbetalningarna<br />
<strong>för</strong> långa <strong>kostnader</strong> sker från det år deponin stängs <strong>och</strong> 30 år framåt.<br />
11
I regel bör dock beräkningarna vara mera detaljerade. Det är en <strong>för</strong>del om beräkningarna sker i något<br />
datorprogram. Det är då enkelt att göra känslighetsanalyser <strong>och</strong> bedöma konsekvenserna <strong>av</strong> t.ex. <strong>för</strong>ändrade<br />
<strong>av</strong>fallsmängder, priser eller räntesatser.<br />
6.2 Dokumentation<br />
Alla kostnadsposter, gjorda antaganden <strong>och</strong> beräkningar skall dokumenteras. Även dokumentationen<br />
underlättas om beräkningarna sker i något datorprogram.<br />
6.3 Revision <strong>av</strong> beräkningar<br />
Varje år bör man kontrollera att de <strong>för</strong>utsättningar som antagits vid beräkningarna fortfarande gäller.<br />
Förändringar <strong>av</strong> <strong>för</strong>utsättningarna kan <strong>för</strong>ändras, t.ex. på grund <strong>av</strong> lagändringar eller genom att inkommande<br />
<strong>av</strong>fallsmängder <strong>av</strong>viker från vad som antagits. Om några väsentliga <strong>för</strong>ändringar inträffat<br />
bör nya beräkningar <strong>för</strong> underlag till <strong>av</strong>giftsberäkning ut<strong>för</strong>as.<br />
<strong>Beräkning</strong>ar som underlag till bestämning <strong>av</strong> säkerhet bör göras in<strong>för</strong> varje period som beloppet på<br />
säkerheten skall gälla. Vilka perioder som skall tillämpas skall normalt framgå <strong>av</strong> tillståndet. Beloppet<br />
kan t.ex. revideras med viss periodicitet, eller när nya etapper tas i bruk eller gamla etapper <strong>av</strong>slutats.<br />
För att kunna redovisa <strong>av</strong>sättningarna korrekt måste <strong>av</strong>sättningarnas storlek beräknas varje år med<br />
utgångspunkt från de ytor som tagits i anspråk, de ytor som redan sluttäckts <strong>och</strong> de övriga <strong>för</strong>hållanden<br />
som råder vid slutet <strong>av</strong> räkenskapsperioden.<br />
De <strong>för</strong>ändringar <strong>av</strong> olika parametrar som används vid beräkningarna skall dokumenteras <strong>och</strong> motiveras.<br />
7 AVFALL SVERIGES BERÄKNINGSMODELL<br />
Som tidigare nämnts underlättas både beräkningar <strong>och</strong> dokumentation om någon datormodell används.<br />
En enkel sådan modell som bygger på ovanstående principer har tagits fram <strong>av</strong> <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong><br />
<strong>och</strong> kan kostnadsfritt laddas hem från <strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>s hemsida. Modellen är utvecklad i excel. Det<br />
krävs inga lösenord <strong>för</strong> att göra <strong>för</strong>ändringar <strong>av</strong> beräkningarna utan användare kan, om så behövs,<br />
anpassa <strong>och</strong> komplettera modellen efter egna behov.<br />
Bräkningsgången sker i följande steg:<br />
• För upp till fem olika sluttäckningskonstruktioner specificeras ingående skikt.<br />
• Konstruktionen prissätts, antingen som kvadratmeterpris <strong>för</strong> varje ingående skikt eller som ett<br />
totalt kvadratmeterpris <strong>för</strong> hela konstruktionen.<br />
• För upp till 15 etapper anges vilken areal som skall täckas, vilken sluttäckningskonstruktion<br />
som skall användas <strong>och</strong> vilket, eller vilka år som arbetet skall ut<strong>för</strong>as (betalas).<br />
12
• För upp till 20 olika aktiviteter (åtgärder <strong>för</strong> drift <strong>och</strong> skötsel under efterbehandlingstiden)<br />
anges aktivitetens art, kostnad per år <strong>och</strong> under vilka år aktiviteten fortgår.<br />
• Upp till 15 olika framtida investeringar kan investeringsbelopp <strong>och</strong> <strong>av</strong>skrivningstid anges.<br />
Dessutom anges investeringsår <strong>och</strong> hur länge de årliga kapital<strong>kostnader</strong>na skall utbetalas. Nuvärdet<br />
<strong>av</strong> kapital<strong>kostnader</strong>na beräknas.<br />
• Nuvärdena <strong>av</strong> utbetalningarna beräknas <strong>och</strong> summeras.<br />
• Om tidigare <strong>av</strong>satta medel, antal ton som <strong>av</strong>ses täckas <strong>och</strong> kvarvarande kapacitet anges erhålls<br />
vilken ytterligare <strong>av</strong>sättning som behövs, nuvärde <strong>av</strong> utbetalningarna <strong>för</strong> täckning <strong>och</strong> efterbehandling<br />
i kr/ton <strong>av</strong>fall som skall täckas <strong>och</strong> ytterligare <strong>av</strong>sättningar som behövs räknat per<br />
ton som återstår att deponera.<br />
8 REFERENSER<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong>, Drift vid deponeringsanläggningar, Handbok uppdaterad 06-07-27<br />
Ett utvidgat miljöansvar. Regeringens proposition 2006/07:95.<br />
Miljöbalken kap 15 <strong>och</strong> 16.<br />
SAMSA 20<strong>03</strong>, Samarbete om Skånskt <strong>Avfall</strong>, Omställnings- <strong>och</strong> Fonderingsgruppens rapport 20<strong>03</strong>-<br />
<strong>03</strong>-04<br />
13
RappoRteR fRån <strong>av</strong>fall sveRiges deponeRingssatsning 2008<br />
<strong>D2008</strong>:01 Minskad mängd organiskt <strong>av</strong>fall på deponi. Effekt på redox-<strong>för</strong>hållanden, nedbrytning <strong>av</strong><br />
organiskt material <strong>och</strong> utlakning <strong>av</strong> redox-känsliga ämnen<br />
<strong>D2008</strong>:02 Kalmar Eco-tech 07<br />
<strong>D2008</strong>:<strong>03</strong> <strong>Beräkning</strong> <strong>av</strong> <strong>kostnader</strong> <strong>för</strong> <strong>av</strong>sltning <strong>och</strong> efterbehandling <strong>av</strong> deponier
Adress<br />
Telefon<br />
Fax<br />
E-post<br />
Hemsida<br />
<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> Utveckling <strong>D2008</strong>:<strong>03</strong><br />
ISSN 11<strong>03</strong>-4092<br />
©<strong>Avfall</strong> <strong>Sverige</strong> AB<br />
Prostgatan 2, 211 25 Malmö<br />
040-35 66 00<br />
040-35 66 26<br />
info@<strong>av</strong>fallsverige.se<br />
www.<strong>av</strong>fallsverige.se