Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Handikappbussen 

en dödsfälla 

sid 24-25 

Rapport från 

Brand 2002 sid 7-11 

nr 4 

2002 

Brandmän lär 

elever för livet 

sidan 6 

Storstäderna misslyckas 

med mångfalden 

sid 12-13

2 Inledaren 

Sirenen Nr 4 • 2002 

Vi antar ministerns 

utmaning – gör ni? 

”Framtidens räddningstjänst måste återspegla 

det samhälle vi lever i, för att 

kunna möta kraven. Ökad mångfald är 

ökad styrka. Olika människor kan bidra 

med olika saker och göra helheten bättre”. 

Citatet är hämtat från försvarsminister 

Björn von Sydows anförande vid Brand 

2002 i Uppsala i mitten av maj. Ministerns 

utmaning om att öka inslaget av kvinnor 

och människor från andra kulturer i räddningstjänsten 

måste vi alla anta. 

Sverige har blivit ett allt mer mångkulturellt 

samhälle, men olika offentliga verksamheter 

speglar inte detta förhållande. 

Svensk räddningstjänst tillhör de sämsta i 

det avseendet. 

Det finns tiotalet heltidsanställda kvinnliga 

brandmän och drygt 100 deltidsanställda. 

Det är inte ens en procent av det totala 

antalet brandmän. De kvinnliga brandingenjörer 

och förvaltningschefer som finns 

lyfter inte upp statistiken till en acceptabel 

nivå. 

Gynnsamma förutsättningar 

Vi är många som kan medverka till ökad 

jämställdhet och etnisk mångfald. Det är 

bland andra Räddningsverket, kommuner, 

politiker, fackliga företrädare och forskare. 

Förutsättningarna för att förbättra situationen 

har aldrig varit gynnsammare än nu. 

Inom försvarsdepartementet fortsätter arbetet 

med en modernisering av nuvarande 

räddningstjänstlagstiftning och på Räddningsverket 

jobbar vi för fullt med att reformera 

utbildningen. 

Den nya längre utbildningen för skydd 

mot olyckor stimulerar till jämställdhet och 

etnisk mångfald. Utbildningens innehåll 

uppmuntrar andra kvaliteter än de som av 

tradition utestängt kvinnor från räddningstjänsten. 

Tillsammans med fackliga och kommunala 

företrädare har Räddningsverket ett stort 

ansvar för att marknadsföra denna nya ut- 

Innehåll 

Nyheter 

Så organiseras nya utbildningen …………………4 

Snuskylar en brandfara ……………………………5 

Brandmän som barfotapedagoger ………………6 

Brand 2002 – sid 7-11 

von Sydow vill se fler tjejer och invandrare………7 

Förebyggande bara värt en isglass ………………8 

Skydda hellre än att rädda ………………………8 

Brandman förkastar dygnsarbete ………………9 

Öckerös idéer uppskattas …………………………9 

Saluhallen – kulturbyggnad som brann ………10 

Räddningstjänsten om tio år ……………………11 

Mångfalden: Noll rekryterade i storstäder ……12 

Mångfalden: Dög i Lund – inte i Malmö …………13 

Prova-på-kurs i Södertörn ………………………14 

bildning så att den framstår som ett alternativ 

för kvinnor och personer från andra 

kulturer. 

Jag delar helt försvarsministerns uppfattning 

om att denna utveckling är nödvändig. 

Räddningsverket bör fungera som en 

stimulator i arbetet, men då måste vi själva 

först visa att vi går i den riktningen. 

I vår plan för etnisk mångfald hävdar vi 

att detta arbete på sikt höjer vår effektivitet. 

Det handlar också om demokrati och humanism. 

Räddningsverket ska som statlig 

myndighet spegla Sverige och vara ett föredöme. 

Vi är övertygade om att mångfald ger 

bättre service till medborgarna och att den 

hjälper oss till en större insikt om de behov 

och krav som medborgarna ställer på vår 

verksamhet. 

Intresse finns 

Alltsedan 1997 har Räddningsverket jobbat 

för ökad jämställdhet i räddningstjänsten. 

Våra prova på-veckor för kvinnor som vill 

bli brandmän har visat ett stort intresse 

för yrket. Hittills har 125 kvinnor genomgått 

kursen. Sex gånger så många 

har sökt. Vi har anordnat seminarier 

för att med räddningschefer och 

kommunpolitiker diskutera åtgärder 

för att förbättra jämställdheten. 

Som ett led i detta arbete har 

kommunerna nu övertagit ansvaret 

för prova-på-utbildning. 

Sådana dagar anordnas 

med ekonomiskt bidrag från 

Räddningsverket i kommunal 

regi. 

Det finns alltså goda möjligheter 

för räddningstjänsten 

att bidra till att omvandla 

den sista nästan enkönade 

offentliga verksamheten. 

Det borde dessutom öka kom- 

I Morokulien är brandsyn ett gränsfall …………15 

Skogsbrandssläckning med gamla metoder 16-17 

Räddningsverket räddningen för FN i Palestina 18 

Krig och malaria hinder i Angola ………………19 

Stockholms brandmän på “krogrunda” ………20 

Sirenens räddningsskola 

Miljöhänsyn i räddningstjänsten ……………21-23 

Erfarenheter 

Handikappbussar en dödsfälla………………24-25 

Ordet fritt 

Nya lagen en stor förändring ……………………26 

Skärsläckaren engagerar läsekretsen …………27 

Behåll obligatoriska yrkesutbildningen ………28 

munernas benägenhet att anställa utexaminerade 

från den nya utbildningen, när 

det blir så dags. 

Lagen ställer nya krav 

Betänkandet om Lag om skydd mot olyckor 

som föranleder räddningsinsatser lägger 

tydligt koncentrationen på de olycksförebyggande 

åtgärderna. De arbetsuppgifter, 

som ska lösas av kommunerna enligt lagförslaget, 

ställer andra krav på personalens 

sammansättning och kompetens än hittills. 

Kommunernas nya uppgifter inom krishantering 

kan också bli ett incitament att 

lägga andra aspekter än konventionella vid 

anställningar – både i kommunen generellt 

och i räddningstjänsten specifikt. Men ska 

vi få en räddningstjänst som kännetecknas 

av jämställdhet och etnisk mångfald är det 

många murar som måste rivas och åsikter 

förändras. 

Det ligger decennier av tradition i de nu 

rådande värderingarna. Räddningscheferna 

har ett stort ansvar för att konkreta resultat 

blir konsekvensen av de nya utbildningarna. 

År 1997 fanns inte en enda heltidsanställd 

kvinnlig brandman. I dag är de 

tio. År 2007 då de första årskullarna 

gått ut den nya utbildningen bör 

det vara rimligt att antalet kvinnor 

i svensk räddningstjänst är 

minst 100. 

Vi antar den utmaningen. 

Gör ni? 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Göd kreativiteten, döda den inte ………………29 

Näst sista 

Nytt om namn, kalendarie, kolumn ……………35 

Sista sidan 

Anders är idel öra för böcker ……………………36 

Omslagsbilden: 

Foto: CHRISTER HÖGLUND 

Brandmän och befäl i Karlstad 

jobbar extra som barfotapedagoger 

i Karlstad 

bland sjätteklassare. Det 

handlar om respekt, konfliktlösning 

och mycket annat. 

På bilden lär brandmannen 

Claes Hagenmarck 

Aram Walizadha konstgjord 

andning.


Räddningstjänsten som sjukvården 

– det vore ett skräckscenario 

D 

et har nu gått 15 år sedan 

vi fick en modern 

räddningstjänstlag- 

stiftning. Jag tror att de flesta 

bedömare håller med om att 

räddningstjänstlagen påskyndat 

utvecklingen på flera viktiga 

områden, exempelvis samverkan 

mellan kommunerna. 

Bildandet av Räddningsverket 

har också bidragit till en nödvändig 

modernisering av 

räddningstjänsten. 

Kjell Wahlbeck, räddningschef 

i Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, 

framförde 

en hel del tankeväckande synpunkter 

på denna sida i förra 

numret av Sirenen. Jag kan 

dock inte dela alla hans slutsatser. 

Till skillnad från Wahlbeck 

anser jag att den svenska räddningstjänsten 

håller en mycket 

hög internationell nivå. 

Jag har själv några års erfarenheter 

från en stor räddningstjänstorganisation,Göteborg, 

och har mycket svårt att 

finna enskilda insatser under 

den senaste tioårsperioden 

som ”gått fel” på det sätt som 

Wahlbeck antyder i sitt inlägg. 

Hans allmänna och svepande 

kritik mot de svenska insatserna 

vid Estoniaolyckan och insatserna 

vid Backaplansbranden 

i Göteborg har jag mycket 

svårt att förstå efter att ha tagit 

del av de olika utvärderingar 

som gjorts av insatserna. 

Positivt helhetsgrepp 

Vad som däremot är uppenbart 

– och här delar jag Wahlbecks 

kritik – är att det förebyggande 

arbetet inte har utvecklats på 

det sätt som räddningstjänstskommittén 

en gång tänkte sig. 

Därför tror jag att det helhetsgrepp 

på det förebyggande arbetet 

som nu tas i det av utredaren 

Harald Dryselius nyligen 

presenterade förslaget till ”lag 

om skydd mot olyckor som 

kan föranleda räddningsinsatser” 

är mycket positivt. 

Inte minst viktigt för hela det 

förebyggandet arbetet 

är att den 

Hög tid att 

damma av 

Kommunförbundets 

utredning 

enskildes och de 

olika samhällsfunktionernas 

eget ansvar betonas 

så starkt. 

I Kjell Wahlbecksdebattartikel 

saknar jag en 

mycket avgörande 

fråga för den 

svenska räddningstjänstens 

långsiktiga positiva 

utveckling – nämligen 

hur man ska lösa finansieringen. 

Med andra ord hur se till 

att den kommunala 

räddningstjänsten har en solid 

ekonomi, som möjliggör en 

kreativ utveckling av verksamheten. 

I denna viktiga fråga har 

räddningscheferna under de 

senaste åren haft en alldeles för 

låg profil. Sanningen är ju att 

det inte går att bedriva en effektiv 

räddningstjänst som klarar 

av både operativa och förebyggande 

insatser om det inte 

finns en trygg och sund ekonomisk 

situation i organisationen. 

Det kommer heller inte i 

framtiden att gå för den kommunala 

räddningstjänsten att 

vare sig rekrytera eller behålla 

rätt personal om villkoren för 

personalen inte är rimliga i förhållande 

till de krav som ställs. 

Måste tänka i nya banor 

Det är inte trovärdigt och inte 

ens acceptabelt att en arbetsgivare 

först ställer upp mycket 

höga krav på personalens utbildning, 

erfarenheter, engagemang, 

ansvar etcetera och sedan 

inte är beredd (läs gärna 

”klarar av”) att låta detta slå 

igenom i lönekuvertet. 

För det är 

väl inte meningen 

att brandpersonalen 

ska hänvisas 

till extraknäck för 

att få en rimlig 

privatekonomisk 

situation? 

Den turbulens i 

lönefrågan för 

brandmän som i 

dag råder i vissa 

större räddningskårer visar att 

något mycket snabbt bör göras 

i syfte att stärka ekonomin för 


Jag har i många år tyckt att 

räddningstjänsten måste tänka 

i helt nya banor när det gäller 

finansieringen. 

Kommunförbundet genom- 

förde för ett tiotal år sedan en 

bra och framåtsyftande utredning 

i denna fråga. Förslaget 

avsåg att lätta trycket på kommunerna 

när det gäller 

räddningstjänstens finansiering. 

Fler finansiärer 

Enligt förbundets förslag skulle 

även bilisterna och försäkringsbolagen, 

till exempel genom 

det obligatoriska trafikförsäkringssystemet,industriföretagen 

och fastighetsägarna 

vara med och finansiera en stor 

del av räddningstjänsten. Jag 

tror fortfarande på den här 

idén och förstår inte varför så 

få, om ens någon, av landets 

räddningschefer engagerat sig 

i denna fråga. En sund utveckling 

av räddningstjänsten kan 

endast ske om erforderliga 

ekonomiska resurser tillförs. 

Denna fråga måste snabbt lösas. 

En liknande utveckling 

som den inom sjukvården med 

dålig tillgång till snabb vård 

och stora budgetunderskott är 

ett skräckscenario. Det är således 

hög tid att damma av Kommunförbundets 

utredning. 

En annan viktig fråga är att 

få in invandrare och kvinnor i 

räddningstjänsten. Flera bra 

initiativ har tagits och detta är 

utmärkt. Se nu till att det i 

praktiken också händer något. 

Sammanfattningsvis: 

Räddningstjänstens största 

tillgång är en mycket engagerad 

och kompetent personal i 

verksamhetens hela grundorganisation. 

För att åstadkomma 

en långsiktig sund utveckling 

krävs att ledningen konse- 

Namn: Åke Lewensjö 

Ålder: 55 

Hemort: Göteborg 

Yrkesbakgrund: FörbundsjuristKommunförbundet 

1972-75, 

departementssekreterarekommundepartementet 

1977-80, chef 

Kommunförbundets 

räddningstjänstsektion 

1980-87, vice VD för 

Larmtjänst AB 1987- 

91, förvaltningschef 

räddningstjänsten Göteborg/Mölndal 

1991- 

94, stadsjurist i Göteborg 

1994-98, numera 

advokat och delägare i 

advokatfirman Gärde 

Egnell & Hjelström i 

Göteborg. 

Fritidsintressen: 

Idrott (tennis, löpning, 

pistolskytte med mera) 

kvent och målmedvetet gentemot 

den politiska ledningen 

arbetar för en god ekonomi. 

Här är bristerna på många håll 

stora. 

Det räcker att studera debattartiklarna 

i några nummer av 

Sirenen för att inse att många 

Debatt 

Foto: ULF STRANDBERG 

Räddningstjänstens största tillgång är en kompetent och engagerad personal. För att åstadkomma en långsiktig sund utveckling krävs att 

ledningen konsekvent och målmedvetet gentemot politikerna arbetar för en god ekonomi, skriver Åke Lewensjö. 

3 

personer i chefsställning inom 

räddningstjänsten engagerar 

sig i ”fel frågor”. Brand- och 

räddningsteknisk kompetens 

finns det mycket gott om i de 

kommunala räddningstjänsterna. 

Det verkar dock vara betydligt 

sämre tillgång på personer 

som vill och vågar inse att 

de övergripande frågorna, exempelvismanagementutveckling 

och ekonomi, är av fundamental 

betydelse för verksamheten. 

Enskilda frågor av 

brand- och räddningsteknisk 

natur är, i vart fall i de större 

räddningstjänsterna, normalt 

inte chefsfrågor utan kan och 

bör med fördel delegeras till en 

lägre organisatorisk nivå. 

Mot denna bakgrund tycker 

jag att ledande personer inom 

svensk räddningstjänst i betydligt 

större omfattning än hittills 

bör delta aktivt i debatten 

om de övergripande frågorna. 

Åke Lewensjö 

Välkommen att 

delta i ”Debatt”! 

Inläggen på denna sida måste 

vara undertecknade med 

namn. Kontakta redaktionen 

innan du skriver. 

Telefon 054 - 13 51 04. 

Textlängd: cirka 50 maskinskrivna 

rader eller omkring 

4 000 tecken (inklusive 

blanksteg). Adress: ”Debatt”, 

Sirenen, L 257, 651 80 

Karlstad. 

E-post: sirenen@srv.se

4 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2002 

Systemskifte i skolfabriken 

”Vi gerossutiobanadterräng” 

Nästa år inrättas ett Centrum 

för Risk- och säkerhetsutbildning 

inom Räddningsverket. 

Hösten samma år startar 

den nya, kraftigt utökade 

och förändrade utbildningen 

för kommunal räddningstjänst. 

– Vi står inför ett paradigmskifte. 

Problemet är att 

vi måste gasa och bromsa 

samtidigt, säger Stefan 

Lundqvist, Räddningsverkets 

utbildningschef. 

Centrum för riskoch säkerhetsutbildning 

bildas 1 januari 

2003 inom Räddningsverket 

men med egen styrelse. Hösten 

2003 ska den nya tvååriga 

brandmannautbildningen dra 

igång och det pågår ett intensivt 

förändringsarbete som 

drivs i nio olika projekt. 

Den nya centrumet kommer i 

huvudsak att ha fyra grenar: 

•Den tvååriga brandmannautbildningen•Räddningsmannautbildningen 

•Nya Risk- och säkerhetsutbildningen 

•Utbildningen för internationella 

hjälpinsatser. 

Bäras av egna intäkter 

De två första kommer även 

fortsättningsvis att vara anslagsfinansierade 

medan Riskoch 

säkerhetsutbildningen 

och internationella utbildningen 

ska bäras av egna intäkter. 

– Det här är den stora utmaningen. 

Nu måste vi marknadsföra 

oss för att hämta in kunder. 

Vi ger oss ut i obanad terräng. 

Bildandet av ett fristående 

centrum ska ge kunderna ökat 

inflytande på alla nivåer. Kursplanerådet 

ska finnas kvar i någon 

form liksom en utvecklad 

variant av kursråden på skolorna. 

Fortbildningsutbudet kommer 

att styras av kunderna. 

Fokus på skolorna 

Överhuvudtaget ska fokus flyttas 

från Räddningsverket centralt 

ut till skolorna. 

– Skolorna får större ansvar 

och självständighet. De får ett 

uppdrag och en påse pengar 

och sedan ansvarar skolorna 

för att genomföra utbildningen. 

Det här ska ge möjlighet till 

lokal och regional prägel, säger 

Stefan Lundqvist. 

– Tidigare har Räddningsverket 

detaljstyrt och sagt hur de 

ska göra. Nu blir vi mer likt ett 

högskoleverk och säger vad de 

ska göra, säger Lars Bjergestam, 

ställföreträdande utbildningschef 

Vid årsskiftet bildas Centrum för Risk- och säkerhetsutbildning dit 

utbildningsstaben och de fyra skolorna ”flyttas”. Under detta paraply 

kommer det huvudsakligen att finnas fyra utbildningar. 

En enkät till kommunerna visar 

att det finns ett relativt 

stort behov av en mjuk övergång 

till nya utbildningen. 

Den gamla 15-veckorsutbildningen 

för heltidsbrandmän 

kommer troligtvis att köras parallellt 

under 2004. 

– Det är vår utgångspunkt, 

men det hänger bland annat 

på ekonomin, säger Lars Bjergestam. 

Brandmännen är kärnan 

Kärnverksamheten kommer 

även fortsättningsvis att vara 

den anslagsfinansierade 

brandmannautbildningen 

men Stefan Lundqvist tror att 

den nya Risk- och säkerhetsutbildningen 

kommer att bli en 

stor del av Räddningsverkets 

utbildning i framtiden. 

– Efter terroristattackerna 11 

september finns det till exempel 

ett skriande behov av ledningsutbildning. 

Vi har erfarenheten 

och fantastiska utbildningsanläggningar. 

Risk- och säkerhetsutbildningen 

riktar sig till andra 

myndigheter, kommuner och 

landsting samt inte minst näringslivet. 

Den kom till sedan 

Gerd Engman-utredningen efterlyst 

en bredare, tvärsektoriell 

utbildning för hela området 

Skydd mot olyckor. 

Gemensam utbildning 

Stefan Lundqvist nämner Högre 

räddningstjänstkurs (HRK) 

som ett exempel. 

– I HRK-utbildningen samlas 

människor från olika sektorer 

till en gemensam utbildning. 

Genom det blir de bättre på att 

genomföra insatser när det 

händer något i en kommun. 

– Med vår erfarenhet kommer 

vi också att bli 

intressanta internationellt. 

Tillsammans 

med Danmark 

har vi presenterat 

ett utbildningskoncept 

för EU:s 

internationellahjälpinsatser. 

Lars 

Bjergestam 

Kvalitét och kompetens är 

nyckelord inför framtiden. 

– Först och främst måste vi säkerställa 

rätt kompetens, det är 

en förutsättning för att vi ska 

ha en framtid. Genom kvalité 

når vi de nya kundgrupperna. 

Räddningsverket ska ha en 

Räddningsverket står inför 

de största förändringarna 

sedan bildandet 1986. 

Oförändrade budgetramar 

i kombination med en 

rad nya uppgifter tvingar 

fram omfattande strukturförändringar 

inom hela 

myndigheten. 

– Det är inte uteslutet att 

antalet skolor kommer att 

förändras, säger Räddningsverkets 

överdirektör Lars 

Hedström. 

Prioritering och nedskärningar 

är nya begrepp för Räddningsverket 

som i regel haft regeringens 

gehör i budgetförhandlingar. 

Inför 2003 är regeringens 

utgångsbud att inga 

kärnkompetens och sedan 

köpa in det man saknar från 

högskolor, universitet eller annan 

expertis. Det rör sig om 

både individer och kurser. Utifrån 

sina förutsättningar ska 

skolorna väva in kompetens 

från lokala högskolor och andra 

institutioner. 

Vidgat synsätt 

– Vi måste vidga våra tankar. 

Kanske vill någon annan komma 

till oss och genomföra sin 

utbildning vid våra miljösäkrade 

utbildningsanläggningar. 

För mig är det en självklarhet 

att kommunerna åker till våra 

anläggningar och övar i stället 

för att bygga egna. Eller att vi 

åker till dem. Det viktigaste är 

vår kompetens och den kan 

flyttas. 

Den nya utbildningen innebär 

en kraftig utökning, från 

15 veckor till två år, och kostar 

betydligt mer. Stefan Lundqvist 

har redovisat en kostnadsanalys 

för verksledningen 

som visar att det perioden 

2003-2005 behövs ytterligare 

50-75 miljoner kronor årligen 

för att klara utbildningen med 

nuvarande struktur. Räddningsverket 

har begärt ett extra 

omställningsanslag för 

2003 och besked kommer först 

sent i höst när budgetförhandlingarna 

är klara. 

Går inte att spara 

Utbildningsavdelningen har 

tittat på var man kan spara 

men inom själva utbildningen 

finns inte mycket att hämta. 

– Vi har till och med tittat på 

att korta utbildningen till ett 

myndigheter får mer pengar. 

Samtidigt får Räddningsverket 

nya uppgifter. 

Nya centrum bildas 

Två nya centrum bildas: Centrum 

för riskoch säkerhetsutbildning 

som bildas inom 

Räddningsverket och som innehåller 

nuvarande utbildningsstab 

och de fyra skolorna 

samt Centrum för erfarenhetsuppföljning 

efter olyckor som 

startas i Karlskoga. 

En ny lag (Lagen om skydd 

mot olyckor) kommer, utbildningen 

förnyas och förlängs. 

Den ekvationen går inte ihop 

utan ökade anslag. 

– I och med det nya utbildningscentrumet 

behöver den 

år men förändringar i utbildningen 

sparar inte alls så 

mycket som behövs. Vi sitter på 

stora fasta kostnader som vi 

har oavsett elevunderlag, säger 

Lars Bjergestam. 

