Framsida_rapport amning - Arbetets museum

inte kan eller väljer att inte amma brukar inte uppleva den som lika laddad. Svensson tror att
många föräldrar tenderar att betrakta rekommendationen om sex månaders helamning som en
lag och menar att om amningen skulle beskrivas som ett fritt val och en rättighet skulle den
inte vara lika laddad (Vi föräldrar, 2006:6).
Kulturell betydelse
Socialstyrelsens statistik över amning i Sverige visar att helamningen minskar medan
delamningen ökar, det vill säga, kombination av amning och flaskmatning. Under 2003
helammades 31,5 procent av barnen i Sverige vid sex månaders ålder och 40,9 procent
delammades. 2007 hade helamningen sjunkit till 12,3 procent medan delamningen hade ökat
till 55,4 procent. 17 Att helamningen minskar och delamningen ökar är något som flera av de
intervjuade sjuksköterskorna har märkt.
Att amningen skulle värderas annorlunda bland kvinnor med utländsk bakgrund till
skillnad från etniska svenskar är något som sjuksköterskorna i en invandrartät förort till
Stockholm inte riktigt tycker sig se. Däremot har de märkt att utlandsfödda föräldrar generellt
sett ger bröstmjölksersättning tidigare än vad svenskfödda föräldrar gör.
I två andra invandrartäta förorter till Stockholm har sjuksköterskorna märkt tydligare
kulturella skillnader i inställningen till amningen. De ger en bild av att utlandsfödda kvinnor
generellt sett har en mer avslappnad inställning till amningen och exemplifierar bland annat
med de somaliska kvinnorna. ”Det är inte en så stor grej på något sätt, antingen så funkar det
eller inte och oftast funkar det” (sjuksköterska fokusgrupp 1, Stockholms län). Även i dessa
regioner har sjuksköterskorna märkt att kvinnor från en del kulturer delammar tidigare än
svenskfödda kvinnor. Detta förklaras delvis med att det i en del kulturer anses oanständigt att
amma i offentliga sammanhang. Ivrighet att börja ge vanlig mat beskrivs vara ytterligare en
orsak. Några sjuksköterskor berättar att det kan uppstå krockar mellan föräldrarnas
uppfödningstraditioner, släktingarnas råd och de rekommendationer som vården förmedlar.
Samtidigt betonar de att det är viktigt att vara lyhörd och ödmjuk inför föräldrarnas önskemål
eftersom de svenska rekommendationerna enligt sjuksköterskorna inte är de enda rätta.
Sjuksköterskornas upplevelser av att kvinnor från en del kulturer har en mer avslappnad
inställning till amning skulle kunna tyda på att förhållningssättet till och tolkningen av
rekommendationer är kulturellt betingade. Samtidigt är det troligt att inställningen till och
upplevelsen av amningen och rekommendationerna även är påverkade av socioekonomiska
17 http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17783/2009-10-115.pdf
23