Framsida_rapport amning - Arbetets museum

More documents

Recommendations

Info

(sjuksköterska AK, Hallands län). Sjuksköterskornas iakttagelser bekräftas av att många av de intervjuade föräldrarna hade positiva erfarenheter av delamning. En kvinna önskar att vården förmedlade en mer nyanserad information om amning/matning. Hon förklarar: Att det inte behöver vara antingen eller. Som mitt barn som jag ammade men som också tog flaska. Och jag kunde börja jobba när han var två månader. Och det gick jättebra att vara borta och det gick jättebra att vara hemma, göra på båda visen (mamma fokusgrupp 2, Norrköping). Några sjuksköterskor har märkt att flaskmatning även betraktas som en möjlighet för pappan/partnern att skapa en relation till barnet, vilket bekräftas av några föräldrar. ”Han tyckte ju att det roligt och mysigt att få vara med också och känna närhet med henne på det sättet och ge henne mat för det är ju inte många män som får göra det” (mamma U, Norrköping). I den amningspolitiska debatten talas det allt oftare om att amning har blivit en jämställdhetspolitisk fråga idag vilket också beskrivs vara en bidragande orsak till den minskade helamningen. En del menar att rekommendationen om sex månaders helamning cementerar könsrollerna på så vis att det förutsätter att kvinnan är hemma den första tiden medan mannens möjlighet att vara närvarande begränsas. En som uttalat sig är journalisten Peter Wennblad som menar att de sociala fördelarna med att mamman inte ammar är stora eftersom det möjliggör för pappan att vara mer delaktig under barnets första tid (Expressen, 2009-05-04). Så länge barnet helammas är det en förutsättning att kvinnan är hemma med barnet, men med urpumpad bröstmjölk eller modersmjölksersättning är ansvarsfördelningen mellan föräldrarna inte lika självklar. Ingen av de intervjuade föräldrarna hade helt och hållet avslutat amningen i ett jämställdhetssyfte. En del provocerades av tanken på att avsluta amningen för att öka sin partners deltagande medan andra lockades av tanken. En kvinna upplever att hennes man vill att hon ska sluta amma så att han kan börja ge välling och så att hon kan få mer egen tid. Detta tycker hon är irriterande. En annan kvinna som definierar sig som feminist anser att en jämställdhetssträvan i sig inte är ett skäl att inte amma. Det förefaller som att flera av föräldrarna är positivt inställda till ett delat matansvar men att det delade ansvaret inte är prioriterat framför en fungerande amning. En av de intervjuade papporna resonerar: 25
Ska amningen fungera så går det inte att dela. Då får ju mamman ovillkorligen vara hemma från jobbet. Hade det inte varit så då kan jag tänka mig att man hade funderat i alla fall. Då hade ju möjligheten på andra lösningar funnits (pappa fokusgrupp, Stockholm). I motsats till de som anser att amningen motverkar jämställdheten menar andra att det inte finns någon motsättning mellan amning och jämställdhet. Detta perspektiv stöds av forskning som visar att delad föräldraledighet gynnar amningen under det första levnadsåret. 19 Det finns även forskning som visar att barn till högavlönade pappor och mammor med akademisk utbildning ammas längre än barn till föräldrar utan akademisk utbildning, som får arbetslöshetsersättning, socialbidrag eller har låg inkomst. 20 Studierna tyder på att amningen till viss del påverkas av socioekonomiska faktorer. Barnmorskan och forskaren Sofia Zwedberg menar att amningen snarare ger föräldrarna frihet. Hon understryker vikten av att föräldrarna stödjer varandra eftersom mamman och barnet behöver vara nära varandra mycket för att amningen ska fungera (Dagens Nyheter 2007-11-19). Flera av föräldrarna understryker betydelsen av partnerns stöttning under amningsperioden. ”Jag har nog aldrig uppskattat min man så mycket som jag gjorde de tio första dagarna som han var hemma” (mamma A, Norrköping). En av Amningshjälpens rådgivare resonerar på ett liknande sätt. Hon förklarar: Lever man i en ojämställd relation så kanske pappan kommer hem och väntar att middagen ska stå på bordet för att du ändå är hemma hela dagen. Och kräver att hon ska hinna vara lika tjusig och sexig som vanligt innan hon fick barn, makad, fixad, rakad, vaxad och vara en superkvinna i sängen och vara redo för sexet två veckor efter förlossningen. Och det finns inte så mycket plats för amningen i en sån relation (rådgivare fokusgrupp, Amningshjälpen). Pappa & partner Länge betraktades spädbarnsvård som en kvinnlig uppgift. Det var inte förrän på 1970-talet som förlossningsklinikerna öppnades för pappor och på 1990-talet blev BB-avdelningarna tillgängliga även för pappor (Stenhammar, 2001). Ett tecken på att pappor/partners blivit mer inkluderade i spädbarnsvården är att en del mödravårdcentraler har bytt namn till familjeeller föräldracentraler. Möjligheten för pappor att delta i pappagrupper har blivit vanligare även om det fortfarande varierar mellan landets olika regioner. På en del landstingshemsidor 19 http://www2.unt.se/pages/1,1826,MC=77-AV_ID=1018120,00.html?from=puff 20 http://info.uu.se/press.nsf/pm/sociala.faktorer.id922.html 26
Page 1 and 2: !!!!!!!????????????!!?!?!?!????????
Page 3 and 4: Innehåll 1. Inledning 2. Metod 3.
Page 5 and 6: Arbetets museum med Mångkulturellt
Page 7 and 8: Amning som vetenskap (1700-1900) I
Page 9 and 10: Detta sker genom att i en eller fle
Page 11 and 12: procent av barnen vid sex månaders
Page 13 and 14: 7. Praktisera samvård - tillåt ma
Page 15 and 16: helamning. Rekommendationen grundad
Page 17 and 18: engagemang i amningsfrågorna. Svå
Page 19 and 20: med föräldrarna. Dessutom är var
Page 21 and 22: inte sådär jätteskön miljö att
Page 23 and 24: är bäst” och menar att de riske
Page 25: faktorer. Betydelsen av föräldrar
Page 29 and 30: delaktig som hon. Vid ett tillfäll
Page 31 and 32: En av de intervjuade kvinnorna amma
Page 33 and 34: Fortsatt forskning Rapporten presen
Page 35 and 36: 6. Referensgrupp Annelie Egelin Tä
Page 37 and 38: Svenska Dagbladet, 2009-08-24 Vi f

Framsida_rapport amning - Arbetets museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?