”Strukturella förändringar” 

kan innebära att en av de fyra 

skolorna läggs ner. Vilken skola 

som i så fall är hotad och vilken 

besparing det skulle ge vill 

inte Stefan Lundqvist diskutera, 

bara att en avveckling inte 

ger några besparingar inledningsvis. 

Samtidigt säger han: 

Måste ha kvalitét 

– Vi måste ha kvalitét i utbildningen 

och för att skapa utrymme 

för det krävs strukturella 

förändringar inom Räddningsverket. 

Han hoppas få besked före 

semestern om någon enhet ska 

läggas ner. 

– Det viktigaste är omtanken 

om personalen och jag har sagt 

att om det blir strukturella förändringar 

vill jag ha ett snabbt 

beslut. 

GUNNO IVANSSON 

Foto: GUNNO IVANSSON 

Stefan Lundqvist, Räddningsverkets 

utbildningschef, ständigt 

på väg till ett möte med sin 

ständige följeslagare: mobiltelefonen/handdatorn. 

Han leder 

ett intensivt förändringsarbete 

inför den nya, tvååriga brandmannautbildningen. 

Skolnedläggning k 

Lars 

Hedström 

nya utbildningsorganisationen 

ses 

över. Antalet 

skolor, kostnadseffektivitet, 

struktur 

och utformning 

behöver 

utvärderas 

och förmodli- 

gen förändras, säger Lars Hedström. 

Den praktiska delen är dyr 

och det har diskuterats att differentiera 

utbildningen så att 

skolorna får olika specialinriktningar. 

En annan tanke kan 

vara samlokaliseringar med 

andra. 

– Även om vi skulle tvingas


Nyheter 

an inte uteslutas 

lägga ner en skola måste vi 

komma närmare våra kunder. 

Vi kanske ska göra nyetableringar 

där det redan finns en 

infrastruktur för den teoretiska 

utbildningen och där man 

har en kompetens som vi saknar. 

Ett annat alternativ är 

samverkan med institutioner 

som forskar inom något av 

våra områden. 

Gjort prioriteringar 

För att möta de nya förutsättningarna 

har direktionen under 

våren arbetat med en planering 

på lång sikt och fattat 

beslut om att följande tre områden 

ska ges högsta prioritet: 

Den nya lagstiftningen, nya 

utbildningen samt Nationellt 

centrum för erfarenhetsåterföring 

från olyckor, som ska bildas 

i Karlskoga. 

Internt ska Räddningsverket 

satsa på komptensutveckling 

av sin personal. En översyn 

kommer att ske av administration 

och administrativa stödsystem. 

Ambitionssänkningar sker 

inom civilt försvar, teknik- och 

metodutveckling samt tekniska 

stödsystem 

Mycket kraft ska läggas på att 

vara ett stöd för kommunerna 

om den nya lagen införs 1 januari 

2004. Ett projekt ska se 

över och utveckla Räddningsverkets 

roller inom tillsyn, 

normgivning och rådgivning. 

Tillsynen ska utvecklas och an- 

passas till den målstyrning 

som nya lagen talar om. 

Ska bli målstyrt 

Även Räddningsverket ska bli 

målstyrt och har satt som mål 

att bli en ”säkerhetsmyndighet 

2006”. Då gäller samverkan, 

stöd och utveckling i stället för 

styrning. 

En offensivare myndighet 

som på alla plan. 

– Vi ska bli tydligare i vår roll. 

Vi är en expertmyndighet och 

bör ha en uppfattning i olika 

frågor, men inte ta över kommunernas 

roll och ansvar, säger 

Lars Hedström. 

GUNNO IVANSSON 

Snuskylar en 

brandfara 

De allt mer vanliga snuskylarna 

har visat sig brandfarliga. 

Det senaste halvåret har 

ett 30-tal snuskylar brunnit 

eller orsakat brandtillbud. 

Det finns cirka 4 800 snuskylar 

på marknaden. Varuhus, butiker, 

kiosker och andra försäljningsställen 

har numera ett 

särskilt kylskåp för förvaring 

och exponering av snus. 

Ett 30-tal av dem har under det 

senaste halvåret drabbats av 

brandtillbud eller allvarligare 

bränder. 

– Vi ser allvarligt på det här 

och fruktar att det när som 

helst kan inträffa en storbrand 

i ett varuhus, säger Ulf Erlandsson, 

Räddningsverket. 

Vid samtliga mindre brandtillbud 

handlar det om smältskador 

eller mindre bränder i 

glimtändare till något av de 

sammanlagt fem lysrör som 

finns i kylarna. 

Förutom alla mindre brandtillbud 

i glimtändare har det 

inträffat tre mera allvarliga 

bränder. I dessa fall är brand- 

5 

orsaken inte helt fastställd, 

men mycket talar för att det 

också här är glimtändarna och 

deras hållare som är boven i 

dramat. 

Snuskylarna säljs eller tillhandahålls 

av Swedish Match 

men tillverkas av ett företag i 

Varberg. Kylarna är 1,6 eller 2,1 

meter höga pelare som är öppna 

framåt. Varorna ligger på 

hyllor eller ställningar av plast 

och är belysta av lysrör. 

Glimtändarna och deras hållare 

är tillverkade av två olika 

företag i de östra delarna av 

Tyskland. Tillverkarna har blivit 

uppmärksammade på problemet. 

– För att Räddningsverkets 

brandutredarprogram ska få 

bättre underlag för våra åtgärder 

vill vi få kännedom om alla 

bränder och brandtillbud i 

specialkylar för butiksändamål. 

Har du information i ämnet? 

Kontakta Ulf Erlandsson, tel 

054-13 50 39, fax 0470-208 04, 

eller via e-post ulf.erlandsson@srv.se 

Foto: ULF ERLANDSSON 

Snuskylar är en tämligen ny företeelse. Nu har de visat sig vara 

brandfarliga.


Brandmän lär sjätteklassare 

vad ordet respekt betyder 

Han är stark, stabil och 

sträng. Och lite som en superhjälte. 

I alla fall i barnens 

ögon. 

I Karlstad har brandmannen 

plockats in i skolan för 

att lära unga att inte slåss. 

Det är tisdag förmiddag på 

räddningstjänstens övningsfält 

i Karlstad. Eleverna i 6C från 

Frödingskolan lär sig släcka 

köksbränder och rädda liv. 

Brandförman Tom Stålfors visar 

med ett lätt tryck över ryggen 

på bebisdockan som fått 

något i halsen – och ”proppen” 

flyger ut. 

– Coolt. Man är lite som en superhjälte 

när man räddar liv! 

Har ni bra betalt? frågar Hanna. 

– Nej, svarar Tom. 

– Men får man mer betalt om 

man räddar några liv? undrar 

Aram. 

– Nej, det ingår i jobbet, förklarar 

Tom, som förutom 

brandförman också är barfotapedagog 

på barnens högstadieskola. 

Konfliktlösning 

Tom Stålfors känner ”sina” elever 

bra vid det här laget. De 

träffas i skolan varje tisdag förmiddag 

och har lektion. Då står 

konfliktlösning på schemat. Att 

vara barfotapedagog innebär 

att man tar med sig sina egna 

erfarenheter, kunskaper och 

värderingar in i skolan. I Karlstad 

finns idag åtta barfotapedagoger 

– sex brandmän och 

två poliser. 

Första gången Tom träffade 

sin klass skrev han RESPEKT 

med röd krita över hela svarta 

tavlan. 

– Det ordet har fått följa klassen 

som en röd tråd genom läs- 

Foto: CHRISTER HÖGLUND 

Tom Stålfors, brandförman och barfotapedagog i 6C, visar Sanna Sjönneberg hur man räddar bebisdockan 

från att kvävas. 

året. Vi vill förmedla sunda värderingar 

och vi lär barnen att 

våld inte är någon lösning. Att 

det finns andra sätt att lösa 

konflikter på, säger Tom, som 

ser positivt på att räddningstjänsten 

engagerar sig i angelägna 

samhällsfrågor. 

Tanken är att fånga upp de 

barn som riskerar att bli våldsverkare 

i framtiden. 

– Det är viktigt att få in andra 

delar av samhället i skolan. Det 

handlar inte om att ersätta lärarna. 

Att det blev brandmän 

och poliser beror på att barn 

ofta ser upp till våra yrken. Vi 

kan vara goda förebilder för 

dem. Syftet är ju inte att bara 

prata brand och brott, utan att 

få barnen att växa upp till goda 

medborgare. 

Manliga förebilder 

Som brandman har Tom fört in 

en ny diskussion i klassrummet. 

Något som skolan inte alltid 

lyckats med. Han pratar 

etik, våld, relationer och ödmjukhet. 

Eleverna har jobbat 

med värderingsövningar och 

gruppövningar, allt för att stärka 

klassandan och lära barnen 

att lita på varandra. 

I skolan är man positiv till 

projektet: 

– Det är ett hårt klimat i skolan 

och vi har stora problem 

med mobbning. Vi är otroligt 

glada över att vi får förstärk- 

ning från andra delar av samhället. 

Tom är stark, stabil och 

sträng. Och dessutom man. Det 

är viktigt att vi får in manliga 

förebilder i skolan, säger klasslärare 

Susanne Lindberg. 

– Att utrota mobbning och 

våld görs förstås inte i en handvändning, 

men jag ser att det 

väcks många tankar hos barnen. 

De får träna på hur de ska 

bete sig som människor. Vi sår 

frön som förr eller senare kommer 

att utvecklas till något bra 

hos de här barnen, tror hon. 

– Det absolut svåraste har varit 

att få tyst på 30 elever i klassrummet, 

säger Tom. 

Efter ett läsår med barnen 

börjar han se resultat: 

– De har lugnat sig betydligt. 

Och fler vågar uttrycka sina 

tankar och åsikter. I början var 

det knappt någon som vågade 

säga vad dom tyckte. Fortfarande 

har många dåligt självförtroende. 

Känslig ålder 

Bakom idén med barfotapedagoger 

i skolan står Rädda Barnen 

i Värmland och Karlstad 

Zontaklubb II. Och skolförvaltningen 

i Karlstad nappade genast. 

Att det blev just sexorna som 

valdes ut beror på att de befinner 

sig i en känslig ålder, på väg 

in i tonåren. De har börjat på 

högstadiet och hamnat i en ny 

miljö med nya lärare och kamrater. 

Aram och Glenn i 6 C gillar 

sin barfotapedagog: 

– Det är faktiskt spännande 

varje tisdag. Man lär sig viktiga 

saker ifall det skulle hända en 

olycka på riktigt. Och så pratar 

vi mycket om respekt. Hur man 

ska vara och så. Det är bra, men 

det är svårt det också, säger 

dom. 

Men brandmän vill dom inte 

bli. 

– Nej, det är för dålig lön. Jag 

ska bli kock, säger Aram. 

– Och jag ska jobba på bygge, 

säger Glenn. 

KATARINA SELLIUS 

Barfotapedagoger 

I projektet Barn i Karlstad får nio 

sjätteklasser på två skolor i Karlstad 

regelbundet träffa brandmän 

och poliser i undervisningen. 

Skolorna ligger i områden 

med sociala problem. En stor 

andel av eleverna kommer från 

familjer med flyktingbakgrund. 

Under läsåret har sex brandmän 

och två polismän utbildat 

260 tolvåringar i hur man löser 

konflikter utan våld. Projektet 

kommer att fortsätta nästa läsår. 

Barfotapedagog är en benämning 

som FN använder för ickeprofessionella 

personer med enkel, 

kort utbildning med uppgift 

att ge barn baskunskaper. 

Projektet finansieras genom 

pengar från Allmänna Arvsfonden, 

Zonta international, BRÅ, 

landstinget, länsstyrelsen och 

ungdomsfullmäktige i Karlstad. 

BILDEN: 

Claes Hagenmarck har under 

ett helt läsår följt en egen sjätteklass 

och undervisat i konfliktlösning. 

Här testar Sandra 

Budisa konstgjord andning. 

Foto: CHRISTER HÖGLUND


Ingen pardon, sa von Sydow 

På en punkt är försvarsminister 

Björn von Sydow definitivt 

missnöjd med svensk 

räddningstjänst: 

Jämställdheten. 

Han kräver fler kvinnor 

och invandrare i yrket. 

– Och jag tänker inte kompromissa. 

Försvarsministerns budskap 

kunde inte misstolkas av räddningschefer 

och andra befäl på 

Brand 2002 i Uppsala. 

von Sydow anser att räddningstjänsten 

måste bli en rimlig 

avspegling av samhället när 

det gäller kön och etnisk bakgrund. 

– Backabranden i Göteborg 

hade kanske hanterats bättre 

om räddningstjänsten återspeglat 

samhället bättre. Om det 

är någon gång jag tänker peka 

med hela handen, så kan ni gissa 

när. 

Ingen pardon, sa von Sydow 

också. 

Men vad kräver han egentligen? 

– Kommunerna ska raskt redovisa 

en ökning av kvinnor 

och invandrare inom räddningstjänsten. 

Om inte så sker? 

– Jag säger inte mer. 

Vad är innebär ”raskt”? 

– Inom överskådlig framtid. 

Det är bara att börja till höstterminen. 

Enligt uppgift är andelen 

kvinnor bland heltidsanställda 

brandmän 0,2 procent. 

Jag kan säga: det är för lite. 

– Alla andra sektorer i samhället 

mår bra av blandning av 

kön. Det kommer att visa sig 

här också. 

Försvarsministern ifrågasatte 

också yrkestiteln brandman. 

– Är det rätt benämning på 

någon som jobbar med så 

mycket annat än bränder? Och 

är ordet man rätt? 

Nya vägar för deltidare 

Björn von Sydow håller även 

ögonen på problemet med att 

rekrytera deltidsbrandmän. 

– Jag tror vi måste prova nya 

vägar. Utbildning på distans 

har tydligen fungerat bra, enligt 

de uppgifter jag fått. Men 

jag har ingen lösning på problemet. 

Här finns ett förändrings- 

och förslagsbehov. 

I övrigt gjorde von Sydow bedömningen 

att svensk räddningstjänst 

fungerar väl, även 

om fler förändringar som ny 

utbildning och ny lag är nödvändiga. 

von Sydow om utbildningen: 

– Nu blir det utbildning först, 

anställning sedan. Det är viktigt 

trendbrott. En del frågor 

behöver diskuteras, men det 

blir en ny utbildning. Syftet är 

framförallt att bredda kompetensen 

och stärka det förebyggande 

arbetet. 

von Sydow om nya Centrum 

för riskoch säkerhetsutbildning: 

– Det är svaret på frågan om 

huvudmannaskapet för Räddningsverkets 

skolor. Ja, det ska 

vara en statlig uppgift, men 

med ökat inflytande från kommunerna. 

Det viktigaste för 

mig har varit att inflytandet 

Foto: PER LARSSON 

Kräver en mer jämställd räddningstjänst. Försvarsminister Björn 

von Sydow tänker inte kompromissa, det sa han på Brand 2002 och 

även till Skyddsnätets (www.skyddsnatet.nu) Ulf Strandberg som 

sände ut på internet från konferensen. 

Brand 2002 

Brand 2002 i Uppsala lockade 384 deltagare. Sirenen var förstås där. Vi rapporterar på sidorna 7-11 ➠ 


måste öka. Viktigt är också ett 

bredare utbildningsutbud. 

– Men det räcker inte med att 

det offentliga förbereder sig. 

Verksamheten där är inte tillräcklig 

för att säkerställa ett säkert 

och robust samhälle. 

Många för samhället viktiga 

verksamheter bedrivs privat 

och problem måste därför lösas 

i samverkan mellan offentligt 

och privat. Utbildningar 

inom området störningar i 

samhällsviktig verksamhet ska 

också erbjudas privata företag. 

von Sydow om nya lagförslaget: 

– Jag är positiv till moderniseringen 

och är övertygad om 

att det leder till en bättre räddningstjänst. 

Den nuvarande lagen 

är inte anpassad till dagens 

samhälle. Jag räknar med 

att lämna lagförslaget till riksdagen 

våren 2003. 

von Sydow om internationella 

uppgifter: 

– Medierna fortplantar 

snabbt vad som händer och vi 

kan inte dra oss undan. Vi måste 

vara inställda på att öka det 

gränsöverskridande arbetet. 

Jag vill rikta ett varmt tack till 

Räddningsverket för det internationella 

arbete man utför. 

Men jag är medveten om att 

det inte hade varit möjligt utan 

stöd från kommunal räddningstjänst. 

Signal för snabb insats 

Sida finansierar svenska insatser 

som Räddningsverket genomför 

i biståndsländer. En 

proposition som lades i mars 

innebär ökade möjligheter till 

insatser i icke-biståndsländer. 

7 

– Kommunerna ska 

raskt redovisa en 

ökning av kvinnor och 

invandrare inom 

räddningstjänsten 

Försvarsdepartementet får resurser 

att finansiera och ta beslut 

om den här typen av insatser, 

det kan exempelvis vara 

vid översvämning i Polen. 

– Det är för mig en viktig signal 

att vi vill ta vårt ansvar och 

att vi vill kunna agera snabbt, 

sa von Sydow. 

Han berättade också att en 

förordning om försvarsmaktens 

stöd till andra myndigheter 

kommer att tas i sommar. 

– Den kommer att öppna 

möjligheter för polis, tull, kustbevakning 

att begära bistånd 

från försvaret. Min bedömning 

är att försvaret får större frihet 

att hjälpa till. 

Kryptiskt svar 

Försvarsministern fick frågan 

om pengar från försvaret kan 

styras över till civila uppdrag, 

exempelvis till det erfarenhetscentrum 

som ska öppnas i 

Karlskoga. 

Svaret blev något kryptiskt. 

– Alla andra än räddningsledaren 

kan begära hjälp, där får 

försvaret ta ställning. När 

räddningsledaren begär hjälp 

kan försvaret inte säga nej. Det 

finns ingen invändning från 

mig mot frågan, men vi föreskriver 

inte. Däremot öppnas 

nu möjligheter. 

En rak fråga var: när tas beslut 

om radiokommunikationssystemet 

Tetra? 

– Jag vet inte, svarade von Sydow. 

PER LARSSON

8 Brand 2002 Sirenen Nr 4 • 2002 

Linus sticker ut hakan 

– Förebyggande inte värt 

mer än en Piggelin 

En-två procent av räddningstjänstens 

kommunala anslag 

satsas på förebyggande. 

– Det betyder att förebyggande 

tydligen inte är värt 

mer än vad en Piggelin kostar, 

sa Linus Eriksson, brandingenjör 

i Malmö, i ett uppmärksammat 

inlägg på 

Brand 2002. 

I snitt ger vi som skattebetalare 

430 kronor per person och år 

till räddningstjänsten. Linus 

Erikssons jämförelse är talande, 

det förebyggande värderas 

inte högre än en av de billigaste 

glassarna. 

– Av de kommunala anslagen 

går enbart en-två procent eller 

cirka sex kronor till förebyggande, 

som vi dessutom har intäkter 

från. Så egentligen satsar 

vi inte ens en Piggelin på 

det som alla snackar om som 

viktigast. 

Linus Eriksson redovisade ett 

antal intressanta siffror: 

– Nettokostnaden för kommunal 

räddningstjänst är 4 

miljarder kronor per år. Enbart 

brandskadorna uppgår varje år 

till 3,8 miljarder kronor. 

– 2001 hade vi 84 000 utryck- 

Kommunerna kommer inte 

att drabbas av någon osämja 

mellan den nya Krisberedskapsmyndigheten 

och 


Det försäkrade de båda 

myndigheternas kvinnliga 

generaldirektörer på Brand 

2002. 

Krisberedskapsmyndigheten 

inrättas den 1 juli med Ann- 

Louise Eksborg som ny chef 

och ersätter Överstyrelsen för 

civil beredskap (ÖCB). I det inledande 

konferensblocket i 

Uppsala ställde förre räddningschefen 

i Stockholm, Lars 

Henricson, denna fråga till Eksborg 

och Räddningsverkets 

chef Christina Salomonson: 

“Tydliga besked är viktiga. 

När både Räddningsverket och 

Överstyrelsen för civil beredskap 

fanns hade vi i kommunerna 

ofta svårt att tjäna två 

herrar samtidigt. Blir det bättre 

nu?” 

– Jag vet inte vad som varit 

tingens ordning tidigare, men 

för Krisberedskapsmyndighe- 

ningar i Sverige. Det betyder 

att varje utryckning kostade i 

snitt 48 000 kronor. 

10 miljoner kronor per liv 

– Räddningstjänsten i Danmark 

kostar bara en tredjedel 

per invånare jämfört med i Sverige. 

– Enligt insatsrapporterna 

räddades förra året 394 liv vid 

bränder. Alla dessa hade inte 

omkommit även om räddningstjänsten 

uteblivit, men 

låt oss anta att siffran är sann – 

den betyder att varje räddat liv 

kostar 10 miljoner kronor. 

– Dödsbrandstatistiken visar 

att fler, och inte färre, dör i 

bränder, 137 förra året. 120 

drunknar, 1 800 dör i olyckor i 

hemmet, 650 i trafiken, 18 000 

av stroke. 

Snedfördelat 

– Malmö har 28 brandmän och 

befäl i tjänst dygnet runt, ambulanssjukvården 

åtta-tio personer 

en vardagsnatt. Sannolikheten 

för en dödsbrand en 

natt är en på hundra, för ett fall 

med stroke 100 procent. Alltså 

hundra gånger större än för en 

dödsbrand. Ändå finns det fler 

ten blir det oerhört viktigt att 

samverka med Räddningsverket. 

De uppgifter som åligger 

än dubbelt så många brandmän 

som ambulanssjukvårdare 

i tjänst. 

– Vi ska fortsätta hålla hög 

kvalitet på vår operativa verksamhet, 

men det är helt klart 

att vi måste omfördela våra resurser 

från operativt till förebyggande 

om vi ska få ner skade- 

och dödsstatistiken. Detta 

kommer att innebära ändrad 

resursfördelning och annorlunda 

beredskap än vad vi har i 

dag. 

– I Sverige finns 4 000 brandmän 

och befäl ständigt i beredskap, 

960 av dem är heltidare. 

Heltidarna inom räddningstjänsten 

är ute på larm 3,4 procent 

av arbetstiden, deltidarna 

0,8 procent. I region Skåne, 

område sydväst, är motsvarande 

siffror på ambulanssjukvårdarna 

25-30 procent. 

Dålig flexibilitet 

– Vad gör brandmännen och 

befälen resten av tiden, drygt 

96 procent av arbetstiden för 

heltidarna? 

– Vi har samma bemanning 

dygnet runt – trots att larmfrekvensen 

skiljer sig åt kraftigt. 

Vi har låg flexibilitet när det 

Räddningsverket är ganska 

klart definierade och på dessa 

ska den nya myndigheten inte 

Foto: STIG DAHLÉN 

Linus Eriksson vågar säga vad han tycker och vara obekväm. Och 

visst borde förebyggande vara värt mer än en isglass. 

gäller att anpassa arbetstiden 

till behov och efterfrågan, konstaterade 

Linus Eriksson. 

