Framsida_rapport amning - Arbetets museum

Tiden vid förra sekelskiftet var en omvälvande epok i Sveriges historia. Landet höll på
att industrialiseras men var vad vi idag kallar för ett utvecklingsland. Fattigdomen var utbredd
och trångboddheten i städerna stor. Övergången från bondesamhälle till industrisamhälle
medförde att tron på Gud alltmer gav vika för tron på vetenskapen. Framtidsdrömmar om ett
samhälle utan fattigdom tog form och barnet blev en symbol för drömmen om det moderna
samhället. Orsaken till samhällsproblem som fattigdom och brottslighet ansågs ligga hos den
enskilda individen vilket förklarar tidens starka intresse för moralfrågor såsom hygien,
disciplin och hälsosam livsföring. Eftersom barnen var framtiden betraktades barnuppfostran
och uppfödning som en samhällsangelägenhet (Stenhammar, 2001:16f).
Redan i slutet av 1800-talet förespråkade barnläkare regelbundna rutiner gällande
amning, sömn och mycket annat som hade med barnets levnadsvanor att göra.
Regelbundenheten skulle lära barnet att tygla sina behov och därmed bli en disciplinerad
individ, anpassad till samhället. Mammor uppmuntrades därför att inte ge efter för barnets
signaler utan enbart ta upp det skrikande barnet om det var berättigat. Schemalagd amning
ansågs även hälsosamt för barnets matsmältningssystem (Kylberg m fl, 2009:9f). I slutet av
1800-talet var den rekommenderade amningsintervallen två till tre timmar för att i början av
1900-talet ha förlängts till fyra timmar. Alla läkare var inte överens om längden på
intervallen, men fyratimmarsintervallen fick snart starkt fäste (Weiner, 1995:70f).
Regelbundna amningsrutiner blev det ideal som skulle prägla amningspraktiken i flera
decennier framöver.
Mjölkdroppen – barnavårdcentralens föregångare (1900–1930)
I början av 1900-talet finansierades svensk fattigvård främst genom välgörenhet. Ett exempel
på en sådan välgörenhetsverksamhet var Föreningen Mjölkdroppen. Barnläkaren Moritz
Blumenthal var en av grundarna till föreningen som bildades 1903. Verksamheten gick till en
början ut på att donera komjölksblandning för spädbarn till fattiga mammor som inte kunde
amma. Syftet var att minska den höga spädbarnsdödligheten i de större städerna. Föreningen
Katarina Mjölkdroppe på Södermalm i Stockholm var den första Mjölkdroppen i Norden, men
liknande verksamheter fanns redan på olika ställen runt om i Europa bland annat i Frankrike.
Så här löd föreningens stadgar:
§ 1. Föreningen har till ändamål att åt fattiga späda barn i Stockholm, som af en eller annan
anledning ej kunna åtnjuta den naturliga födan, tillhandahålla en för deras ålder afpassad näring.
7