– 57 procent av alla bränder 

inträffar i bostäder, 0,6 procent 

i industrihotell, 0,4 procent i 

förskolor. Vad gör vi konkret åt 

bränder i bostäder? Inte mycket. 

Linus Erikssons frågor, funderingar 

och konstateranden 

klampa in, svarade Eksborg 

och Salomonson fyllde på: 

– Vi är helt inriktade på en 

blev en tankeställare för företrädarna 

för svensk räddningstjänst 

som besökte Brand 2002. 

Flertalet chefer med stort inflytande 

över den fortsatta utvecklingen 

av räddningstjänsten 

i deras hemkommuner. 

En väckarklocka ringde – hur 

många vaknade? 

STIG DAHLÉN 

”Vi måste våga tänka skydda hellre 


Frontfigurer under första konferensblocket, ”Tryggare kan ingen vara...”, på Brand 2002, från vänster 

försvarsutskottets ordförande (och blivande chef på Försvarshögskolan) Henrik Landerholm, nya Krisberedskapsmyndighetens 

generaldirektör Ann-Louise Eksborg, Kommunförbundets Thord Eriksson och 

Räddningsverkets chef Christina Salomonson. 

god samverkan mellan de båda 

myndigheterna. 

Högsta prioritet 

Salomonson redovisade vilka 

frågor Räddningsverket kommer 

att ge högsta prioritet 

framöver – införandet av nya lagen 

om skydd mot olyckor, den 

nya utbildningen och det nya 

nationella centrumet för erfarenhetsåterföring 

i Karlskoga. 

– Den tvååriga eftergymnasiala 

utbildningen till heltidsbrandman 

införs hösten 2003 

och anpassas till nya lagens 

vidgade perspektiv om skydd 

mot olyckor. Utbildningsreformen 

skapar också förutsättningar 

för rekryteringen av 

brandmän – en föryngring, fler 

kvinnor och fler med invandrarbakgrund. 

Framtidens 

brandman blir bättre rustad 

att möta kraven på säkerhet 

och trygghet, sa Salomonson. 

Hon fick frågan från publiken 

hur övergången från den 

gamla/nuvarande utbildningen 

till den nya kommer att säkerställas. 

– Jag räknar med att de som


Brandman: 

Dygnsarbete 

är förkastligt 

– Dygnsarbete är förkastligt. 

Vi ska arbeta delat dygn, inriktningen 

är 42 veckotimmar. 

För brandman Owe Halvors 

handlar det om yrkets 

status och trovärdighet. 

För två år sedan startade Kommunal 

ett branschråd för räddningstjänst. 

En av medlemmarna 

är Owe Halvors från 

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. 

– Det bästa som hänt, ett kanoninstrument, 

tycker Halvors. 

Varje län har en representant 

i rådet, storstäderna och Norrland 

två vardera. Dessutom har 

regionala råd byggts upp i varje 

län. 

– Med hjälp av dem har vi 

kartlagt hela Sverige och det 

florerar en hel rad olika arbetstider. 

Dygnsarbete är en variant, 

men förkastligt enligt Halvors. 

– Precis som när man har 

bråttom till extraknäcket så 

fort man är ledig. Det ger ingen 

status för yrket. 

Branschrådets granskning av 

arbetstiderna har även omfattat 

sommar och semester. 

– Det finns räddningstjänster 

där man jobbar 90 timmar i 

veckan för att semestern ska gå 

än rädda” 

redan är anställda och inte 

hunnit gå femtonveckorsutbildningen 

får möjlighet att 

göra det under en övergångsperiod. 

Ann-Louise Eksborg redogjorde 

för Krisberedskapsmyndighetens 

uppgifter: 

– Vi ska samordna och se till 

att berörda myndigheter samverkar, 

fördela statliga pengar 

mellan myndigheterna, arbeta 

för ett helhetsperspektiv och 

samordna frågor om kriskommunikation. 

Vi ska inte ha någon 

operativ roll, ej heller ta 

över ansvar från någon annan 

aktör. 

– Vi är helt beroende av samverkan 

med andra berörda organ 

i samhället. Klarar vi inte 

det kommer vi att misslyckas. 

Våga se sociala samband 

Thord Eriksson, brandingenjör 

vid Kommunförbundet, bidrog 

till öppningsblocket med 

tankar om framtiden: 

– Olyckor innebär stora problem 

för samhället. Fler än 

2 400 omkommer årligen och 

130 000 söker vård på grund av 

Branschrådet för räddningstjänst 

är det bästa som hänt, 

anser Owe Halvors. 

ihop. Vi ska utan förbehåll ha 

rätt till fyra veckors sammanhängande 

semester under 

sommarmånaderna, säger Halvors. 

Han har även synpunkter på 

ledarskapet i dagens räddningstjänster: 

– Numera bildar vi förbund 

och organisationerna blir som 

medelstora företag. Ska vi ha 

så stora enheter så måste vi ha 

andra chefer, Räddningsverkets 

utbildningar är inte tillräcklig. 

Vi måste hitta nya sätt 

att rekrytera ledare. 

PER LARSSON 

olyckor. Vi måste våga tänka 

skydda hellre än rädda. Gör vi 

det räddar vi indirekt fler liv. 

– Samhällets arbete för 

trygghet och säkerhet behöver 

utvecklas, samordnas och inriktas 

mot gemensamma mål. 

– Sambandet mellan segregation, 

sociala problem och 

olyckor, brott och bränder är 

belagt. Därför måste vi även 

våga se sociala samband, både 

i riskperspektiv och konsekvenser 

efter en olycka. 

Han välkomnade att vi med 

den nya lagen om skydd mot 

olyckor går från det regelstyrda 

till att sätta fokus på enskildas 

ansvar. 

– Nu måste vi alla tydliggöra 

ansvaret, ge kunskap och insikt 

om att säkerhet och trygghet 

byggs upp i en verksamhet 

av dess anställda. 

STIG DAHLÉN 


Stort intresse för Öckerö-modellen 

Öckerö skiljer på livräddning och rökdykning. 

Vid förmodad livräddning skickas en mindre 

styrka för att snabbare kunna ge hjälp. En styrka 

på 1+4, rökdykarkravet, anses inte som ett 

måste för att påbörja livräddningsinsats. 

– Men vi utför även rökdykning. Det gör vi för 

att rädda egendom, säger räddningschefen 

Kenneth Ericson 

Sirenen har tidigare berättat om den nya väg 

som räddningstjänsten på västkusten valt. Föreläsningen 

på brandkonferensen möttes av stort 

intresse. 

Vad tycker du 

om Öckerös 

sätt att jobba? 

Arto Koivumaa 

räddningschef 

Östra Norrbotten 

– Jag håller 

med Kenneth Ericson 

i allt. Vi 

har hinder i lagstiftning 

i dag, 

ska vi livrädda 

måste vi vara 

fem personer. 

Men när vi är det finns inga liv 

att rädda. Det är rätt att skilja 

på livräddning och rökdykning. 

Tord Pålsson 


Vilhelmina 

– Jag tycker det 

är bra. Många 

har varit inne på 

detta, men att 

ingen gjort det 

tidigare är konstigt. 

Nu görs 

alla uppgifter 

inom ramen för rökdykning. 

Peter Carlstedt 


Kramfors 

– Det verkar intressant.Öckerös 

situation är 

lite folk. Men 

även vi som har 

heltid kan översätta 

det till att 

frigöra mer resurser 

på dagtid. Som det är i 

dag låser vi konstant upp folk. 

Och att ha två personer för livräddning 

är bättre än att ha 

ingen. 

Mats Granat 


Gästrike 

– Det är kanonbra. 

Det finns en 

fortsättning också, 

att nyttja heltidspersonal 

på 

fler sätt. Nya synsätt 

skapas. I 

stället för att 

samlas i vagnhallen kan vi samlas 

på skadeplatsen. Det breddar 

möjligheten att även göra 

annat. Jag är övertygad om att 

det blir så här. I storstadsperspektiv, 

jag har ju jobbat i 

Stockholm, kan jag se hur man 

borde ha fler och mindre 

brandstationer med snabba 

styrkor. Med GPS-systemet 

som hjälp kan man också tänka 

sig att väktare och hemtjänst, 

som jobbar nattetid, kan användas 

för att åka direkt till 

skadeplats. Men då är vi inne 

på logistik. 

Rolf Orsén 

stf räddningschef 

Mora 

– Jag tror på 

det här. Har 

jobbat i branschen 

i 33 år 

och det måste 

hända något. 

Just att åka ut 

med mindre 

styrkor, där fordonet är utrustat 

med vissa grejer för att klara 

vissa uppgifter är intressant. 

Det handlar ju också om att ta 

sig fram snabbt i tätortsträngsel. 

Göran Schnell 

Räddningsverkets 

expert i Nato 

– Jätteintressant. 

Positivt att 

det finns folk i 


som vågar 

tänka i nya banor. 

Alla nya vägar 

som man 

prövar bidrar till utveckling. 

Huvuddelen av Öckerös sätt att 

tänka är bra. Visst finns det vissa 

frågetecken, men man kan 

inte bara leta fel, då blir det 

ingen utveckling. 

Christer Dahlsjö 


Trelleborg 

– Väldigt spännande. 

Positivt 

att någon vågar 

se på arbetssättet 

med nya 

ögon. Sedan 

finns det förstås 

frågor om hur 

detta kan genomföras i kommunerna, 

men på det hela taget 

är jag positiv. 

Jan Wisén 


Södra Roslagen 

– Bra! Mest intressant 

är idén 

att arbeta med 

andra typer av 

styrkor än 1+4. 

Jag tror på mindre 

och snabbarelivräddande 

styrkor, inte bara i samband 

9 

– Varför har ni inte tagit upp argumenten? De 

har legat framför fötterna på er, sa Kenneth Ericson 

till åhörarna. 

Med mentometrars hjälp svarade 75 procent 

av åhörarna att de ställde sig bakom Öckerös 

framtidstankar. På frågan om dagens arbetsskyddslagstiftning 

utgör ett hinder för effektiv 

räddningsinsats svarade 50 procent ja, 35 procent 

nej. 

Sirenen frågade ett antal konferensdeltagare 

vad de tyckte om Öckerös sätt att jobba. 

Så här svarade de: 

med bränder, utan lika mycket 

vid andra insatser som trafikolyckor 

och drunkningslarm. Det 

här passar både storstad och 

glesbygd. Rökdykning med 1+4 

kan behållas, men blir en försvinnande 

liten del av räddningstjänstens 

totala verksamhet. 

Håkan Höglin 

ordförande 

Brandmännens riksförbund 

– Helt perfekt. 

Det här är något 

vi saknat, att någon 

vågar ta nya 

grepp. Jag hoppas 

att fler tar efter 

Öckerö. Vi i 

svensk räddningstjänst 

måste anpassa oss 

till den verklighet vi jobbar i. 

Bengt-Arne Nebrelius 


Sydöstra Skåne 

– Öckerö har 

visat på ett nytt 

sätt att tänka 

och jag tycker 

att man ska se 

möjligheterna 

med detta och 

inte hindren. 

Det här kommer att sprida sig. 

Det svåra blir att hitta arbetsformerna, 

men jag tror på den 

väg Kenneth Ericson och Öckerö 

stakat ut. 

Lars Henricson 

redaktör Räddningsledaren 

f d räddningschef 

Stockholm 

– Det är åtminstoneannorlunda. 

Bra att 

verksamheten 

ifrågasätts, det 

behövs för utvecklingen. 

Jag 

ställer inte upp 

till hundra procent, men jag 

tycker att Kenneth Ericson har 

startat en bra debatt. 

Brandförman fick 

20 000 kronor 

Brandförman Sven Johnson, 

Stockholm, fick på Brand 2002 

ta emot Svenska Brandbefälets 

riksförbunds stipendie (Kaare 

Brandsjös stipendiefond) på 

20 000 kronor. 

Stipendiet ska Johnson använda 

för fortsatta studier av hur 

man arbetar mot terrorism på 

Nordirland.

10 Brand 2002 


Saluhallsbranden 

Oväntat fokus på skydd 

av kulturbyggnader 

Kulturarvets brandskydd var ett huvudnumren 

på Brand 2002. 

Några dagar innan konferensen i 

Uppsala totalförstördes kulturbyggnaden 

Saluhallen i en storbrand. 

Snacka om marknadsföring av det konferensblocket! 

Men stadens invånare 

och räddningstjänsten hade mycket gärna 

avstått denna extra fokusering på 

bränder i kulturbyggnader. Saluhallen i 

skuggan av domkyrkan var en märkesbyggnad 

i Uppsala, omtyckt av flertalet. 

Byggnaden från 1909 saknade såväl 

automatlarm som sprinkler. Här fanns 

en rad butiker och restauranger. Tidigare 

ägaren JM var inför försäljningen inte intresserad 

av att installera en automatlarmsanläggning 

för cirka 300 000 kronor, 

nye ägaren fastighetsbolaget Kungsleden 

har varit mer positiv. Det skulle 

även innebära innebära ett utrymningslarm 

och godkännande att släppa in fler 

människor i lokalen... 

– Det är inte säkert att ett automatlarm 

hade räddat byggnaden, men visst hade 

möjligheterna ökat om vi fått en tidigare 

upptäckt, säger Mats Sundelius, ställföreträdande 

räddningschef i Uppsala. 

– Däremot skulle vattensprinkler kunnat 

ha räddat Saluhallen. Här handlar 

det om en miljonaffär och då blir det ge- 

Brandskyddet i kulturbyggnader 

uppmärksammades 

på Brand 2002 och riksdagsmannen 

Carl Erik Hedlund 

(m) konstaterade: 

– Ingen vill att det ska 

brinna i dessa byggnader, 

men frågan tycks hela tiden 

falla mellan en massa stolar. 

Hedlund har motionerat i riksdagen, 

fört interpellationsdebatt 

med kulturminister Marita 

Ulvskog och sökt skapa opinion 

i riksdagshuset för en större 

medvetenhet om brandskyddet 

i dessa viktiga byggnader. 

– Nationens kulturarv måste 

skyddas bättre, men det kostar 

pengar och ska vi få någon lösning 

måste regering och riksdag 

anslå pengar. 

Carl Erik Hedlund är dock 

hoppfull och tror på ett genomslag 

inom fem år. 

– Mycket har hänt senaste 

året. Olle Johanssons outtröttliga 

arbete och Sirenens temanummer 

förra året har startat 

en process. Det har blivit ett 

uppvaknande hos många och 

Fastighetsverket har påbörjat 

en seriös plan för ett bättre 

brandskydd i sina många kul- 

nast svårare. Å andra sidan, om man slår 

ut kostnaden på tio år, då blir utgiften 

mer överkomlig. 

Branden upptäcktes vid åttatiden på 

morgonen. 

– När vi kom fram var det mycket vit 

rök och vi trodde att vi hade en chans, 

men det visade sig att branden satt sig 

rejält och troligen hade den pågått en 

god stund innan vi larmades, säger 

räddningsledaren Håkan Bergström. 

Många brandkällor 

Byggnaden var helt öppen inomhus, 

den fanns inga avgränsningar. Många 

trinettkök, kylanläggningar och andra 

potentiella brandkällor. 

Insatsstyrkan bestod snart av ett 30-tal 

man. På plats var Uppsalas tre stationer 

(Centrum, Rosendal och Fyrislund, alla 

med 1+5) samt fyra deltidsstyrkor (Almunge, 

Storvreta, Skyttorp, Järlåsa). 

Saluhallen gick inte att rädda. Kvar efteråt 

var nästan bara ytterväggarna. 

Brandorsaken är inte fastlagd. En del 

elutrustning har skickats till SKL för undersökning. 

Beslut har nyligen fattats 

om att Saluhallen ska återuppbyggas. 

Besökarna på Brand 2002 var inbokade 

på en kamratmåltid i Saluhallens restauranger. 

Nu blev det inte så och branden 

födde frågor om skyddet av kultu- 

Brandskydd i kulturbyggnader 

turbyggnader, sa Hedlund. 

Han tycker att det är förfärligt 

hur verkstäder med brandfarliga 

vätskor kan finnas vägg i 

vägg med oersättliga kulturskatter 

i landets viktigaste museer. 

Listan över brister kan göras 

hur lång som helst. 

– Frågan har inte varit prioriterad 

på politisk nivå tidigare, 

men det har börjat röra på sig. 

Bara att hoppas att resurserna 

kommer fram innan Nordiska 

museet eller något annat med 

oersättliga värden förstörs i en 

storbrand. Skulle det inträffa 

uppstår plötsligt en bred opinion 

för pengar, men till vilken 

nytta. Stulna tavlor kommer i 

regel tillbaka, det gör aldrig de 

skatter som slukats av lågorna. 

Bästa sätta att hedra Olle 

Hedlund går i pension i samband 

med valet i höst, men tänker 

inte släppa sitt engagemang 

för ett bättre brandskydd 

i våra kulturbyggnader. 

– Jag ska fortsätta predika detta 

bland gamla och nya riksdagsledamöter. 

Det nyväckta 

intresset på många håll får bara 

inte dö med Olle Johansson. Det 

bästa sättet vi kan hedra Olles 

rellt viktiga byggnader generellt och vad 

räddningstjänsten kan göra. 

Känner du att brandsyneförrättarna 

kan kräva ett bättre egendomsskydd i 

kulturellt värdefulla byggnader och 

hota med föreläggande om ägaren 

inte gör som ni säger, Mats Sundelius? 

– I huvudsak är känslan att det är svårt 

att förelägga ifråga om egendomsskyddet. 

Med byggnader som ligger under 

Fastighetsverket kan det bli annorlunda 

eftersom verket senaste året har skärpt 

kraven på brandskydd av sina kulturbyggnader. 

– Vi kan säkert göra mer i våra kontakter 

med objektsägare och de som driver 

verksamhet i byggnader. Det kan handla 

om att tydliggöra deras ansvar, betona 

vikten av kontroll av elektriska apparater, 

exempelvis vanlig rengöring. 

Sundelius tycker att det är bra att den 

nya lagen om skydd mot olyckor ställer 

krav på dokumentation av brandskyddet. 

– Det kan få ägaren att inse sitt allvar. 

Däremot saknar jag i lagförslaget att det 

inte krävs certifikat efter auktoriserad 

utbildning för ägare av samlingslokaler 

med plats för fler än exempelvis 150 personer. 

STIG DAHLÉN 

Resurser behövs – innan något brinner 

Carl Erik 

Hedlund 

minne är att 

alla vi som 

insett att 

brandskyddet 

är under 

all kritik drar 

vårt strå till 

stacken. 

Han hoppas 

att kulturdepartementet 

ska 

äska särskil- 

da pengar för nästa års budgetarbete. 

– Jag är optimist av naturen, 

men in det här fallet känns 

mina förhoppningar också realistiska. 

Det har hänt så mycket 

senaste året. 

Bortgångne eldsjälen Olle Johanssons 

namn återkom gång 

på gång under eftermiddagsblocket 

på Brand 2002. Förre 

skadechefen på Göta Lejon 

Lennart Klang inledde konferensblocket 

med att citera Olle 

Johansson ifråga om räddningstjänstens 

möjligheter att 

ingripa när branden är ett faktum: 

”Jag litar inte på brandkåren. 

Sätt i stället en sprinkler i varje 

rum, så har du ständigt en 

brandman i varje rum.” 

– Allt kan inte sprinklas, det 

blir för dyrt, men det finns andra 

åtgärder som kan ge stor effekt. 

Sprinkler och larmanläggningar 

är bra, men egentligen 

bara hjälpmedel. Det viktigaste 

av allt är motiverade människor, 

sa Klang. 

Kerstin Alexandersson från 

Riksantikvarieämbetet känner 

tingens ordning bättre än de 

flesta och hon uttryckte oro på 

konferensen: 

– Brandskyddet är katastrofalt 

dåligt på många håll. Ni 

inom räddningstjänsten har en 

stor uppgift att inspirera till ett 

bättre skydd och se till att fokuseringen 

inte enbart blir på 

personskyddet och utrymning 

om det börjar brinna, utan också 

på egendomen. 

Kerstin Westerlund, Fastighetsverket, 

bekräftade att fokus 

legat på personskyddet. Hon 

redovisade en omfattande satsning 

verket gått ut med, främst 

kraven på riskanalys av de 

byggnader som förvaltas. 

Rådet ett bra verktyg 

Räddningsverket var också representerat 

i detta konferens- 

Foto: STIG DAHLÉN 

Mats Sundelius anser att en sprinkleranläggning 

kunde ha räddat den gamla 

Saluhallen när den började brinna. 

block. Brandingenjör Erik 

Egardt berättade om hur man 

kan arbeta systematiskt med 

brandskyddet i kulturbyggnader 

och gjorde en uppdelning i 

organisatoriskt och tekniskt 

brandskydd. 

– Organisatoriskt handlar det 

om utbildning, övning, brandskyddspolicy,brandskyddsdokumentation, 

systematiskt 

brandskyddsarbete och annat. 

På det tekniska området blir 

sprinkler vanligare i framtiden, 

automatiska brandlarm likaså. 

Brandsektioneringar kan göras 

effektivare, inte minst på vindar, 

sa Egardt. 

– I det nya rådet om systematiskt 

brandskyddsarbete är kulturellt 

värdefulla byggnader 

särskilt omnämnda. Där poängteras 

bland annat krav på 

skriftlig dokumentation och 

brandskyddsansvarig. Rådet är 

ett bra verktyg som kommunernas 

brandsyneförrättare 

med fördel kan använda sig av 

när de anser att ägaren/innehavaren 

bör förbättra egendomsskyddet. 

STIG DAHLÉN


Räddningstjänst om tio år 


– Hela kommunens jour 

Vad gör vi om tio år? var rubriken 

för en programpunkt 

där tre räddningschefer och 

två politiker fick blicka in i 

framtiden. 

– Vi har ägnat mycket tid 

åt att motivera vårt sätt att 

jobba. Det är dags att vi blir 

öppna för vad folk vill ha av 

oss, sade Arne Jonsson, 

räddningschef i Södertörn. 

Arne Jonsson erkände att steget 

inte är lätt att ta, men däremot 

nödvändigt. 

– Jag har själv varit rädd för 

det, osäker. Det är lätt att låsa 

in sig på station och bestämma 

från vårt eget perspektiv. 

Ökade kommunala krav och 

beställningar är vad Arne Jonsson 

ser framför sig. 

– Jag tror vi ska ha en kommunal 

jour. Varför inte jobba 

med säkerhetsbesiktningar? 

Det förebyggande arbetet kan 

omfatta klotter och andra företeelser 

i det moderna samhället. 

Vi måste erbjuda det samhället 

vill ha, annars får vi svårt 

att motivera vår existens. 

Arne Jonsson ser även andra 

händelser som kan rasera förtroendet 

för yrkesgruppen. 

– När jag läser att brandmän i 

konflikt sjukskriver sig, så är 

det farligt. Likaså när jag läser 

att brandmän enbart ska öva 

för larm och inte förebygga. 

Arne Jonsson anser att de rubriker 

han sett kan göra brandmän 

blir lika påpassade som 

poliser är. 

– Ger vi oss in på den arenan, 

då måste vi också acceptera 

mediernas roll att granska oss. 

Allt kommer att resultera i 

minskat förtroende. 

Gerillabrandmän 

Positiva tendenser som Arne 

Jonsson noterat är satsningen 

på trygg och säker kommun 

och olika nya arbetssätt. 

– Vi behöver se över våra arbetsmetoder. 

Ska vi rökdyka? 

Jag tror på gerillabrandmän. 

Smått å gott 


Sluta snacka. Det 

var inte alla talare 

som höll tiden. Vad 

värden Anders 

Bergqvist tyckte 

om det är ganska 

uppenbart. 


Kunskap blir ett nyckelord, sa Cecilia Uneram. Vi måste öppna oss för vad folk vill ha av oss, ansåg 

Arne Jonsson när räddningstjänstens framtid diskuterades. 

Cecilia Uneram, räddningschef 

i Västra Sörmland, ser 

kunskap som det viktigaste 

verktyget de närmaste tio åren. 

– Vi som organisation har 

kunskap och vi måste få med 

politikerna på en gemensam 

plattform. 

Hon tror att räddningstjänsten 

om tio år har ändrat arbetstiderna 

och att den statistik 

som i dag finns måste användas 

och analyseras bättre. 

– En annan fråga är externutbildningen. 

Ger vi utbildning 

till de som behöver eller till de 

som betalar? 

Ungas budskap ska fram 

Tommy Ekstrand, räddningschef 

i Uppsala, lyfte fram tre 

nyckelord: synas, höras och effektivitet. 

– Vi har hållit fanan högt, 

men är vi så bra som vi tycker 

oss vara? Det finns lokala initiativ 

som är värda beundran, 

annars är det inte så värst. 

Ekstrand ställer sitt hopp till 

en ny generation räddningstjänstpersonal. 

– Det kommer nya, unga 

medarbetare som kan mer än 

jag. Det är deras budskap som 

ska ut. 

Jörgen Linder (s), kommunfullmäktiges 

ordförande i Göteborg, 

ansåg att politikerna 

inte ska rota i det vardagliga 

arbetet. 

– Viktigast för oss är att sätta 

mål, hantera ekonomi och anställa 

rätt chef. 

Högre löner 

I Göteborg strider räddningstjänstens 

personal för bättre 

löner. Linder hade en generell 

uppfattning: 

– Lönespridningen i samhället 

har ökat och lönerna måste 

öka inom offentlig förvaltning. 

Partikollegan Leif Landén, 

ordförande i Nerikes räddningstjänstförbund, 

tycker det 

är dags för ett större engage- 

Landskrona satsar på kombination 

Landskronas brandförmän och brandmästare, 

totalt tolv personer, har numera 

kombinationstjänster där de jobbar 

lika mycket förebyggande som operativt. 

– Ansvar har fördelats ut och organisationen 

plattats till. Det har gett mer stimulerande 

arbete, en möjlighet till mer 

lärande. En nackdel är att utryckningstjänsten 

halverats, säger brandmästare 

Paavo Frick. 

Dags att flytta brandstationer? 

I Hamburg började man på 70-talet analysera 

risker med avsikten att finna vilka 

resurser räddningstjänsten behövde och 

hur de skulle fördelas. Efter långvarigt arbete 

gjordes 1994 en analys som bland 

mang från politiker i räddningstjänstfrågor. 

– Vi behöver mötas och diskutera 

på regional och central 

nivå. 

Han framförde även större 

mångfald och att kårandan 

bryts som viktiga frågor. 

– Nu krävs målstyrning och 

delegering. Det går inte att 

vända vid kommungränsen 

som räddningstjänsten i Arboga 

gjorde vid ett tillfälle. För 

Kommunförbundet och Kommunal 

är det viktigt att börja 

titta på nya och mer flexibla 

kollektivavtal som är anpassade 

till den nya lag som kommer. 

– Jag tycker också att Räddningsverket 

måste gå samma 

väg som den kommunala räddningstjänsten. 

Nu har verket 

varit mycket på den internationella 

banan, man måste ägna 

sig mer åt nationella frågor. 

PER LARSSON 

annat resulterade i att brandstationer 

flyttades för att placeras mer strategiskt. 

– Det har väl aldrig hänt i Sverige? undrade 

föreläsaren Kristina Lindfeldt, 

brandingenjör från Göteborg. 

Alla fick göra sin röst hörd 

Deltagarna på konferensen fick med 

hjälp av mentometrar tycka till i olika frågor 

med anknytning till föreläsningarna. 

Det gav följande utslag. 

85 procent var positiva till Härjedalens 

modell där rekryteringsproblem lösts 

med att brandmän även jobbar inom 

hemtjänsten. 

70 procent var positiva till Landskronas 

modell med kombitjänster. 

22 procent ansåg att riskbilden styrde 

dagens räddningstjänst. 

Bemanna efter 

riskerna 

– Brandmän ska 

ut på grönbete 

11 

– Risken är inte konstant. Varför 

är då bemanningen det? 

Lars Olsson, Centrum för säkerhetsforskning, 

ställde frågan 

och pekade på att det går att 

dimensionera efter risker. 

Sannolikhet är en del. Men 

enligt Olsson är det viktigt att 

ta hand om de faktorer som är 

svåra att klä i siffror. De rör 

egna personalen och de viktigaste 

faktorerna är arbetsförhållanden 

(trygghet, förmåga), 

utrustning (beprövad, avancerad 

teknik) och social miljö 

(kamratstöd, fritid). 

– Vi måste ta hand om såna 

erfarenheter och verktygen 

finns. Riskbaserad bemanning 

är ingen utopi. 

Ulrika Nygren, brandingenjör i 

Stockholm men som just nu 

jobbar i EU för Räddningsverket, 

pratade också om risker. 

– Riskbilden måste i högre 

grad styra utvecklingen. Och 

det gäller inte bara inom räddningstjänsten. 

– Det är lätt att stå här och prata, 

svårare att få något gjort. 

Tommy Rosenberg, Räddningsverket, 

resonerade med 

auditoriet om ledarskap och 

utveckling. 

Och om att räddningstjänsten 

tillsammans med andra kommunala 

förvaltningar måste 

planera för trygghet 

– Bristen på utveckling ligger 

inte hos brandmännen. Den 

som säger det har fel. Men 

brandmän ska släppas ut, de 

ska på grönbete. 

Hur går man från ett förhållningssätt 

att reagera först när 

något händer till att vara steget 

före? 

Rosenberg konstaterade: 

– Vi på Räddningsverket borde 

förbereda oss för ledarutveckling. 

Nu får det vara slut 

med att rakt ut i öknen ropa ”vi 

måste förebygga”. 

Vad kan Halmstad 

ha i fickan? 


Hans Ekberg fick hjälp av Sally 

(Maria Lundqvist) att hälsa välkommen 

till Brand 2003 i 

Halmstad. Men vad hittade Sally 

i Hans ficka?

12 Nyheter 

Trögt med mångfalden 

Noll rekryterade 

i storstäderna 

Ingen tjej den här gången 

heller. Och inte heller någon 

med invandrarbakgrund 

bland de nyanställda brandmännen 

– varken i Stockholm, 

Göteborg eller Malmö. 

Arbetet med att öka 

mångfalden inom räddningstjänsten 

i våra tre största 

städer går trögt. 

I höstas inledde räddningscheferna 

i de tre storstäderna ett 

samarbete med fokus på jämställdhet 

och mångfald. Fler 

kvinnor och fler personer med 

rötter i andra länder och kulturer 

måste in i räddningstjänsten. 

Sedan dess har man på olika 

sätt jobbat för att marknadsföra 

brandmannayrket. 

Inför den senaste rekryteringen 

satsade räddningstjänsten 

i Malmö 800 000 kronor i 

syfte att främja mångfalden. 

Affischer trycktes och sattes 

upp i idrottshallar, gym och 

föreningslokaler, där idrottstjejer 

håller till. Man vände sig 

till lokala invandrarföreningar 

och arbetsförmedlingar. 

I mars anställde räddningstjänsten 

nio brandmannaaspiranter. 

De valdes ut bland cirka 

400 sökande. 

Tolv ansökningar kom från 

kvinnor, några få kom från per- 

soner med rötter i andra kulturer. 

Varför ger mångfaldsarbetet 

inget resultat? 

– Det är synd att vi inte lyckades 

nå några konkreta resultat. 

Vi hade önskat det. Och vi har 

verkligen ansträngt oss, både 

ledning och politiker har varit 

aktiva och tydliga i frågan. Men 

vi måste ha fler sökande om vi 

ska komma någon vart, säger 

Lars Berg, räddningschef i Malmö. 

– Jag är besviken på att de 

fackliga företrädarna inte är 

mer aktiva på central nivå. De 

borde gå ut till sina medlemmar 

med klara budskap kring 

mångfaldsfrågorna och bli tydligare 

var de står. Varför läggs 

ingen kraft på att lyfta fram 

goda exempel och diskutera 

mer öppet? undrar Lars Berg. 

Han anser att det återstår 

mycket arbete med att öka kunskapen 

och bearbeta attityderna 

ute i organisationerna. 

– Jag tycker att Kommunal 

ligger och lurpassar istället för 

att hjälpa oss i våra strävanden 

att öka jämställdheten och 

mångfalden i yrket och på vår 

arbetsplats. I dagens Malmö 

har 50 procent av ungdomarna 

invandrarbakgrund. Det är 

nödvändigt att vår arbetsplats 

hänger med och speglar sam- 

hället om vi fortfarande ska 

vara trovärdiga om tio år, anser 

han. 

Nyligen anställdes två kvinnliga 

brandmän i Lund. De sökte 

även i Malmö, men klarade inte 

kraven där. 

Hur kan det komma sig att 

de duger som brandmän i 

Lund, men inte i Malmö när 

ni säger er prioritera att få in 

kvinnor i yrket? 

– Jag är medveten om att det 

kan te sig konstigt. En brandman 

är ju en brandman. Men 

dels beror det på att vi ser olika 

på testerna. Vi värderar de olika 

momenten annorlunda. Men vi 

måste förstås vara självkritiska 

nu. Vi kanske bör ompröva kraven 

och testerna? Det är vi beredda 

att titta på, säger Lars 

Berg. 

– Det är en process som måste 

få ta tid. Vår organisation är 

inte mogen för detta ännu. Och 

vi måste ha med oss personalen 

som ska arbeta med de nya 

brandmännen. 

– Jag gratulerar Lund till att 

de anställt tjejerna. Det tyder 

på att de kanske nått längre i 

synen på de här frågorna än 

vad vi har, konstaterar Lars 

Berg. 

Det lokala facket sa nej 

Vid den senaste rekryteringen 

i Malmö ville arbetsgivaren 

införa lättnader i rekryteringskraven. 

Tanken var 

att underlätta för de kvinnor 

som sökte. 

Men det sade Kommunal 

på arbetsplatsen nej till. 

Det pågående jämställdhetsoch 

mångfaldsarbetet är orsak 

till att man diskuterat lättnader 

i de fysiska kraven. 

– Vår personal vill inte ha lättnader 

eftersom de anser att 

våra fysiska krav är yrkesrelaterade 

och relevanta. Vi för fram 

våra medlemmars krav och det 

är fackets uppgift, konstaterar 

Magnus Swane, brandförman 

och förträdare för Kommunal. 

– 95 procent av arbetstiden 

behöver man visserligen inte 

den där muskelmassan. Men 

när vi åker på en lägenhetsbrand 

och kanske måste bära 

ut folk, då är det väldigt bra om 

vi kan klara av det. Vi är anställ- 

da för att rädda folk i Malmö, 

då måste vi fixa det. Vi ställer 

inga onormala krav, menar 

Swane, som framhåller att man 

gjorde vissa lättnader när det 

gäller tyngder att bära på ryggen. 

Inför den senaste rekryteringen 

i Malmö testade man 

noga ut en bana med arbetsrelaterade 

moment. Den sökande 

måste få godkänt på ”varvet” 

för att gå vidare i rekryteringsprocessen. 

Målet är att personen ska visa 

att han eller hon är allsidigt tränad 

och kan disponera sina 

krafter under upprepade ansträngningar. 

– Vi testade först banan på 

våra egna brandmän. Det som 

vi klarar här bör ju även de nya 

klara, menar vi. Maxtiden vi 

kom fram till blev då 7 minuter. 

”Varvet” testades även på sex 

mycket vältränade kvinnor, 

bland andra några elitidrottare, 

som fungerade som refe- 

rensgrupp. 

– Vi hade bland annat en malmötjej 

som är med i tv:s Gladiatorerna. 

Hon är extremt vältränad 

och tränar sju dagar i veckan. 

Vi hade även en mycket 

stark boxartjej, berättar Swane. 

Ingen av kvinnorna i referensgruppen 

klarade banan på 

sju minuter. 

Betyder det att det är omöjligt 

för kvinnor att bli brandmän 

i Malmö? 

– Nej, men problemet för tjejerna 

är att de är korta. Då blir 

de här momenten mycket svårare. 

Att släpa docka, dra upp 

vikter på en balkong eller dra 

hem slang, säger Swane. 

När rekryteringen kom 

igång, kallades 252 personer 

som till ”varvet”. 179 killar godkändes 

och gick vidare till andra 

tester. I mars kunde nio 

brandmannaaspiranter anställas. 

Duger i Lund, men inte i Malmö. Linda Ljung och Lina Thulin arbetar 

nu som brandmän i Lund. Till och med räddningschefen i Malmö, 

Lars Berg, gratulerar Lund till att ha anställt de två kvinnorna. 

Stockholm: 

– Våra tester 

är relevanta 

Räddningstjänsten i Stockholms 

erbjöd nyligen 20 nya 

brandmän anställning. De 

har valts ut bland 447 sökande. 

Av dessa var endast 

nio kvinnor och 16 av de sökande 

hade utländsk bakgrund. 

– Det är förstås inte bra att inte 

fler ur dessa underrepresenterade 

grupper vill arbeta hos 

oss. Ändå har vi ansträngt oss 

och bland annat sökt upp föreningar 

inom damidrotten för 

att marknadsföra räddningstjänsten, 

kommenterar räddningschefen 

Hans Lagerhorn. 

– Vi måste analysera varför vi 

inte lyckas få fler sökande. Nästa 

gång ska vi gå grundligare 

tillväga. Vi har till exempel inte 

sökt upp folk i invandrartäta 

områden. Jag tror att vi måste 

Bernadottegymnasiet 

ut och presentera oss där folk 

bor, för att de ska få en bild av 

yrket. Vi kan också tänka oss 

prova-på-dagar för tjejer. 

Är de hårda testerna ett 

hinder för mångfaldsarbetet? 

– Det kanske kan upplevas så. 

Men vi tycker att våra tester är 

relevanta med tanke på de arbetsuppgifter 

en brandman 

har. Man får heller inte glömma 

att konkurrensen om de 

här tjänsterna är väldigt hård. 

Bland alla de som söker finns 

många kompetenta personer 

som vi inte kan erbjuda jobb, 

säger Hans Lagerhorn. 

– Anmärkningsvärt är också 

att så gott som samtliga av de 

sökande med invandrarbakgrund, 

misslyckades i simprovet, 

konstaterar han. 

…är en 3-årig gymnasieskola med samhällsinriktad utbildning 

som förbereder för arbete inom uniformsyrken – räddningstjänst, 

polis, kustbevakning, försvar och tull. 

Syftet med utbildningen är att få in fler ur samhällets underrepresenterade 

grupper i dessa yrken. Därför prioriteras flickor och 

ungdomar med invandrarbakgrund vid antagningen. Skolan finns 

i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Göteborg: 

Grundkraven 

borde vara lika 

över hela landet 

I år har 28 nya brandmän 

anställts vid räddningstjänsten 

i Göteborg. Av cirka 

300 sökande var ett tiotal 

kvinnor och lika många personer 

med invandrarbakgrund. 

– På kort sikt har vårt mångfaldsarbete 

inte gett några resultat. 

De som söker till oss ser 

likadana ut som de alltid gjort, 

konstaterar räddningschef Åke 

Jacobsson i Göteborg. 

Samtliga tjejer föll bort redan 

efter de fysiska testerna. 

Samma visa var det för de tjejer 

som sökte till räddningstjänsterna 

i de andra två storstäderna. 

Om nu mångfald har hög 

prioritet, borde det då inte 

göras möjligt även för tjejer 

att klara testerna? 

– Det är sant att nästan inga 

tjejer klarar testerna, men det 

är ju heller inte så många som 

prövat. Problemet är att alldeles 

för få söker jobb hos oss. Får 

vi ett större underlag, ökar 

chanserna att fler klarar testerna. 

Vi är inte beredda att kvotera 

in tjejer, det är ingen bra väg 

att gå. Alla måste anställas på 

lika villkor, menar Åke Jacobsson. 

Han ser ett problem i att 

det är olika antagningskrav i 

olika kommuner. 

– Det stör mig att vi inte har 

kunnat enas om de grundläggande 

kraven för en brandman. 

Självklart borde det vara 

samma krav, oavsett var i landet 

man söker, anser Jacobsson, 

som hoppas att något 

fruktbart kommer ur Räddningsverkets 

arbete med den 

nya utbildningen. 

– Vi måste arbeta långsiktigt 

med de här frågorna eftersom 

vi anser att det är viktigt att 

även vår arbetsplats speglar 

samhällets sammansättning. 

Vi har börjat med att gå ut i 

skolan och berätta om vad vårt 

jobb innebär och det kommer 

vi att satsa ännu hårdare på. Vi 

tror att vi måste börja med att 

påverka gymnasieungdomarna 

för att få dem att i framtiden 

söka sig till räddningstjänsten. 

Framför allt satsar vi på 

Bernadottegymnasiet där vi 

fått en hel del gensvar, både 

från tjejer och killar med utländsk 

bakgrund. 

TEXTER: KATARINA SELLIUS 

Foto: GERRY GÖRNERUP 

Nyheter 

Dög inte i Malmö 

– fick jobb i Lund 

Linda Ljung och Lina Thulin 

sökte som brandmän i Malmö. 

Linda föll bort i de stenhårda 

fystesterna och Lina 

blev inte ens kallad. 

I stället fick de jobb som 

brandmän – i grannkommunen 

Lund. 

Linda Ljung är 25 år och har 

jobbat som deltidsbrandman i 

Ängelholm under två år. 

– Jag trivdes med det och kände 

att jag även kunde göra stor 

nytta som heltidare. Jag sökte 

tjänster i Göteborg, Malmö, 

Täby och Lund, berättar hon. 

I oktober kallades hon, som 

en bland 252 sökande, till första 

steget i Malmös rekryteringsprocess. 

Totalt var de sex 

tjejer som genomförde det fysiska 

testet som består av åtta 

olika arbetsrelaterade moment. 

För att bli godkänd måste 

man klara ”varvet” på sju minuter. 

Linda Ljung är vältränad och 

har spelat innebandy i Ängelholm 

på elitnivå. Hon är fortfarande 

aktiv idrottare. 

– ”Varvet” var det jobbigaste 

jag nånsin gjort. Man släpar 

grovslang, drar en docka ett 

visst antal meter, bär slangkorgar 

och genomför andra fysiskt 

tunga uppgifter på tid längs en 

bana. Visserligen klarade jag 

att genomföra det, men tyvärr 

på en tid lite över sju minuter. 

Så det var tack och hej, berättar 

Ljung om sitt försök att söka till 

räddningstjänsten i Malmö. 

Och hon var inte ensam – 

samtliga sex tjejer kuggades efter 

”varvet”. 

Klarade kraven i Lund 

I stället satsade Ljung vidare på 

rekryteringen i Lund. Här klarade 

hon kraven och vid årsskiftet 

kunde hon börja sitt nya 

jobb som vikarie. 

– Jag ser mig som en lika 

kompetent brandman som 

Nationellt framtagna fysiska 

krav för brandmän – gemensamma 

för hela landet. 

– Det skulle vara ett stort steg 

i utvecklingen av räddningstjänsten. 

Då vet alla vad som 

gäller och då kommer också 

fler kvinnor, säger Lasse Thörn, 

ombudsman på Kommunalarbetareförbundert 

(Skaf) i 

Stockholm. 

– Vi har länge arbetat för att 

få in fler kvinnor i yrket. Men 

det har ju inte direkt varit nå- 

mina kollegor. Jag har kommit 

in för att jag har gjort bra ifrån 

mig och på samma grunder 

som mina manliga kollegor. 

Jag skulle inte vilja kvoteras in 

bara för att jag är tjej, menar 

Ljung, som dock är kritisk till 

de hårda kraven i Malmö. 

– Den råstyrka och uthållighet 

som krävdes där är inte relevant. 

Andra egenskaper borde 

också vägas in. Som hur man 

fungerar i grupp, hur man reagerar 

under stress, om man har 

sjukvårdskunskaper eller annat 

som kan tillföra något värdefullt 

till gruppen. 

Ytterligare en tjej, Lina Thulin, 

22 år, gjorde bra ifrån sig i 

testerna i Lund och fick jobb 

samtidigt. 

Hon kvalificerade sig aldrig 

till rekryteringen i Malmö på 

grund av ett synfel. Kraven i 

Lund är något annorlunda och 

där ser man inga problem i att 

hon använder linser. 

– Jag tycker det är märkligt 

att man duger som brandman 

på ena stället men inte på det 

andra. Det borde vara samma 

krav i hela landet, anser Thulin. 

Styrka väger inte tyngst 

Från början var tanken att Malmö 

och Lund skulle samrekrytera 

brandmän och ha samma 

antagningskriterier. Men eftersom 

man inte kunde komma 

överens om bedömningsgrunderna, 

valde man att göra testerna 

separat. 

– I Malmö ville man ha en tuffare 

bedömning av de fysiska 

kraven. Därför stannade samarbetet 

vid det inledande pappersarbetet. 

Men vi kommer 

sannolikt att ta upp samarbetet 

igen, konstaterar Mats Paulsson, 

vicechef i Lund. 

I Lund har man en annorlunda 

syn på rekryteringsarbetet. 

– Vi tycker att det tidigare 

lagts för stor vikt vid de fysiska 

testerna. Visst är vi överens om 

gon "boom" de senaste åren, 

när man nästan kan namnen 

på de som finns, konstaterar 

Lasse Thörn. 

Trots det upplever han en 

hög medvetenhet ute bland 

medlemmarna vad gäller utvecklingen 

av yrket. 

– Vi säger inte att varannan 

brandman ska vara kvinna, 

men de ska finnas. Det är utvecklande 

för räddningstjänsten 

och för killarna inom yrket. 

Alla jublar kanske inte. Det 

finns alltid dom som tycker att 

13 

att det krävs bra fysisk för att 

vara en bra brandman. Men vi 

har också ställt oss frågan: är 

det verkligen så att den som är 

starkast, är den bästa brandmannen? 

Nej, så är det givetvis 

inte. Vi tycker att det räcker 

med att man har tillräckligt bra 

fysik och att man har ett egenintresse 

i att träna och hålla sig 

i form, säger Mats Paulsson. 

Ingen skickas hem 

Vid rekryteringen i Lund testas 

sex sökande åt gången. Under 

en hel dag grillas de i fysiska 

test, intervjuer och olika övningar. 

Man har en liknande 

testbana som den i Malmö, 

men man knäpper inga tider 

och mäter inga vikter. I stället 

görs en subjektiv bedömning 

av de sökande. Ingen skickas 

hem om han eller hon misslyckas 

i något moment. 

– Vi tittar på hur personen 

använder kroppen tekniskt. Vi 

bedömer helheten och lägger 

större vikt vid intervjuerna och 

mötet med personen. Vi anser 

inte att man måste klara att släpa 

sin rökdykarkompis 25 meter. 

Det räcker att man klarar 

att påbörja en livräddning. Att 

någon hamnar i den situationen 

att man ensam måste släpa 

ut sin kamrat, är ytterst ovanligt. 

Särskilt med tanke på att 

Arbetsmiljöverket kräver ett 

befäl och fyra brandmän för att 

genomföra en rökdykarinsats. 

– Vi gör så här för att vi vill ha 

olika individer som är bra på 

olika saker. Det finns en gammal 

tradition inom yrket att 

man ska forma de nya till duktiga 

brandmän. Men vem är det 

egentligen som ska forma 

vem? Vi menar att de nya ska 

forma oss, de är ju framtidens 

brandmän, säger Paulsson, 

som också framhåller det goda 

samarbetet med facket lokalt. 

Kommunal centralt: 

Efterlyser gemensamma krav 

de som gör flest armhävningar 

är de bästa brandmännen. Fast 

de är inte så många i dag. Fackets 

ståndpunkt är att det krävs 

fler kompetenser hos framtidens 

brandpersonal. Och det 

jobbar vi för, bland annat i det 

branschråd där vi samlat 30 

brandmän – och där två kvinnor 

ingår – från hela landet för 

att jobba med framtidens 

räddningstjänst.


– Alla 

måste 

bli delaktiga 

Räddningsverket driver eller 

står bakom flera projekt 

i syfte att öka jämställdheten 

och mångfalden i räddningstjänsten. 

Men utfallet 

hittills är magert. 

Varför är det så? frågade vi 

Räddningsverkets Ann-Cathrine 

Andersson. Hon driver ett 

projekt som ska få fler kvinnor 

att bli brandmän: 

– Det är mycket som kan göras 

för att förbättra jämställdheten 

och mångfalden, men 

som allt förändringsarbete så 

tar det tid. 

– Räddningscheferna har det 

största ansvaret när det gäller 

rekryteringsarbetet och värderingsfrågorna. 

De måste vara 

tydliga och driva detta förändringsarbete. 

Alla anställda på 

räddningstjänsten måste bli 

delaktiga i diskussionerna om 

fördelarna med ett aktivt jämställdhets- 

och mångfaldsarbetet 

på sin arbetsplats. 

– Det är många som söker 

jobben som brandman och 

konkurrensen är därför stor. 

För att göra ett urval bland alla 

sökande används ofta de fysiska 

testerna som urvalsmetod. 

Detta gäller inte generellt utan 

fler och fler räddningstjänster 

värderar numera andra kompetenser 

lika högt som den fysiska 

styrkan. 

Riktade prova-på-kurser 

– För att nå fler kvinnor och sökande 

med annan etnisk bakgrund 

krävs särskilda insatser i 

god tid före en rekrytering. Till 

exempel kan riktade prova-påaktiviteter 

eller dylikt genomföras 

för att informera om arbetet 

och de krav som ställs. 

Alla räddningstjänster har olika 

krav och tester vid rekrytering. 

Det är svårt för dem som 

söker att veta exakt vilka krav 

som ställs eftersom det sällan 

framgår av annonsen. Det är 

därför viktigt att informera 

om det som gäller på andra 

sätt. 

I samband med den nya tvååriga 

utbildningen av heltidsbrandmän 

förbereder Räddningsverket 

en informationsoch 

marknadsföringskampanj 

för att sprida dels innehållet i 

utbildningen, men också vilka 

krav som ställs för att vara 

komma in på utbildningen. 

– I dag vet kvinnor att de kan 

bli brandmän, den barriären 

är redan bruten. Men mycket 

arbete återstår innan vi får ett 

påtagligt inslag av kvinnliga 

brandmän, säger Ann-Cathrine 

Andersson. 

Prova-på-kurs i Södertörn 

– Nedräkningen har börjat 

Det ligger ett moln av tjock, 

svart rök över Berga Örlogsskolor. 

Annette och Jenny 

avancerar mot eldhärden 

med slangen i högsta hugg. 

Södertörns brandförsvarsförbund 

sparade inte på 

krutet när man arrangerade 

sina prova-på-dagar för tjejer 

i slutet av april. 

– Det är första gången vi kör ett 

sånt här arrangemang, men absolut 

inte den sista, säger Tommy 

Jansson, som tillsammans 

med Lars Ekfeldt planerat helgens 

kurs. 

Intresset var stort. 24 tjejer 

fick plats denna gång, resten 

hoppas man kunna fånga upp 

vid ett nytt tillfälle i höst. Tommy 

och Lars påpekar att man 

redan innan Räddningsverkets 

projekt med prova-på-dagar 

inleddes strävat efter en jämnare 

könsfördelning. Så har Södertörn 

i dag också två av landets 

få heltidsanställda kvinnor. 

Olika kön – lika villkor 

Sylvia Demery och Mona 

Hjortzberg är vana vid uppmärksamhet. 

De deltog i det så 

kallade Stockholmsprojektet 

1998, vars syfte var att undersöka 

om kvinnor klarade av att 

jobba som brandmän. Det gjorde 

de, uppenbarligen. Numera 

jobbar Sylvia och Mona på Haninge 

brandstation och ser gärna 

att de får fler kvinnliga kollegor 

i framtiden. 

– Absolut. Men det är viktigt 

att tjejer kommer in på samma 

villkor som killarna. Fyskraven 

måste alltid uppfyllas, kvotering 

är ingen bra lösning, säger 

Mona. 

Fyskraven, ja. För tjejernas del 

inleddes helgen med en rivstart 

på rullbandet. 24 kilo luftpaket 

och larmställ tråcklades på och 

sedan var det bara att köra. 

Mats Ljung, som ingår i rekryteringsgruppen 

för Södertörn, 

imponerades av att så många 

av tjejerna klarade det direkt. 

– Rullbandstestet brukar an- 

Skulle du kunna tänka dig 

att jobba som brandman? 

Annette Jonasson, 27 

– Ja, absolut. Det fysiska arbetet 

och kamratskapen lockar 

– och att få hjälpa människor, 

förstås. 

Anita Sundberg, 33 

– Ja, det skulle jag. Det verkar 

vara en spännande utmaning 

att få lära sig hantera olika 

Foto: SÖDERTÖRNS BRANDFÖRSVARSFÖRBUND 

Anna Lindqvist, en av prova-på-eleverna på rullbandet. Daniel 

Lundgren, brandman i Huddinge, kontrollerar hennes värden. 

nars vara det som kvinnor faller 

på. Och givetvis ska man klara 

av de fyskrav vi har satt upp, 

men man behöver inte vara vassast 

på allt för att vara intressant 

för oss. Vi ser till helheten. 

Testfrågan verkade dock inte 

vara något som avskräckte tjejerna. 

Det enda som fick några 

att sucka trött var det faktum 

problemsituationer varje arbetsdag. 

Jenny Carlsson, 25 

– Ja. Jobbet 

är rörligt, 

fysiskt 

krävande 

och varierat, 

sånt 

gillar jag. 

Fler kvinnor 

skulle 

att det är ett halvår kvar till nästa 

rekryteringstillfälle. 

Bred yrkesroll lockar 

Tjejerna fick även känna på 

rökdykning, losstagning, släckteknik, 

klättring på stegbil 

samt sjukvårdsteori. Den samlade 

upplevelsen i gruppen var 

att brandmannayrket innefat- 

”Jag ska absolut söka” 

dessutom ge mer dynamiska 

arbetslag, tror jag. 

Therese Vargas, 33 

– Jag ska absolut söka, men 

det hade varit bra om provapå-dagarna 

legat närmare rekryteringen. 

Någon slags uppföljning 

är nog bra för att hålla 

intresset levande och modet 

uppe hos tjejerna. 

tar mer än vad man får läsa om 

i tidningarna. 

– Det verkar vara ett tungt 

jobb både fysiskt och psykiskt, 

men kul att få jobba i grupp. 

Och det handlar om så mycket 

mer än att bara släcka bränder. 

Det visste jag inte innan jag 

kom hit, säger Fia Olsson. 

– Väldigt positivt att man jobbar 

så mycket med förebyggande 

verksamhet. Om fler tjejer 

visste hur brett yrket är hade de 

kanske sökt i högre omfattning 

än i dag, tror Therese Vargas. 

Rekrytera, men hur? 

På Södertörns brandförsvarsförbund 

har man inte märkt 

någon ökning av antalet sökande 

kvinnor på senare år, trots 

en mer uppluckrad attityd 

inom räddningstjänsten generellt. 

Hur ska man ändra på den 

bilden? 

– Jag tror att man måste visa 

på nya förebilder så att inte 

bara män får representera yrket 

i medierna, säger Lars Ekfeldt. 

Vi jobbar ju med alla sorters 

människor, då borde ju räddningstjänsten 

spegla den verkligheten 

även till sin sammansättning. 

– Att informera mer om yrket 

och testerna kan nog göra att 

fler vågar söka, tror Sylvia Demery. 

Och vem vet, kanske ger den 

information och de förebilder 

som presenterades under helgen 

utslag på personalstyrkan 

redan nästa år? Det var i alla 

fall 24 högst motvilliga tjejer 

som klev ur de trygga larmställen 

på söndagskvällen. 

”Man känner sig som ett nyklippt 

får som just blivit av med 

pälsen”, huttrade någon. ”Äh, 

vi ska ju i kläderna snart igen” 

peppade en annan. ”Bara 35 

veckor kvar till nästa rekrytering!” 

Nedräkningen har börjat. 

Johanna Lundberg 

Frilansjournalist 

Debattera 

mångfalden! 

Räddningsverket, räddningschefer, 

försvarsministern och 

andra vill att räddningstjänsten 

i högre grad än hittills 

ska spegla befolkningssammansättningen 

i Sverige – 

med andra ord behövs fler 

kvinnor och personer med 

invandrarbakgrund. Har du 

synpunkter i ämnet, skriv till 

Sirenen, Ordet fritt, 651 80 

Karlstad eller e-post 

sirenen@srv.se


En byggnad – två länder 

Där Sverige och Norge möts 

står ett hus, riksgränsen delar 

det i två delar. 

Det kräver dubbel insats 

när brandsyn ska göras. 

– Vi har våra regler att följa, 

förklarar brandförman 

Jan-Erik Lundberg från Arvika 

och Harald Bjerkan, 

brandchef i Eidskog, Norge. 

De går runt i lokalerna, tittar 

bakom gardiner och kollar utrymningsvägar. 

– De är viktigast för brandsäkerheten, 

säger Jan-Erik Lundberg. 

– Men dörrarna här är onödigt 

stora, med norska mått 

mätt, säger Harald Bjerkan. 

Det har inget med kroppsvolym 

att göra, snarare skillnaden 

på svensk och norsk bedömning. 

– Svenskarna har givna mått, 

vi anpassar dem efter antal 

personer i lokalen, berättar 

norrmannen. 

Han kan bocka av utrymningsvägarna 

som godkända. 

Linje genom huset 

De befinner sig i Morokulien 

Infocenter, huset som ligger 

mitt på riksgränsen. Den är 

markerad med en vit linje rakt 

igenom huset. Där kommer 

Lundberg och Bjerkan så småningom 

att mötas. Men först 

efter rundvandringen som tar 

båda till ett annat land. 

– Har du öppningsbart fönster 

här, frågar Lundberg platsförmedlaren 

i huset. Kjell Olsén 

visar att han har det. 

– Hur stora är de?, fortsätter 

Harald Bjerkan, men inser 

snabbt sitt misstag och ber om 

ursäkt. 

På svensk mark har han inget 

att säga till om, kan heller inte 

ifrågasätta. Fast reglerna visar 

sig vara lika när det gäller den 

typen av utrymningsväg. Fönster 

som mäter 40x60 centimeter 

är godkända både i Sverige 

och Norge. 

Lundberg och Bjerkan kan 

bara peka på detaljer eller administrativa 

skillnader när det 

gäller brandsynen. 

– Polisen har det yttersta ansvaret 

i Norge, i Sverige är det 

ju räddningschefen. Vi kan heller 

inte ändra lokalerna fysiskt, 

påpekar Harald Bjerkan. 

Brandsynen ska för båda bekräfta: 

■ Att uppkomst av brand förhindras. 

■ Trygg utrymning. 

■ Hindra brandspridning. 

■ Underlätta släckning. 

Ser inte skylt 

Harald Bjerkan upptäcker en 

allvarlig brist i den halvmåne- 

böjda byggnaden. 

Från sin position i Norge kan 

han inte se nödutgången i Sverige. 

Samma sak för Lundberg i 

andra änden av lokalen. 

– Konsekvensen av det får 

Eda kommuns fastighetsingenjör 

ta. Han måste se till att 

anvisningsskyltarna syns för 

nödutgången vid den trappa 

Nyheter 

Här är tillsynen ett gränsfall 

Foto: LARS SWANÖ 

De har inte riktigt samma 

syn på brandsyn. Men Jan- 

Erik Lundberg, Arvika, och 

Harald Bjerkan, brandchef 

i Eidskog tvingas 

göra den tillsammans . 

Mette Kirkemo, VD för 

infocenter, höll sig 

som synes neutral. 

15 

som på den svenska sidan går 

ner till bottenplanet. 

– Skylten ska sitta mitt över 

trappnedgången, inte på väggen, 

säger Lundberg. 

– Alla skyltar ska ha belysning, 

annars blir de omöjliga 

att upptäcka om lokalen skulle 

fyllas av rök, fyller Bjerkan i. 

Här gör Lundberg bock i kanten: 

måste åtgärdas. Annars 

kan han hota med föreläggande. 

– Men ofta löser vi problemen 

på plats. Det handlar i de 

flesta fall om sunt förnuft. 

– Det bästa för publikum, påpekar 

Harald Bjerkan. 

– Men vad är det här? 

Larmet slår inte till. 

Lundberg skakar på huvudet, 

noterar och ber Mette Kirkemo 

om en förklaring. 

Hon är VD för infocenter på 

den plätt som döptes i Lennart 

Hylands radioprogram "Över 

alla gränser" på 1950-talet. Annars 

går platsens historia tillbaka 

till freden mellan Norge 

och Sverige. Till hundraårsminne 

av den restes 1914 

Fredsmonumentet mitt emellan 

Eda och Eidskogs kommuner. 

Nästan så att den kommit att 

gestaltats av ländernas räddningstjänst. 

– Brinner det på andra sidan 

åker vi över. Som tack för det 

kommer svenskarna till oss när 

det behövs, berättar Harald 

Bjerkan. 

“Morokulienkoppling” 

Även om inte slangarna går att 

montera ihop så löser man det 

med en "Morokulienkoppling". 

– Norrmännen är uppfinningsrika. 

Ni skulle se deras 

nya brandbil, säger Lundberg. 

När den gamla tankbilen 

hade gjort sitt på en flygplats 

köpte Eidskogs brannvesen 

den och byggde om till räddningstjänst. 

– Nu kan vi sno runt på riksvägen 

utan problem, berättar 

Harald. 

Herrarna fann fem fel i infocenter, 

och bjöd på ett tips: 

Skaffa ett par pulversläckare, 

en häruppe och en därnere. 

De närmade sig gränsen. Där 

undertecknades brandsyneprotokollet 

i de fredligaste ordalag. 

Det första som upprättats 

sedan byggnaden restes 

1996. 

Harald Bjerkan kan bara erinra 

sig en gränsövergång till 

på jorden där brandsyn torde 

göras på samma sätt. 

– Det huset ligger på gränsen 

mellan Syd- och Nordkorea. 

LARS SWANÖ


Gamla släckmetoder åt 

Räddningstjänsten i Västernorrland 

prövar nya sätt att 

bekämpa skogsbränder i 

sommar. 

Det sker med gamla beprövade, 

men ofta glömda 

metoder som skyddsavbränning 

och moteld – och modern 

lättviktsutrustning 

som 17 millimeters slang 

och lätta terrängenheter. 

100 brandmän och 32 befäl går 

kurs i skogsbrandsteknik och - 

taktik, en utbildning som räddningstjänsterna 

i länet själva 

tagit fram. 

75 procent av Västernorrland 

är skog. Skogsbränder är en del 

av vardagen på sommarhalvåret 

och den helt dominerande 

taktiken har hittills varit ”direkt 

metod”: angrip branden 

från flera håll samtidigt och 

släck med vatten. 

Gammal teknik till heders 

Men det finns fler sätt. Metoder 

som ofta fallit i glömska sedan 

de som kunde konsten lämnat 

yrkeslivet i skogen. Vad räddningstjänsterna 

i Västernorrland 

gör är – enkelt uttryckt – 

att med utbildning återupptäcka 

förlorad kunskap och 

med lite ny utrustning ta gammal 

teknik till heders igen. 

Idén till det som blev en tvådagarskurs 

för befäl i skogsbrandstaktik 

och en dagskurs 

för brandmän i skogsbrandteknik 

väcktes vid en länsträff för 

räddningschefer i höstas. 

– Vi tyckte att det gått slentrian 

i skogsbrandsläckning. Vi 

har vår utrustning, vi åker på 

larm och gör som vi alltid gjort, 

berättar brandingenjör Sven- 

Olov Hansson från Sundsvall- 

Timrå. 

Tillsammans med Ånges 

räddningschef Lars Nyman står 

han bakom vårens kurser. 

Skräddarsytt program 

I samarbete med det nystartade 

företaget Wildland Fire AB, 

som bland annat säljer utbildningar 

utifrån erfarenheter 

från skogsbrandsbekämpning 

i Kanada och USA, skräddarsyddes 

ett kursprogram för 

räddningstjänstens behov. 

Delar av innehållet är lika för 

både brandmän och befäl, som 

brandtyper, brandens beteende, 

bekämpningsmetoder, utrustning 

och säkerhet. Sedan 

ägnar befälen ytterligare en 

dag åt taktik, väderpåverkan, 

organisation och ledarskap 

medan brandmännen varvar 

teori och praktik under sin 

kursdag. 

Kan inte släcka utan eld 

Och så var det det där med den 

traditionella metoden – mängder 

av vatten: 

– Man kan inte släcka en stor 

skogsbrand utan att använda 

eld, hävdar kursledaren Mats 

Andersson. 

– Det har gått rätt bra hittills, 

kontrar några brandmän från 

bänkarna i teorilokalen, en 

skola i Hallsta utanför Ånge. 

– Ja, visst kan det sluta brinna: 

bränslet kan ta slut, fuktigheten 

öka, väder och vind ändras. 

Men då är det inte några 

brandmän som släcker utan 

moder natur, vidhåller Mats 

Andersson. 

Används ofta i Kanada 

I Kanada och USA, där skogsbrändernas 

intensitet och omfattning 

kan vara betydligt 

större än i Sverige, använder 

man mycket oftare metoder 

som skyddsavbränning och 

moteld. Kontroversiella åtgärder 

som kräver taktisk kunskap 

och ett visst mått av mod 

hos den som står i beslutsposition. 

Men även enklare insatser 

som att gräva mineralgator (30 

centimeter breda brandgator 

ned till mineraljorden) försummas 

ofta, menar Mats Andersson. 

Ingen av de 25 brandmännen 

på den första kursdagen 

hade prövat; men alla fick göra 

det innan dagen var slut. 

– Man är ju van att ha mycket 

vatten, kommenterade Lennart 

Sundqvist från räddningstjänsten 

Sundsvall-Timrå. Man 

börjar alltid med att köra på 

vatten, jobbar sig trött och sedan 

funderar man på hur det 

går. 

Hackorna i bruk igen 

Hackorna hör till den nygamla 

utrustning som räddningstjänsterna 

i Västernorrland tänker 

ta i bruk igen. De har också 

köpt in ryggpumpar för snabb 

handsläckning, små lätta grenrör 

och sprutor, 17 millimeters 

slang och brännkannor. 

– En del av det här är prylar 

som vi slängde för 10-15 år sen, 

säger Sven-Olov Hansson. 

Annat är helt nytt för svensk 

räddningstjänst: den smala 17millimeters”trädgårdsslangen”, 

högtryckspumpar och särskild 

personlig utrustning som 

skyddsglasögon och lätt ansiktsmask. 

– Vi har också börjat köpa in 

material och fordon gemensamt 

i länet. Det sparar både 

tid och pengar, fortsätter Sven- 

Räddningsverket är positivt 

till att ”bortglömda” metoder 

för skogsbrandsläckning 

tas i bruk igen. 

– Bra att intresset för dessa äldre 

metoder ökar. Räddningstjänsten 

behöver bli bättre på 

dem och vi måste få in det i utbildningen, 

säger Leif Sandahl, 

Olov Hansson och visar den 

lätta terrängenhet som specialutrustats 

för skogsbrandsläckning: 

en sexhjuling på släp efter 

en Volkswagen pick-up. 

– Deltidsstyrkorna i Stöde 

och Söråker är först med var 

sin enhet, som vi får till samma 

pris som en större terränggående 

skogsbrandsjeep. 

Lagt ut 20 000 kronor 

Räddningstjänsten i Sundsvall- 

Timrå har lagt ut cirka 20 000 

kronor på den nya lätta utrustningen, 

plus 600 kronor per 

person för utbildning och 

kursdag i skogsbrandsprojektet. 

Till hösten ska det utvärderas, 

och om resultatet blir godkänt 

kan det bli en fortsättning 

med bland annat en taktisk 

fördjupningskurs för befäl. 

– Visst kan man diskutera vad 

man ska satsa på i en snäv budget. 

Men att utveckla skogsbrandsläckningen 

är i högsta 

grad motiverat i vårt län, anser 

Sven-Olov Hansson. Det är ju 

bara att se sig om – vi har skog 

överallt. 

EVA-LENA LINDBÄCK 

Moteld 

Större skogsbränder kan hejdas 

genom moteld, utifrån 

begränsningslinjer på lämpligt 

avstånd och i rätt vindriktning. 

Genom brändernas syreförbrukning 

och den omgivande 

turbulensen mister båda sin 

syreförsörjning när de möts. 

Branden lägger sig och kan 

släckas. 

Skyddsavbränning 

Utifrån naturliga eller grävda 

begränsningslinjer anläggs 

eld med syfte att under kontrollerade 

former bränna av 

allt brännbart material i området. 

Då finns inget bränsle för 

skogsbranden när den når 

fram, den slocknar eller mattas 

av och kan släckas med 

vatten. 

Räddningsverket positivt 


Att metoderna fallit glömska 

är effekter av urbanisering och 

mekanisering. 

– Det har funnits en övertro 

på helikopter och en stor 

brandbil med vattenslang. Det 

är bra om kunskaperna återförs 

så att vi åter kan klara det 

man kunde förr. 

Lätt utrustning – gammal teknik. Man kommer långt i skogsbrandbekämpning 

med en hackyxa och en ryggpump. Tommy Jansson 

från räddningstjänsten i Sundsvall-Timrå lovordade ryggpumpen 

sedan han prövat den på övningsgräsbranden. – Det här var 

suveränt, effektivare än man kan tro.


eruppväcks 

Nyheter 

Foto: EVA-LENA LINDBÄCK 

Bananarullning och åtta. Medan Mats Andersson till höger lär ut kanadensisk bananarullning – i brist 

på slangrullare ett sätt att samla ihop slang för transport – visar Lennart Sundqvist den i Sverige vanligare 

åttan. 

Foto: EVA-LENA LINDBÄCK 

Den lätta terrängenheten specialutrustad för skogsbrandsläckning visades på första kursdagen för 

brandmän i Västernorrland. Sexhjulingen är ett komplement till räddningstjänstens fullstora jeepar 

och får med sig både slangar, armatur, pump och eget vattenmagasin på 300 liter vid behov. 

17 

Riksdagsbeslut om samhällets 

säkerhet och beredskap 

Riksdagen beslutade 23 maj, utifrån försvarsutskottets betänkande 

”Samhällets säkerhet och beredskap”, i flera viktiga frågor 

som berör Räddningsverket och räddningstjänsten. Beslutet 

innebär att det sattes punkt för en lång utredningskedja. 

Riksdagen godkände regeringens förslag om bland annat mål 

för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra 

påfrestningar och om att inrätta en ny myndighet med planeringsuppgifter 

(Krisberedskapsmyndigheten, som 1 juli ersätter 

Överstyrelsen för civil beredskap). 

I förslaget för området Skydd mot olyckor inryms bland annat 

bildandet av ett Centrum för riskoch säkerhetsutbildning 

inom Räddningsverket, den breddade räddningstjänstutbildningen 

samt inrättandet av nationell resurs i Karlskoga för 

olycksuppföljning och statistikförsörjning. 

Vidare togs beslut om att stärka kravet på säkerhetsrådgivare 

vid transporter av farligt gods. 

Med skärpa slog riksdagen fast vikten av att regeringen driver 

på frågan om ett gemensamt system för radiokommunikation 

(det så kallade Tetra-systemet). 

Betänkandet (2001/0:FöU10) finns på nätet: http://www. 

riksdagen.se/debatt/0102/utskott/FoU/FoU10/htframe.htm 

Tjänsteman fälld för mutbrott 

En tjänsteman vid Räddningsverket har av Karlstads tingsrätt 

dömts för mutbrott. Domen blev villkorlig samt dagsböter på 

17 400 kronor. 

Mannens hustru hotades av uppsägning från sitt jobb, på 

grund av nedskärningar. Firman där hon var anställd hade anlitats 

av Räddningsverket i verksamhet där tjänstemannen var 

projektledare. 

Tjänstemannen skrev i ett brev till firman: 

”Det säger ju sig självt, att jag personligen inte kan uppbåda 

någon större entusiasm att styra uppdrag till er (som jag upplever 

att jag ganska framgångsrikt gjort under ett stort antal år!) 

om min fru tvingas sluta!!” 

Tjänstemannan motsäger sig mutbrott, men tingsrätten ansåg 

att åtalet var styrkt och gav fällande dom. 

Räddningsverkets generaldirektör Christina Salomonson anser 

att ett allvarligt brott har begåtts. 

– Ett mutbrott rubbar inte bara arbetsgivarens förtroende för 

tjänstemannen i fråga. Det skadar dessutom allmänhetens tilltro 

till offentlig verksamhet. Av de skälen skildes tjänstemannen 

från sina arbetsuppgifter redan vid misstanken om mutbrott. 

Felaktig upphandling av Lund 

Länsrätten har dömt Lunds kommun att göra om en upphandling 

av larmtjänster. Kommunen hade ställt krav som enbart 

SOS Alarm kan uppfylla och det får man inte göra enligt länsrätten. 

Lund har redan avtal med SOS Alarm och i en egen dygnetruntbemannad 

larmcentral följs samtalen till SOS Alarm via 

medlyssning. Detta ger snabb utlarmning men organisationen 

är tajt. 

–Vi har sex operatörer och vid en långtidssjukrivning måste vi 

göra en nyrekrytering vilket tar nio månader. Vi har också svårt 

att samla personalen för vidareutveckling, säger Mats Paulsson, 

ställföreträdande räddningschef i Lund. 

Man såg en lösning i att larmoperatören med sin större organisation 

tog över personalen. Kommunen har avtal med SOS 

Alarm och vände sig direkt till SOS Alarm med upphandlingen 

utan att ge andra leverantörer chansen. Främsta skälet var kravet 

på att samtalen inte fick vidarekopplas, vilket man ansåg att 

bara SOS Alarm kunde uppfylla. 

– Genom medlyssningen tjänar vi 20-30 sekunder vid ett larm 

och det tyckte vi var ett starkt motiv för att ställa det kravet. 

När Samres AB fick kännedom om upphandlingen vände sig 

företaget till länsrätten och begärde att upphandlingen skulle 

avbrytas. Samres hävdade att det rör sig om en direktupphandling 

som utestängt andra leverantörer, vilket är ett brott mot lagen 

om offentliga upphandlingar. 

I sitt domslut gör länsrätten bland annat en annorlunda tolkning 

av avtalet mellan staten och SOS Alarm än kommunen. Enligt 

länsrätten finns det inget i avtalet som hindrar vidarekoppling 

av larm, inte heller något hinder för annan larminstans att 

använda Coordcom eller att det skulle var tekniskt omöjligt att 

ansluta ett likvärdigt system. Det står heller inget om att SOS 

Alarm har ensamrätt att driva alarmeringstjänst. 

Länsrätten skriver att vid en upphandling får man inte ställa så 

specifika krav att endast en leverantör kan uppfylla dem. 

Upphandlingen bryter mot reglerna för offentlig upphandling 

och ska därför göras om.

18 Internationellt Sirenen Nr 4 • 2002 

Räddningsverket i Palestina 

Viktig insats när FN 

saknar personal 

Räddningsverket har rent 

mjöl i lasten. 

Transporterna till palestinska 

flyktingläger på 

Västbanken går enligt de inblandade 

mycket bra. 

Det understryks av FN 

som offentligt tackar för imponerande 

arbete. 

Räddningsverket har två styrkor 

baserade i Jerusalem. Uppdraget 

är det samma; att förse 

palestinska flyktingar med 

mat. 

■ 21 personer jobbar för WFP 

(FN:s livsmedelsprogram). Sida 

finansierar den två månader 

långa insatsen. 

■ 12 personer jobbar för 

UNRWA (FN:s flyktingorganisation 

i Palestina). Sida finansierar 

insatsen som nyligen förlängdes 

till slutet av augusti. 

Richard J Cook, chef för UNR- 

WA på Västbanken, är imponerad 

av den svenska insatsen 

och har skriftligen tackat. 

Han konstaterar att styrkan 

Räddningsverket har lämnat 

Afghanistan. 

Men återkommer eventuellt 

i höst. 

– Jag tror FN är nöjt med 

vårt arbete, det är åtminstone 

det budskap vi fått, säger 

styrkechefen Urban Rönnqvist. 

Rönnqvist har, förutom en 

femveckorsperiod, varit med 

hela tiden. Från det att man i 

november satt i Turkmenistan 

och väntade på att bli insläppta 

i Afghanistan. 

Då handlade det om att FN 

skulle anse säkerheten godtagbar. 

Nu har de sista nio i styrkan 

transporterat fordon till Iran, 

för båttransport hem, och själva 

flugit mot den svenska sommaren. 

– Säkerhetsmässigt har det 

totalt sett fungerat jättebra, 

tycker Rönnqvist. 

Räddningsverket hade som 

mest 28 personer på plats samtidigt. 

Arbetet var förlagt till 

tre orter, med huvudkontoret i 

Herat. 

Den tyngsta uppgiften var att 

hålla vägen fram till Chaghcharan 

öppen över vintern. 

– Det var viktigt, både för att 

få fram mat och som en symbol 

under första månaden, till slutet 

av maj, genomförde 99 konvojer 

med 1 430 ton mat, mediciner 

och annat, reparerade 80 

fordon och utförde 100 eskorter. 

Personalbrist 

UNRWA:s problem är att lokalanställda 

haft svårt att passera 

vägavspärrningar. Bara 25-30 

procent av personalen, totalt 

cirka 350, har kunnat ta sig till 

kontoret i Jerusalem. Därför 

behövdes akutstöd med flyktinghjälpen. 

Richard J Cook skriver: 

– Det jobb som Räddningsverket 

utfört har varit ytterst 

viktigt för att upprätthålla 

UNRWA:s insatser. Jag vill 

tacka svenska regeringen, styrkan 

och Räddningsverket för 

det oumbärliga stödet. 

Curt Näslund, lärare vid 

Räddningsverkets skola i 

Sandö, var chef för den första 

styrka som nu blivit avlöst. 

– På grund av att personalen 

för ansträngningarna. Vi hade 

snö fram till slutet av mars, och 

det var tydligen första gången 

någonsin som vägen snöröjdes. 

Räddningsverket hade fyra 

hjullastare som användes i två 

stora bergspass för att hålla vägen 

körbar. I provinsen bor 

600 000-700 000 människor. 

Vägen från Herat är enda vägen 

fram. En sträcka på 35 mil 

som vid bra förutsättningar tar 

tre dagar, men som också kan 

ta tre veckor. En period flögs 

mat in till området. 

– Normalt klarar sig folk i 

området utan hjälp. Kriget är 

förstås ett skäl till hjälpbehovet, 

men det största problemet 

är faktiskt att man haft torka i 

fyra år. Men nu har regnet 

kommit och det grönskar i området. 

Hur bra skördarna blir 

vet dock ingen än. WFP (FN:s 

livsmedelsprogram) kör in mat 

till Chaghcharan för att man 

ska klara vintern. 

Vilka var intrycken när ni 

lämnade Afghanistan? 

– Det verkar finnas framtidstro. 

I Herat, som är en gammal 

handelsstad, ökar kommersen. 

Räddningsverket var stödstyrka 

åt WFP, byggde och 

skötte läger i Herat, Chaghcharan 

och Mazar-e-Sharif. 

inte tagit sig till jobbet hade 

verksamheten nästan kollapsat. 

Fordonsparken var helt 

nedkörd när vi kom. Vår personal 

har ensam klarat att tillgodose 

två tredjedelar av behoven 

i flyktinglägren. 

Lastbilarna har lastats med 

framförallt mjöl, ris, socker 

och linser. Men även verktyg, 

mediciner och sjukvårdsutrustning 

har körts ut. 

Styrkan som jobbar för UNR- 

WA har använt FN:s fordon. 

Räddningsverkets styrka som 

jobbar för WFP har egna fordon 

på plats. 

– Insatsen går över all förväntan. 

Alla fordon är hela och vi 

har jobb hela tiden, säger styrkechefen 

Göran Andtbacka, till 

vardags lärare i Skövde. 

Flyter på bra 

Bra infrastruktur, inga problem 

med drivmedel. Det är 

några förklaringar till att hjälpinsatsen 

flyter på tämligen 

smärtfritt. Avstånden är också 

Uppdraget är slutfört. Men 

det kan bli mer jobb i Afghanistan 

för Räddningsverket . 

– Sida har lagt undan åtta 

korta. 15 mil till Jenin är längsta 

transporten. Andra och 

kortare destinationer är Bethlehem, 

Nablus, Tulkarm och 

Jeriko. 

Enda hindret på vägen är 

egentligen vägspärrar. 

– Det har hänt att vi stått i en 

vägspärr en halv dag, och sedan 

fått vända hem. Men det är 

ju mest för vår egen säkerhet 

som de då inte släppt igenom 

oss. 

Egna bedömningar 

Den svenska styrkan gör sina 

egna säkerhetsbedömningar, 

exempelvis anses Nablus i dag 

för osäkert att åka till. 

– Vi ser ingen avmattning i 

konflikten, snarare en stegring. 

Men samtidigt är det inget vi i 

styrkan märker av. 

Mjöl, socker och matolja är 

vad lastbilarna oftast lastas 

med. Mjöl hämtas ibland direkt 

från kvarnen. Lossning av 

last sker för hand, vilket kan ta 

sin tid. 

miljoner kronor för att bygga 

broar på vägen från Afghanistan 

och norrut till Salangtunneln. 

Det uppdraget får vi tidi- 

Riksdagsledamoten Gunilla 

Wahlén (v) besökte Jenin i maj 

i annat ärende. Men med sig 

hem fick hon också FN:s och lokala 

administrationens tacksamhet 

över den svenska insatsen. 

Wahlén kontaktade själv 

Sirenen och sa: 

– Det känns bra att ha fått ta 

Klart Afghanistan – nytt uppdrag i höst? 

Foto: INSATSSTYRKAN 

Snöplogning i bergspassen var en av Räddningsverkets viktigaste uppgifter i Afghanistan. Enligt uppgift 

var det första gången någonsin som vägarna snöröjdes 

gast i höst, säger Hans Martinsson 

på Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

PER LARSSON


del av hur Räddningsverkts internationella 

arbete uppskattas. 

En tredje insats som Räddningsverket 

basar för i Israel är 

att säkra byggnader som tillhör 

palestinska administrationen. 

Jobbet görs av tre britter. 

– Vi har inte kompetensen 

själva, därför har vi anlitat 

britterna, säger Hans Martinsson, 

på Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

PER LARSSON 

Foto: CURT NÄSLUND 

UNRWA-styrkan delar ut förnödenheter och mediciner 

till barn vid en skola. 

Krig och malaria är två risker 

för insatspersonal i Angola. 

Samtidigt är effekten av 

insatserna påtaglig. 

– Samhället fungerar allt 

bättre i takt med att den färdiga 

vägsträckan växer, säger 

Hans Martinsson på 

Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

Angolas vägar har förstörts av 

återkommande inbördeskrig. 

Internationellt 

Foto: INSATSSTYRKAN 

Räddningsverkets styrka för WFP lastades i Köpenhamn. Med på 

resan, i ryska Antonovplan, fanns förutom personal även åtta lastbilar 

och fyra jeepar. 

Trots ett fredsavtal 1994 har 

Angola även sedan dess omväxlande 

befunnit sig i krig. 

– Fler än 4 miljoner människor, 

cirka en tredjedel av befolkningen, 

befinner sig på 

flykt och cirka 30 procent av 

alla barn dör innan de fyllt fem 

år. WFP anser att den dåliga 

vägstatusen är ett avgörande 

problem för distribution av 

nödhjälp, säger Räddningsverkets 

styrkechef Luis Andersson. 

Räddningsverket har sedan 

Foto: JAN EMANUELSSON 

Avlastning sker för hand. Lokal personal lastar 

av WFP-styrkans åtta lastbilar med mjöl. Två 

lastbilar åt gången, fyra man per lastbil. 

1998, under ledning av WFP, 

EU och Sida, byggt broar och 

reparerat vägar. 

Just nu återupprättas en väg 

på en tio mil lång sträcka mellan 

Chibia och Quipungo i sydvästra 

Angola. Även broar anläggs. 

I maj transporterades 

cirka 30 ton bromaterial från 

huvudstaden Luanda till Lubango 

med två Herculesplan. 

Räddningsverket arbetar på 

uppdrag av EU:s program för 

återuppbyggnad av infrastruk- 

Fortsatt satsning i Mocambique? 

19 

Räddningsverket har nyss avslutat en insats för att bidra till reparationen 

av vägar i de översvämningsdrabbade provinserna 

Gaza och Maputo i Mocambique. 

Sida satsade 2,5 miljoner kronor och insatsen pågick februarimaj. 

Torgny Quick, Kristinehamn, ansvarade för uppdraget. 

– Min uppgift var att för Mocambiques vägverk utbilda fordonsförare 

och mekaniker i service, underhåll och reparationer 

av maskiner. 

I materiel bidrog Sverige med krigsbroar, entreprenadmaskiner, 

trailer, mobil verkstad, motorcykel samt diverse reservdelar. 

En fortsättning kan bli aktuell i höst. Sida har förklarat sig 

mycket nöjt med insatsen och berett att skjuta till mer pengar. 

Det var för två år sedan som södra Afrika drabbades av extremt 

kraftiga regn och följande översvämningar, de värsta på 

mer än 50 år. Hundratusentals människor blev hemlösa och vägarna 

raderades ut i stora delar av Mocambique. 

Olyckor vid minröjning i Eritrea 

Flera minröjare har avlidit efter minolyckor i Eritrea. 

– Ett antal minolyckor har också inträffat på vägarna i den tillfälliga 

säkerhetszonen, säger insatschefen Lars Lundberg. 

Räddningsverkets huvuduppgift i Eritrea 

är att kontrollera kvalitén hos de 

organisationer som arbetar med minröjning. 

Eritrea blev självständigt 1993 och är 

ett av världens yngsta länder. Efter år av 

gränskrig skrev Eritrea och Etiopien i december 

2000 under ett fredsavtal. 

Behovet av humanitärt stöd till Eritrea 

är stort och efter fredsavtalet har stora 

insatser gjorts för att människor ska 

kunna återvända till sina hemtrakter. 

Ett hinder är den minerade marken. 

Foto: LARS LUNDBERG 

Räddningsverket fungerar som stöd åt 

FN:s minröjningsorganisation (Unmacc) En nyfiken get tittar 

och har tre personer på plats. Lars Lund- på när sjukvårdsmaberg 

kontrollerar att minröjningsarbeterielen kontrolleras. 

tarna har den sjukvårdskunskap som 

krävs och genomför även sjukvårdsutbildning. Matz Wennerström 

tar fram en fungerande databas för behandling av information 

och Rickard Hartmann utbildar lokala minröjare. 

Uppdraget ska vara slutfört vid årskiftet, Sida finansierar det 

med 4 miljoner kronor. Det förs diskussion om en fortsättning. 

350 hus snart klara i Bosnien 

I höst ska återuppbyggnad av drygt 350 krigsskadade hus i fem 

byar i Doboj, Derventa och Bratonac kommuner i Bosnien vara 

klart. 

Då beräknas över 2 000 personer ha kunnat flytta tillbaka till 

sina hem. 

Uppdraget, värt 28 miljoner kronor, ingår i Sidas självhjälpsprojekt. 

Räddningsverkets återuppbyggnadsinsatser i Bosnien 

har förlängts etappvis sedan regeringen gav det första uppdraget 

1995. 

– Eventuellt blir det nya uppdrag i höst. Insatserna i Bosnien 

väntas pågå till 2004, säger Hans Martinsson på Räddningsverkets 

internationella avdelning. 

Kaj Gennebäck är projektledare i Bosnien och stationerad i 

Tuzla där han på kontoret har hjälp av fyra lokalt anställda. 

– Alla byggnationer går bra eller ganska bra, förutom i Potpec 

där vi har problem med två hus som inte påbörjats än. Dåligt 

väder, med regn mest varje dag, gör vägarna knappt farbara och 

det är svårt att köra ut materiel, säger Gennebäck. 

Vägar för ett bättre Angola – krig och malaria hinder 

tur i Angola (PAR). Europeiska 

utvecklingsfonden (EDF) finansierar 

projektet med totalt 

7 miljoner kronor. 

– 18 juni ska jobbet vara 

klart. Nu diskuteras med EU ett 

nytt kontrakt över sex månader, 

säger Hans Martinsson. 

Luis Andersson och ingenjören 

Kenneth Andersson är 

Räddningsverkets personal på 

plats, till sin hjälp har de ett 

50-tal lokalt anställda. 

Angola har, på grund av kri- 

get, varit ett av de osäkrare länder 

där Räddningsverket jobbat. 

Insatserna har periodvis 

var nedlagda. 

En annan risk är malaria. En 

epidemi drabbade insatsstyrkan 

i april 

–16 personer insjuknade under 

perioden, däribland jag 

själv. Vi har en person kvar på 

efterbehandling på klinik, en 

vårdas i hemmet och en har avlidit, 

säger Kenneth Andersson.


Här blir det brandsyn. Peo Sjölund besöker restaurang Razmahal, och konstaterar att krogen är av 

den storleken att brandsyn krävs. 

Brandmännen 

på ”krogrunda” 

Brandbilen stannar utanför 

restaurang Razmahal. 

Men det varken brinner 

eller är dags för hämtmat. 

Peo Sjölund och Roger Ejderfeldt 

inventerar restaurangen 

för att se om den är 

aktuell för brandsyn. 

Kungsholmens brandstation 

hade 100 restauranger registrerade 

i släckområdet. 

Brandinspektör Kenneth Möller 

konstaterade att listan borde 

uppdateras. 

Personalen lusläste telefonkatalogen, 

pratade med tillståndsmyndigheter 

– och hittade 

ytterligare 65 restauranger. 

65 nya brandsyneobjekt? Det 

blev utryckningsstyrkans uppgift 

att ta reda på. 

– Vi såg uppgiften ur brandmännens 

perspektiv. De skulle 

besöka restauranger från operativ 

synvinkel, säger Möller. 

Styrkan skrev inte protokoll, 

men fyllde i en lathund med 

uppgifter om dörrar går inåt 

eller utåt, om alternativa angreppsvägar,utrymningsskyltar, 

antal gäster och förekomst 

av gasol. 

– Vi fick besked om restaurangen 

tar emot fler än 50 gäster, 

eller om där förvaras gasol. 

Då blir lokalen föremål för 

brandsyn för oss som jobbar 

förebyggande. 

Hälften blev brandsyner 

Utryckningspersonalen gjorde 

besöken på kvällstid när verksamheten 

var i full gång. De 65 

restaurangerna betades av på 

två månader. 

– Hälften blev brandsyneobjekt, 

säger Kenneth Möller. 

Sirenen följde med en kväll 

när brandförman Peo Sjölund 

och brandman Roger Ejderfeldt 

skulle besöka fyra restauranger. 

Restaurang Razmahal på 

Torsgatan visade sig ha plats 

för 60 personer, där fanns gasoltub. 

– Blir ett brandsyneobjekt, 

konstaterade Sjölund. 

Nästa restaurang var för liten 

för att bli brandsyneobjekt, 

den tredje var stängd och den 

fjärde visade sig finnas i rullorna 

under gammalt namn. 

– De här turerna ger oss bättre 

lokalsinne. Det är inte alla 

som tycker det är kul. Men jag 

är positiv, tycker att man som 

brandman ska ha vissa miniminivåer 

inom förebyggande. 

Uppgiften är heller inte betungande 

och vi blir oftast positivt 

bemötta, säger Sjölund. 

Roger Ejderfeldt erkänner att 

han inledningsvis var negativ. 

– Mest för att det stjäl arbetstid, 

i huvudsak från översyn av 

utrustning men även från övning. 

Och det har känts som 

lite förtäckt besparing att vi 

ska göra jobbet. Men samtidigt 

är det positivt att komma ut på 

orientering och vi får en generell 

bild av problem som kan 

dyka upp vid en rökdykning. 

Annorlunda i Stockholm 

Det kan konstateras att Stockholm 

inte är som de flesta andra 

kommuner, där folk känner 

till en ny restaurang redan 

innan den öppnat. I Stockholm 

är det omsättning, restauranger 

kommer och går. Räddningstjänsten 

får inte med automatik 

information när en ny 

näring öppnar. 

I Kungsholmens släckområde, 

som även täcker Liljeholmen, 

Alvik, samt delar av Vasastan, 

Södermalm och Bromma, 

bor 135 000 människor. 

Där finns vad man nu vet 165 

restauranger. Men det finns 

restaurangtätare områden. 

– Östermalms station har 

närmare 600 i sitt område, de 

Kenneth 

Möller 

ligger i startgroparna för det 

här arbetet. 

Sten Johansson, stationschef 

på Kungsholmen, exemplifierar 

problematiken i Stockholm 

ytterligare: 

– Jag har jobbat i en mindre 

kår och där gjorde vi orientering 

så fort ett nytt automatlarm 

dök upp. Det är omöjligt 

här. 

Självstyrande 

Idén med att inventera restauranger 

är inget centralt direktiv, 

utan Kungsholmens eget. 

– Varje brandstation i Stockholm 

ska ansvara för sitt distrikt, 

både förebyggande och 

operativt, och har inte så mycket 

kontakt uppåt när det gäller 

detaljstyrning, säger Kenneth 

Möller. 

Vilken är den största vinsten 

med projektet? 

– Att vi fått bra kontroll på 

det antal restauranger som 

finns och vilken riskbild de 

uppvisar. Förebyggande arbete 

kan utföras på många, kanske 

bättre sätt, än den gamla 

brandsynen. Att kontrollera 

restauranger kan vara ett sätt. 

Projektet ska nu redovisas, 

den inblandade personalen 

kommer att få ge synpunkter 

på hur man går vidare. Ett syfte 

är att den information som 

styrkorna samlat in ska de själva 

få ut, via skrivare i bilen eller 

som muntlig information, på 

väg till brandplats. 

Och nu har Kungsholmen ett 

nytt projekt på gång för insatsstyrkorna. 

– Vi har pratat om att göra 

oannonserade förevisningar av 

hjärt- och lungräddning på 

badplatser i sommar, säger Peo 

Sjölund. 

PER LARSSON 


Brandvarnare räddade fyra 

– Fyra personer hade blivit allvarligt skadade eller förolyckade 

om inte brandvarnaren ljudit. 

Det säger Bo Pettersson, räddningsledare vid en brand i Halmstad 

31 maj. 

Oljan i en fritös, som inte var ordentligt avslagen, började 

brinna i ett flerfamiljshus. En yngre kvinna i lägenheten där fritösen 

fanns, vaknade av brandvarnaren kvart över ett på natten. 

Hennes skrik väckte sambon som försökte släcka elden. 

Samtidigt vaknade ett par på våningen ovan och en kvinna på 

våningen under av brandvarnaren. 

Mannen klarade inte att släcka elden. Paret fann då för gott att 

sätta sig i säkerhet. Det gjorde även övriga tre i huset. Räddningstjänsten 

larmades. 

– För de två paren på våning två och tre svarade brandvarnaren 

för en ren livräddande insats. När vi kom till platsen stod lågorna 

tre meter ut ur fönstren, säger Bo Pettersson. 

Hans visste då inte att de boende redan lämnat huset. Inriktningen 

var därför att slå ner branden och få ut folk. Senare gav 

sig de boende, som flytt till grannhuset, till känna. 

Branden blev häftig och hann sprida sig till tredje våningen. 

Räddningstjänsten hade branden under kontroll klockan fyra 

på morgonen. Huset blev totalskadad. 

Säkrare cigarettändare 

En orsak till bränder i hemmet är att barn leker med tändstickor 

eller cigarettändare. 

Nu har flera stora butikskedjor börjat sälja tändare försedda 

med barnsäkerhetsspärr. Konsumentverket hoppas att antalet 

bränder därigenom ska minska. 

I USA har antalet bränder minskat dramatiskt sedan det 1994 

lagstadgades om att cigarettändare av billigare sort måste ha 

någon typ av spärr. En europeisk standard som följer den amerikanska 

har just antagits i Europa, men det kommer att dröja tre 

år innan den träder i kraft. 

Ny Rib-utgåva i höst 

I höst kommer en ny utgåva 

av Rib (Räddningsverkets integrerade 

beslutstöd för 

skydd mot olyckor). 

Större nyheter som kan noteras 

är: 

■ I farliga ämnen kommer 

klassificering enligt de nya regelverken 

för ADR och RID 

att finnas med. 

■ Programmet för självstudier 

i räddningskemi har fyllts på med mer information och en 

ny del för NBC (Nukleära, Biologiska och Kemiska stridsmedel). 

■ Operativt gränssnitt (OP-Rib) är en ny programdel, utvecklad 

för mobil användning vid insatser mot olyckor. 

– I OP-Rib finns ett urval av information för att snabbt få en 

överblick över fakta. Vill man ha all information växlar man med 

ett knapptryck till Rib, säger Stefan Jönsson på Räddningsverket. 

I programdelen insatsstöd kan användaren lägga in egna dokument 

som presenteras i mappstruktur som man själv kan påverka. 

Dessutom har användargränssnitt och sökfunktioner förbättrats. 

Information om åskskydd 

Vilka följder kan ett åsknedslag 

få i ditt hem? 

En ny skrift som reder ut begreppen 

och ger råd om hur 

man kan skydda sig har tagits 

fram. 

Skriften kräver inga förkunskaper 

i ämnet och är lämplig 

både för personal inom räddningstjänsten 

och andra som 

vill veta mer om hur man skyddar sig mot åskskador. Den kan 

beställas från Dan-Ove Andréasson, Länsförsäkringar Göteborg- 

Bohus, tel 0522-911 46. 

Brand-SM i orientering 

Svenskt brandmästerskap i orientering genomförs i Växjö 28-29 

augusti med kamratföreningen vid Värends räddningstjänst 

som arrangör. 

Onsdag 28 augusti avgörs klassisk distans, dagen därpå kortdistansen. 

Tävlingarna är ett samarrangemang med polis-SM. 

Sista anmälningsdag är 1 augusti. Anmälan skickas till: Värends 

Räddningstjänst, Box 1232, 351 12 Växjö.


Allt fler kemikalier kommer allt närmare oss 

i vardagen. Mer än 25 000 kemiska produkter 

används i Sverige årligen. 

Olyckor med miljöfarliga ämnen sker också: 

svensk räddningstjänst gör cirka 2 000 insatser 

årligen när farliga ämnen läckt ut. Omkring 

100 gäller utsläpp större än 500 liter. 

Luft, mark, vattendrag, vattentäkter och 

Sirenens Räddningsskola 

Stora konsekvenser. En olycka med kemikalier i ett vattenskyddsområde kan få följder för lång tid framöver. Dricksvattnets kvalitet och 

smak kan förstöras och skadan kvarstå i tiotals år. Se till att ett utsläpp inte kan nå hit! 

Miljöhänsyn i 


reningsverk tar skada när ett farligt ämne sprider 

sig vid en olycka och en insats. Men kunskap 

och förutseende kan rädda liv, egendom – 

och miljö. 

Det här avsnittet av Sirenens räddningsskola 

handlar om hur man tar hänsyn till miljön i 

räddningsjänsten. 

21

Stoppa eller begränsa skadan. Ju längre ut i näringskedjan ett utsläpp når desto svårare att hejda spridningen och dess effekter. Men att man bara delvis lyckas täta läckan 

behöver inte innebära att insatsen är misslyckad. Även en begränsning kan betyda mycket för att minska skadorna på miljön. 

Tillämpa försiktighetsprincipen 

Betrakta okända ämnen som 

S 

kadans omfattning är oftast 

lättare att begränsa 

genom förebyggande ar- 

bete eller i ett tidigt skede av en 

olycka. Ju längre ett ämne nått 

i näringskedjan desto svårare 

att begränsa spridningen och 

skadans effekter. 

Ofta vet man dessutom 

mycket lite om kemikaliers inverkan 

på miljön. Ett exempel 

är DDT, ett annat är PCB, som 

användes i 37 år – från 1929 till 

1966 – innan det avslöjades 

som ett miljögift. Grundregeln 

– den så kallade försiktighetsprincipen 

– är därför: om du 

inte känner till ett ämnes egenskaper, 

betrakta det som farligt 

och agera därefter! 

Det här är några skäl till att vi 

behöver mer kunskap om miljön 

i allmänhet och miljöhänsyn 

inom räddningstjänsten i 

synnerhet. Men skälen är flera: 

•Vi ser fler och fler exempel 

på att miljön har förorenats. 

•Man gör sig själv och sina 

efterkommande en tjänst 

genom att värna om miljön. 

•Små åtgärder hos många 

kan ha stora effekter. 

•Goodwill för verksamheten. 

•Krav enligt miljöbalken 

och de nationella miljökvalitetsmålen. 

I miljöbalken finns bland annat 

hänsynsreglerna som säger 

att alla som bedriver verksamhet, 

det vill säga även räddningstjänsten, 

ska ha sådan 

miljökunskap att miljörisker 

kan vägas in vid ett ingripande. 

Vet man inte om ett ämne är 

skadligt för miljön, ska man 

agera som om det vore det. 

Vilka blir miljögifter? 

Vilka ämnen som kan vålla 

miljöproblem är svårt att ange, 

det beror bland annat på ämnets 

art, koncentration, eventuell 

blandning och var utsläppet 

sker. Men vissa egenskaper 

kan indikera att det är ett miljögift: 

– Ämnen skapade av 

människan är ofta värre än naturligt 

förekommande. 

– Stabila ämnen är värre än 

instabila, vid spridning blir 

giftverkan längre och de kan få 

en större ariell spridning. 

– Fettlösliga ämnen tas ofta 

upp lättare och lagras längre 

än vattenlösliga. 

Det finns fortfarande stora 

kunskapsluckor om miljörisker. 

Ofta är korttidseffekterna 

av ett ämne kända men inte effekterna 

på lång sikt. Dessutom 

kan ämnen blandas vid ett 

utsläpp och ge helt andra effekter 

än vart och ett av ämnena 

för sig. 

Spridning kan ske långt, och 

ämnen som inte i sig är giftiga 

kan också vara skadliga för 

miljön. Till exempel kan ett 

stort utsläpp av mjölk orsaka 

övergödning i ett vattendrag. 

Mark, luft och vatten 

Att ett ämne tränger ned i marken 

är den vanligaste spridningsvägen 

vid utsläpp. Här 

kan ofta effektiva åtgärder vid- 

tas för att hindra spridning och 

underlätta det efterföljande saneringsarbetet. 

Markens nivåer 

kan indelas i jordmån, jordart 

och berggrund. Jordmånen, 

det översta lagret, är en första 

skyddsbarriär. Den saknas där 

man tidigare schaktat, till exempel 

vid vägar och byggnader. 

Nästa lager är jordarten, 

vars kornstorlek är den viktigaste 

avgörande egenskapen 

för spridning. I en grovkornig 

jordart sprider sig ett ämne i 

vätskeform lättare än i en finkornig. 

I berggrund sker spridning 

snabbt om det finns 

sprickor. 

Jordartskartor 

Hur jordarten ser ut på olika 

platser i kommunen kan man 

få reda på genom så kallade 

jordartskartor. Infiltrationsriskkartor 

i skala 1:250 000 är 

ett bra underlag vid inventering/förebyggande 

och som ett 

beslutsstöd vid insatser. 

En kemikalie som kommit ut 

i luften är svårare att stoppa. 

Hur ett gasformigt ämne sprider 

sig är svårt att bestämma i 

detalj, men de viktigaste faktorerna 

som påverkar spridningen 

och utspädningen av ett 

gasmoln är luftens skiktning, 

vindförhållandena och topografin. 

Sårbart grundvatten 

Spridning av ett ämne till 

grundvatten och vattendrag 

kan få stora skadeeffekter. I 

Sverige är vi bortskämda med 

bra vatten, men våra vattentäkter 

och reningsverk är sårbara 

för utsläpp och störningar. 

Vatten finns inte bara synligt 

som hav, sjöar och vattendrag 

utan också osynligt som 

grundvatten under marken. 

Grundvattnet har mycket låg 

omsättning och ett ämne som 

når hit kan stanna kvar länge. 

När en kemikalie väl nått 

grundvattnet är det mycket 

svårt att göra något för att 

stoppa spridningen. 

Viktiga fysikaliska data vid 

spridning i vatten är ämnets

Foto: Arne Forsell/Bildbyrån 

farliga 

löslighet och densitet. Ett 

vattenlösligt ämne är omöjligt 

att samla upp, men späds å andra 

sidan ut av vattnet. Är ämnet 

olösligt kan åtgärder som 

länsor eller slamsugning sättas 

in. Densiteten avgör: ett 

ämne som är tyngre än vatten 

sjunker till botten medan ett 

lättare flyter upp till ytan. 

Inventera känsliga områden 

När det gäller utsläpp till jord 

och vatten går förebyggande 

arbete att göra genom inventering 

av känsliga områden i 

kommunen. Var går stora vägar 

med transporter av farligt 

gods, var finns andra risker för 

olyckor med miljöfarliga ämnen? 

Ta hjälp av kommunala 

inventeringar, jordartskartor 

och miljöatlas – den senare en 

karta som finns över kustkommuner 

och områden intill de 

stora sjöarna. Miljöatlas anger 

områden som är skyddsvärda 

eller särskilt värdefulla. 

Vad kan man göra vid en 

olycksplats där det läckt ut 

skadliga ämnen? 

1) Vilket ämne är det frågan 

om? Åtgärder, skyddsutrustning? 

Vid brand: Vilka ämnen 

brinner? Har ämnen blandats, 

vilka? Vid brand och blandning 

kan nya farliga ämnen 

uppstå. 

Spruta bara vatten där det 

behövs. Bedöm konsekvenserna 

av utsläpp av släckvatten. 

Det är svårt att säga vilka ämnen 

som kan bildas, men räddningsledaren 

ska vara medveten 

om vart släckvattnet tar vägen. 

Kan det samlas upp? Orsakar 

det förorening? Det är alltid 

bättre att tänka på detta i 

ett tidigt skede än att försöka 

reda upp situationen i efterhand. 

2) Förhindra spridning! Se 

till att utsläppet inte når någon 

brunn eller rinner vidare. Täta 

brunnar, valla in vätska, använd 

sorptionsmedel. Viktigt: 

Tänk framåt! Vad gör jag om 

min invallning inte räcker till? 

Om det inte går att stoppa 

läckan? Tänk på att även minskat 

flöde kan göra stor nytta, 

insatsen är inte misslyckad 

även om det är svårt att täta till 

100 procent. 

3) Studera omgivningen! 

Finns känsliga objekt i närheten: 

vattentäkt, reningsverk, 

skyddsområden etc? 

4) Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret 

i kommunen, 

varna andra aktörer till exempel 

tekniska kontoret, reningsverket, 

vattenverket. Ta hjälp 

av dagvattenkartor som kan 

visa vart utsläppet tar vägen. 

Om det inte renas utan går rakt 

ut i naturen är det kanske först 

här man kan stoppa föroreningen. 

Särskilt känsliga objekt 

Vattentäkter 

• Uppmärksamma skyltar. 

• Ett utsläpp av olja eller kemikalier 

som når hit får stora 

konsekvenser under lång tid: 

otjänligt vatten, försämrad 

smak och lukt etc. Effekten kan 

kvarstå i tiotals år. 

• Ofta grovkorniga jordarter – 

snabb infiltration. 

• Vattnet kan ha mycket lång 

omsättningstid – föroreningar 

stannar kvar länge. 

• Se till att kemikalier inte kan 

nå hit! 

Reningsverk 

• Många kemikalier är skadliga 

för den biologiska reningsprocessen. 

• Processen kan slås ut i veckor 

med reducerad rening som 

följd. 

• Äldre dagvattenledningssystem 

kan gå till reningsverk. 

Sirenens Räddningsskola 

Arbetsgång vid olycka 

Foto: Arne Forsell/Bildbyrån 

Även räddningstjänsten ska ha sådan miljökunskap att miljörisker kan vägas in vid ett ingripande. Vet 

man inte om ett ämne är skadligt för miljön, ska man agera som om det vore det. 

• Kontakta kommunen vid risk 

för utsläpp till reningsverk. 

Naturskyddsområden 

• Innebär att området är speciellt 

skyddsvärt: ovanligt, sårbart, 

unikt. 

• Kommunen och/eller länsstyrelsen 

har uppgifter om varför 

området är skyddsvärt. 

• Inventera risker och planera 

förebyggande för en olycka. 

Miljöhänsyn vid övningar 

Ytaktiva ämnen (tensider) 

finns i alla skumvätskor. Tensider 

är så gott som alltid giftiga 

för vattenlevande organismer, 

och kan i större mängder skada 

till exempel bakteriestegen 

i ett reningsverk. Skum kan 

också innehålla fluortensider, 

som är svårnedbrytbara och 

giftiga. Kunskapen om deras 

effekter på miljön är bristfällig. 

Även konserveringsmedel 

som kan finnas i skum är ett 

hot mot den biologiska reningen 

i reningsverk – medlet 

ska ju förhindra bakterietillväxt. 

• Tänk på att det finns flera övningsskum 

som inte innehåller 

fluortensider. Använd dessa. 

• Se upp med avrinningen från 

övningsområden – vart tar 

släckvattnet/medlet vägen? 

• Försök att minska all användning 

av kemikalier och 

fossila bränslen. Ta ansvar för 

egen miljöpåverkan inom 


Beslutsstöd för miljöhänsyn 

Material som finns om spridning 

etcetera ska användas 

som en indikering på riskerna; 

de talar inte om exakt hur det 

blir utan är ett av flera besluts- 

stöd. Följande kan vara användbart: 

• Miljöatlas – för kustkommunerna 

och vid de stora sjöarna. 

Kartan beskriver områden som 

är skyddsvärda eller särskilt 

värdefulla. 

• Dagvattenkartor. Vart tar en 

förorening i staden vägen? 

Tänk på att gamla och nya system 

kan leda dagvattnet olika: 

till reningsverket respektive direkt 

ut i naturen. 

• Sårbarhetskartor. Kolla med 

kommunen: finns sådana? Har 

kommunen tagit fram andra, 

egna kartor? 

• Specialkartor: jordartskartor, 

berggrundskartor, infiltrationsriskkartor. 

Dessa kan vara svåra 

att tolka men kan indikera riskerna 

med utsläpp på olika platser. 

Ett bra hjälpmedel är infiltrationsriskkartan 

i skala 1:250 

000. 

• Kommunala inventeringar. 

Kommunen kan ha gjort inventeringar 

och kartor med skyddsvärda/känsliga 

områden. Fråga 

på miljö- och hälsoskyddskontoret. 

Samverkan – förebyggande 

• Ta kontakt med miljö- och 

hälsoskyddskontoret innan en 

kemolycka eller ett utsläpp har 

skett. Hitta kontaktpersoner, 

ta reda på möjligheter att samarbeta 

vid en olycka. Det är viktigt 

att träffas, prata och lära 

känna varandra. Få svar på frågor: 

När ska vi ringa? Vad kan 

ni göra? Hur kan vi ta hjälp av 

varandra? 

• Inventera miljökänsliga områden 

och riskområden. Använd 

specialkartor och ta hjälp 

av sakkunniga i kommunen 

och på företag/industrier. 

Erik Linnarsson i samarbete 

med Eva-Lena Lindbäck 

Att läsa vidare: 

23 

Miljökunskap för räddningstjänsten. 

Från förebyggande 

till återställning. Räddningsverket 

2001. Helt ny lärobok 

för Räddningsverkets skolor 

och utbildningar. 

Effekter av släckvatten. SRV 

beställningsnummer P21- 

198/97. Rib 3285 

Spill- och dagvattenledningssystem. 

SRV, beställningsnummer 

P21-164/97. Rib 

7471 

Kemisk miljövetenskap, av 

Göran Petersson, utgiven av 

Chalmers tekniska högskola. 

En kortfattad och allmän bok 

om kemikalier och några miljöproblem. 

Läraren 

Namn: Erik 

Linnarsson 

Ålder: 35 år 

Hemort: 

Falköping, 

fil mag i biologi 

1998, 

gymnasielärarexamen 1998. 

Brandman deltid 1999. Från 

hösten -98 lärare vid Räddningsverkets 

skola Skövde, 

undervisar i miljö och räddningskemi. 

Fritid: Familjen och fågelskådning.

24 Erfarenheter 


Kvinna innebränd 

Handikappbussen blev 

Olyckan gjorde handikappbussen 

til en dödsfälla. 

Handikapprampen gick 

inte att öppna när bussen 

saknade elförsörjning. 

Där bak satt en kvinna instängd. 

Hon brändes till 

döds inför maktlösa vittnen. 

Det var i november förra året 

som en färdtjänstbuss i Göteborg 

bakifrån råkade köra på 

en större buss i linjetrafik som 

stannat vid en hållplats. 

Krocken gjorde att handikappbussen, 

en Mercedes 

Sprinter, deformerades framtill. 

Båda de främre sidodörrarna 

skadades så allvarligt att de 

inte gick att öppna. 

Föraren skadades och blev 

näst intill medvetslös. Varken 

han eller en handikappad passagerare 

som satt i framsätet 

kunde ta sig ut själva. Till råga 

på allt började det brinna i motorrummet. 

Lyckligtvis fanns det flera 

initiativrika människor i närheten. 

De slog sönder de främre 

sidorutorna och lyckades 

dra ut både föraren och hans 

framsätespassagerare. 

När detta var gjort upptäckte 

de till sin fasa att det fanns ytterligare 

en människa i den nu 

kraftigt brinnande handikappbussen. 

Det var en ung rullstolsbunden 

kvinna. 

På grund av värme och rökutveckling 

gick det inte att nå 

henne utifrån. Båda framdörrarna 

var tillbucklade och gick 

fortfarande inte att få upp. 

Dessutom blockerades fordonets 

bakdörrar av en elhydraulisk 

rullstolsramp som 

inte gick att manövrera när bi- 

I mars i år inträffade en 

brand liknande den ovan relaterade 

i en handikappbuss 

i Stockholm. 

Även denna buss var en 

Mercedes Sprinter. Den var 

inköpt år 1997 och godkänd 

för tre rullstolar. 

Liksom bussen i Göteborg saknade 

den sidodörrar till det bakre 

passagerarutrymmet. För 

lastning och lossning av rullstolar 

användes två sidohängda 

dörrar som öppnar hela den 

bakre gaveln. 

Där fanns också en utvändig 

lens elförsörjning inte fungerade. 

Några sidodörrar till passagerarutrymmet 

fanns inte. 

När räddningstjänsten anlände 

var katastrofen redan ett 

faktum. 

Utredning och analys 

Vägverkets utredare gjorde en 

grundlig uppföljning av händelsen. 

När färdtjänstbussen körde 

på den större bussen skadades 

bensinpumpen och förgasaren. 

Dessutom slogs hela fördelardosan 

bort. Tillsammans 

startade detta en brand i övre 

delen av motorrummet. 

Rullstolen med den handikappade 

kvinnan var ordentligt 

säkrad enligt konstens alla 

regler. Kvinnan kunde inte ta 

sig ut ur handikappbussen 

utan hjälp. 

Bakdörrarna kunde inte 

öppnas vare sig inifrån eller utifrån 

så länge rampen till lyftanordningen 

var uppfälld i 

transportläge. 

En tid senare kallade Vägverket 

till ett analysmöte med alla 

lokalt berörda myndigheter 

och företag. 

Bland annat presenterade 

tillverkaren av lyftanordningen 

en särskilt utrustning för 

nödöppning av bakdörren. Ingenjör 

Göran Wegbrant vid 

Vägverkets västra region nämner 

lösningar som tar upp allt 

från upphandling av busstrafik 

till typgodkännande av fordon 

för färdtjänst. 

Ulf Erlandsson 

lyftanordning, som under färd 

är uppfälld och blockerar dörrarna 

så att de inte kan öppnas 

vare sig inifrån eller utifrån 

förrän plattformen fälls ner. 

Föraren hade en stund tidigare 

lastat av två rullstolsbundna 

passagerare och var 

ensam i fordonet då han upptäckte 

att det brann kraftigt 

bakom instrumentbrädan. 

Brandförloppet var mycket 

hastigt och föraren måste kasta 

sig ut för att undkomma lågorna. 

När räddningstjänsten anlände 

fyra minuter efter larm 

var kupén helt övertänd. 

När brandpersonalen försök- 

Efter krocken började handikappbussen brinna. Rampen mot bakdörrarna gick inte att fälla och maktlösa 

vittnen såg en ung kvinna brännas till döds. 

Brand i handikappbuss 2 

Rampen gick inte att fälla 

te fälla bakgavellyften, som 

blockerade bakdörrarna, gick 

det inte. Orsaken var troligen 

att den saknade strömförsörjning 

på grund av branden. 

Brandpersonal reagerar 

Räddningsledaren bedömer 

att händelsen kunnat få mycket 

tragiska konsekvenser om 

bussen varit lastad med patienter. 

Tom Setterwall, distriktschef 

vid räddningstjänsten i 

Stockholm skrev till Vägverket 

i region Stockholm, Räddningsverket 

och De Handikappades 

Riksförbund: 

”Syftet med skrivelsen är att 

påtala den brist som uppenbarligen 

föreligger vid ett antal 

av landets färdtjänstfordon, 

för att åstadkomma en säkrare 

trafikmiljö för rörelsehindrade 

passagerare”. 

Claes Lövenberg är VD för 

Taxi 020 Specialbussar som 

äger den brunna bussen: 

– Vi övertog de aktuella fordonen 

från SL för några år sedan. 

Det är riktigt att några av 

dem saknar skjutdörrar på sidorna 

och att bakdörren bara 

går att öppna sedan man först 

fällt ner plattformen till lyften. 

– Men för att underlätta ioch 

urstigning har vi tagit bort 

den främre passagerarstolen. 

Det går därför relativt lätt att 

nödutrymma rullstolar den vägen. 

Dessutom finns det handbrandsläckare 

i alla våra bilar. 

– Tillsammans med leverantören 

Backaryd Liftar i Ronneby 

ska vi ta fram en enkel instruktion 

om hur man tvångskör 

liftarna. När bussarna ersätts 

med nya ska vi naturligtvis 

ta vara på erfarenheterna 

från denna händelse, lovar Lövenberg. 

Ulf Erlandsson


en dödsfälla 

Foto: ANDERS WEJROT/BLR 

Foto: KENNETH MÖLLER 

En handikappbuss i Stockholm började brinna och rampen bak på 

bussen gick inte att fälla. Som tur var fanns ingen passagerare i 

bussen. 

Erfarenheter 

Erfarenheter 

Handikappfordon borde egentligen 

ha ännu bättre utrymningsmöjligheter 

än vanliga bilar 

och bussar. I stället verkar 

det vara tvärt om. I båda de relaterade 

fallen hade en rullstolsbunden 

passagerare ingen 

möjlighet att ta sig ut ur fordonet 

utan hjälp. 

Dessutom är möjligheten för 

tillskyndande personer att göra 

en räddningsinsats ytterst begränsad. 

Att fälla lyftanordningen 

och öppna bakdörrarna kräver 

fackkunskap som inte ens 

räddningstjänstens personal 

har. 

Orsaken till branden i handikappbussen 

i Stockholm är inte 

klarlagd. Men av allt att döma 

började det med att bensin 

läckte ut i motorrummet. I 

båda fallen gick brandspridningen 

till kupén överraskande 

fort. Varför? 

Vägverket ställer 

krav på nödutlösning 

Vägverket kommer att ställa 

krav på att lyftanordningar 

fungerar i nödlägen. 

– Det som skett är inte acceptabelt. 

Vi kommer att skärpa kraven 

och de blir retroaktiva. Det 

ska finnas nödutlösning både 

invändigt och utvändigt. Men 

hela formuleringen av kravet 

är inte klart än, säger Jan Petzäll 

på Vägverket. 

Vägverket kommer att luta 

sig mot ett direktiv från EU 

som togs i november. I det står 

bland annat: 

■ Hjälpmedlet för påstigning 

får inte täcka över handtag 

eller andra anordningar 

för att öppna dörren. 

■ Hjälpmedlet för påstigning 

ska lätt kunna flyttas så 

att dörröppningen kan användas 

obehindrat vid en nödsituation. 

De handikappbussar, eller 

färdtjänstfordon som är Vägverkets 

benämning, som an- 

Djupstudier av dödsolyckor 

Sedan några år tillbaka gör Vägverket 

noggranna undersökningar 

av alla dödsolyckor i trafiken. 

I arbetsgrupperna ingår såväl 

fordonstekniker, vägexperter 

som beteendevetare. Vägverket 

vill öka engagemanget hos alla 

aktörer i vägtransportsystemet. 

Målet är att undvika liknande 

händelser. 

Viktiga underlag för de så kallade 

djupstudierna är: 

■ Vägen och trafikförhållanden 

Brandutredare lärde 

om fordonsbränder 

I maj anordnade Föreningen för 

brandutredare fortbildningsdagar 

vid SP (Sveriges Provningsoch 

Forskningsinstitut) i Borås. 

Runt 80 brandutredare kom 

från Sverige och Danmark. 

Temat var bränder i fordon av 

olika slag. 

Bland annat fick deltagarna 

lösa mysteriet med en Volvo 

850 som brann under märkliga 

omständigheter. Branden började 

i kupén när bilen stod parkerad 

med nycklarna i tändningslåset 

på en avsides plats 

en mörk kväll. 

Branden självslocknade, men 

de invändiga skadorna var ganska 

omfattande. 

Försäkringsbeloppet var redan 

utbetalat, en skrotfirma hade 

övertagit vraket och börjat sälja 

delar. Då visade det sig att motorn 

var helt slut och att bilen 

knappast gått att köra ens före 

branden. 

Aldrig har så många brandutredare 

samtidigt engagerat sig i 

samma bilbrand. 

25 

vänds i Sverige är inte typgodkända. 

– Så vitt jag vet är det bara 

Toyota som har ett sådant fordon, 

men det säljs inte i Sverige. 

Det kommer inga sådana 

här fordon direkt från fordonstillverkare, 

de är ombyggda. 

Därefter måste de registreringsbesiktigas, 

säger Petzäll. 

Registreringsbesiktning innebär 

att ägaren, eller den som 

utfört ombyggnaden, hos Bilprovningen 

styrker att bussen 

lever upp till kraven. Det kan 

ske med hjälp av en provningsrapport. 

Men nu ska alltså kraven bli 

tuffare. När? 

– Vi håller på att skriva om 

alla föreskrifter för att anpassa 

dem till den nya lag om fordon 

som träder i kraft nästa år. Vi 

räknar med att får med kravet i 

dessa nya föreskrifter. Dock 

har vi inte bestämt från vilket 

datum det ska bli obligatoriskt. 

Vägbredd, diken, slänters lutning, 

stenar och andra hinder, 

väglag, skyltad hastighet med 

mera. 

■ Fordonet 

Bilmodell, årsmodell, fordonets 

skick, skyddsutrustning 

med mera. 

■ Människan 

Uppgifter om inblandade personer; 

ålder, kön, använd 

skyddsutrustning, sjukdom, alkoholpåverkan 

med mera. 

Efteråt var nästan alla överens 

om att branden var anlagd med 

hjälp av brännbar vätska i bland 

annat den högra framstolen. 

Det krävdes dock kompletterande 

undersökningar och det 

tog lång tid innan det gick att ta 

fram fällande bevis. 

Andra ämnen som väckte debatt 

på utbildningsdagarna i 

Borås, var problematiken med 

utrymning från turistbussar respektive 

handikappbussar. 

Sirenen skrev om hur utsatta 

större turistbussar är i nr 5/01. 

Ulf Erlandsson är anställd 

vid Räddningsverket 

med uppgift 

att bland annat leda 

ett stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar 

med glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470-208 04, e-post: 

ulf.erlandsson@srv.se

26 Ordet fritt 


Lika stora konsekvenser som när 

kåren gick från häst till motor 

G 

amle brandsoldat, i 

din insändare i 

förra numret av 

Sirenen har du missuppfattat 

vårt koncept 

precis på det sätt som 

man gör när man inte 

vill bidra till förändringar. 

Men som du kanske 

minns så var det samma 

liv när exempelvis flamskyddsdräkterna,hakstegarna, 

brandseglen 

och syrgasapparaterna 

försvann. För att inte tala 

om när vi i en liten grupp, 

på brandförsvaret i Göteborg, 

tog fram den första 

rökdykarinstruktionen i landet 

i mitten på 70-talet. 

Vilket liv det blev på de gamla 

brandsoldaterna som tyckte att 

det där med arbetarskydd var 

rena tramset! Det var då det, 

men som tur är så går utvecklingen 

framåt. 

Stå kvar på hållplatsen? 

Så här ser jag på framtiden: 

Konsekvenserna av den reformerade 

lagstiftning som står 

för dörren tycker jag kan liknas 

med när brandkåren gick från 

häst till motor. Då gäller det att 

välja om man vill stå kvar på 

brandhållplatsen eller att hoppa 

på när tåget går. 

Om det blir som betänkandet 

till ny lagstiftning förespråkat, 

kommer kommunen att få helt 

annan frihet att bestämma ambition 

för räddningstjänsten i 

förhållande till kommunens 

riskbild. Tyvärr är det nu så att 

allt för många räddningstjänster 

i landet har dimensionerats 

efter rökdykning. Och det 

är i detta sammanhang du ska 

sätta in vårt sätt att resonera 

om rökdykning, livräddning 

och dimensionering. 

Om vi då tänker oss att du 

står fast vid att bara argumen- 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive blanksteg). 

Adress: ”Ordet fritt”, 

Sirenen, 

L 257, 

651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 5/02 är 

1 augusti. Välkommen! 

tera för 

rökdykning 

och att politikerna 

tar initiativet samt upptäcker 

att: 

- Bara 1–3 procent av insatstiden 

är rökdykning. 

- Bara cirka 0,02 procent av 

den tid som du och vi andra 

producerar beredskap ägnas åt 

rökdykning. 

- Räddningstjänsten lär ut 

hur man ska bete sig för att rädda 

en människa i ett brandrum, 

men tillåts inte själva vare sig 

träna på eller utföra det på 

samma sätt eftersom det då 

kallas rökdykning. 

- Erfarenheterna från det så 

kallade Foth-projektet visar att 

det tar cirka sex gånger så lång 

tid för vältränade brandmän 

att förflytta sig samma sträcka 

som det tar för personalen på 

plats. 

- Rökdykning myntades som 

begrepp 1958 och har därefter 

bibehållits, trots att förutsättningarna 

förändrats radikalt. 

- Om man översätter: hur rökdykaren 

är skyddad + de fysiska 

Det fria ordets väktare ifrågasatte 

i förra numret av 

Sirenen Räddningsverkets 

medverkan i konferenser där 

deltagarna betalat för att närvara. 

Min och överdirektörens 

medverkan vid en säkerhetsoch 

trygghetskonferens anordnad 

av Stockholms brandförsvar 

tas som exempel på sådana 

arrangemang. 

Vår strävan är att företräda 

Räddningsverket och dess 

verksamhet vid så många till- 

Ur Sirenen nr 3/02 

krav som ställs, till det brandrummet 

som rökdykaren ska 

kunna vistas i. Då hävdar jag: i 

det brandrummet kan ingen 

överleva! 

Om du bara kan argumentera 

för rökdykning, hur tror du då 

att de folkvalda kommer att resonera 

när de ska sätta mål i ert 

handlingsprogram och bestämma 

hur din kår ska organiseras? 

Visa varför vi behövs 

Min syn på politiker är att man 

först och främst ska ha klart för 

sig att de är både dina och mina 

uppdragsgivare. Och enligt 

min uppfattning har de sannolikt 

valt att engagera sig därför 

att de vill påverka samhället, 

alltså fatta beslut. För mig är 

det därför självklart att vi inom 

yrket ska ta initiativet att lotsa 

in politikerna i vår slutna värld. 

fällen det överhuvudtaget är 

möjligt. Vi måste av praktiska 

skäl avstå från vissa inbjudningar 

och göra en värdering 

av hur många intressenter vi 

kan nå vid varje tillfälle. 

Konferensen i Stockholm var 

av den karaktären att vår medverkan 

var helt nödvändig. 

Som säkerhetsmyndighet med 

ett samhälleligt ansvar för 

skydd mot olyckor var Räddningsverkets 

frågor i centrum 

för diskussionen. 

Och, 

då gäller 

det att 

förse dem 

med sådana beslutsunderlag 

som ger 

en tydlig bild över varför vi behövs. 

Varför inte trafikolyckan? 

En fråga som kan ställas är varför 

räddningstjänsten inte dimensionerats 

för trafikolyckan. 

Där tror jag att även du håller 

med om att vi har störst möjlighet 

att rädda liv. Förutom villabranden 

har vi även gett politikerna 

sådan insyn i vår verksamhet 

att kommunstyrelsen 

fattat beslut om att kvalitetssäkra 

trafikolyckan. 

Detta innebär att det samtidigt 

behöver vara sju personer 

på skadeplats för att ta hand 

om ett fordon med en skadad. 

Vi har jobbat hårt med att ta 

fram ett koncept för att möta 

den förändring som står för 

dörren och bevisligen fått utökad 

budgetram när andra verksamheter 

i vår kommun fått 

skära ner. 

Tyvärr är det så att vårt kon- 

Att deltagande i konferenser 

kostar pengar är inget nytt. Det 

gäller för dem som besökte 

Brand 2002 i Uppsala i mitten 

av maj, Glesbygdskonferensen 

i Bjurholm hösten 2001 eller 

Folk&Försvarskonferensen i 

Sälen i januari i år. 

Tillgängliga för alla 

Räddningsverkets reflexioner 

och intentioner ska offentliggöras 

i alla till buds stående kanaler 

för att vara tillgängliga 

cept uppfattas som en nerdragning 

när det i själva verket 

handlar om att ge politisk insikt 

om att det tidigt vid en insats 

behövs mer personal för att 

hantera de risker som finns. 

Reglerat oreglerat område 

Vi går nu alla en jobbig, men 

spännande framtid till mötes 

och jag tycker då synd om de 

kollegor i landet som inte lyckas 

förmå bakåtsträvarna i sin 

organisation att medverka till 

att påverka och forma den. 

Jodå, Arbetsmiljöverket tog 

del av vårt upplägg förra våren. 

Kom därefter med bra konstruktiv 

kritik, som vi tog till 

oss och som vi nu rättat till. Vi 

anser därför att vi med lokala 

säkerhetsinstruktioner reglerat 

ett område som i dag är oreglerat. 

Räddningsverket har avsatt 

pengar i ett projekt för att medverka 

med metodutveckling av 

vår modell. 

Det handlar som du nu kanske 

förstår inte om att göra antingen 

eller, utan om att göra 

både och. Och till sist vill jag 

påpeka för dig att vi även fortsättningsvis 

ska utföra rökdykning 

i enlighet med de säkerhetsbestämmelser 

som återfinns 

i Afs:en. 

Kenneth Ericson 

Räddningschef, Öckerö 

Vad tycker du om 

Öckerö-modellen? 

Har du synpunkter på Öckerös 

sätt att arbeta – skriv till ”Ordet 

fritt”. 

Adresser med mera, se längst 

ned till vänster på denna sida. 

– Räddningsverket vill sprida 

budskapen i alla sammanhang 

för alla. Sirenen är en kanal, vår 

hemsida en annan. Olika företrädare 

på Räddningsverket förekommer 

som föreläsare på 

konferenser, seminarier eller 

mässor. Oavsett om besökarna 

måste betala eller inte. 

Med vänlig hälsning 

Christina Salomonson 

Generaldirektör 

Räddningsverket


Brister 

sopas 

under 

mattan 

Äntligen någon i hög position 

i svensk räddningstjänst 

som skriver i klarspråk 

om hur stora brister som finns 

och vad lite det görs åt dem. 

Tack Kjell Wahlbeck för ditt 

debattinlägg på sidan 3 i nummer 

3/02 av Sirenen! Och tack 

också länsstyrelsen i Stockholm 

för att ni hade modet att 

tydligt och öppet peka på bristerna! 

I alla år har brister och problem 

sopats under mattan, 

mycket beroende på den vänskapskorruption 

som finns i 

den här branschen mellan de 

som är satta att granska och de 

som granskas. 

Länsstyrelserna och Räddningsverket 

borde bli mycket 

tydligare, först då kan bristerna 

åtgärdas. Politikerna har 

också ett ansvar att sätta sig in 

i dessa frågor, först då kan de 

ställa vederhäftiga och motiverade 

krav på räddningstjänsten. 

Läste i senaste Sirenen att 38 

procent av räddningstjänstens 

totala verksamhet är att åka på 

larm där det inte brinner. Detta 

är fullständigt orimligt och 

ännu ett exempel på att det 

måste ställas tydligare krav på 

räddningstjänsten från tillsynsmyndigheterna. 

I 

Lars Mohlin 

Pensionär 

Diskutera 

på nätet 

Välkommen med insändare 

till dessa sidor, men du vet 

väl att du numera även kan 

gå in på nätet och diskutera 

aktuella frågor. Adressen är: 

sirenen.srv.se 

Svenska Dagbladet fanns 

för en tid sedan en artikel 

om Stockholms brandför- 

svars bristande katastrofplanering 

samt brister i brandsyn 

/tillsyn av objekt, 500 saknades 

alltjämt – eller var femte brandsyn. 

Länsstyrelsen har gjort inspektion 

och funnit dessa brister. 

Det är lagbrott att inte utföra 

brandsyn och tillsyn. I ABC- 

Nytt försvarade sig ledningen 

och vicechefen Ola Almgren 

förklarade att ledningen inte 

haft tid på grund av prioriterad 

förstärkning av ledningen. 

I lagstiftningen (RÄL) står 

Ordet fritt 

Foto: EMIL KARLSSON 

Skärsläckaren används redan skarpt på sina håll, som i Nyköping, 

där brandmästare Stefan Englund visar upp det nya verktyget. Även 

räddningstjänsten i Mjölby rapporterar i insändaren härintill om 

en lyckad insats med skärsläckaren. 

Läste i senaste numret av Sirenen 

om försök med skärsläckaren. 

Vi i Mjölby skaffade 

oss denna utrustning i samband 

med inköp av ny hävare 

och vi har använt den skarpt 

vid ett tillfälle med mycket 

gott resultat. 

Det var ett hönseri cirka 100 

meter långt och med krypvind, 

där det skulle varit svårt att angripa 

branden med rökdykare. 

Ett motorskydd till en fläkt 

hade fått kortslutning och det 

brann i två takstolar när vi väl 

fått hål i taket och kunde se 

själva. Här ett utdrag ur insatsrapporten: 

”Vid start av dagens arbete i 

hönseriet känner hustrun i familjeföretaget 

att det luktar 

brandrök. Man går in och hittar 

tre bruna fläckar i taket 

som indikerar värmepåverkan. 

Räddningstjänsten tillkallas. 

Första åtgärd blir att mäta 

värmen vid dessa ställen då 

27 

tillträde till vinden är ytterst 

begränsad. Värmemätaren indikerar 

brand på vinden. 

Beslut tas att från utsidan 

och med hjälp av vår nya skärsläckare 

skära oss igenom taket 

för att därifrån komma åt 

branden. Vi lyckas göra detta 

så precis att vi släcker branden 

när vi skär oss ner genom taket. 

Ett bra släckningsarbete 

utan större skador på hönseriet 

och minimal åtgång på 

vatten. Min bedömning är att 

branden om den fått utvecklas 

ostört inom någon timme 

medfört övertändning av vinden. 

Produktionen vid hönseriet 

kunde fortsätta utan avbrott. 

Värden för miljoner räddade.” 

Curt Reinicke 

Räddningstjänsten Mjölby 

– Släckaren inget universalverktyg 

äste många intressanta artiklar 

i Sirenen nummer L 3/02 . Något som länge 

fångat mitt intresse är den så 

kallade skärsläckaren. 

I Norrland har vi stora problem 

att arbeta på tak, bland 

annat på grund av den långa 

säsongen med mycket snö på 

taken. 

Ett annat problem är de skiftande 

temperaturerna som 

medför att mycket kondens bildas, 

något som många fastighetsägare 

åtgärdar genom att 

ha dubbla plåttak, vilket i sin 

tur ger stor svårighet att ta sig 

genom taken. 

Mot den bakgrunden hade vi 

länge en idégrupp som kallades 

takgruppen. 

I takgruppen ingick bland 

inget om krav på ledningsförstärkning. 

Däremot om brandsyn. 

Är det brister i ledningen 

beror de ju på räddningstjänsten 

själv, dålig ledningskompetens. 

Man må tycka vad man vill 

om RÄL och det faktum att ny 

lagstiftning kommer. Men än 

så länge gäller RÄL och då är 

det bara att rätta sig efter den. 

Bör inte ha förtroende 

Klarar inte nuvarande ledning 

att följa lagstiftningen, genomföra 

all tillsyn och brandsyn i 

sin kommun samt dessutom 

upprätta katastrofplaner, bör 

andra brandmannen Stig Olsson 

(Fingal) som en vacker dag 

sade till gruppen: ”Man kan 

skära mycket med vatten”, kan 

man inte skära även tak”? 

Luleå-skäraren 

Sagt och gjort. Kontakt togs 

med nuvarande CCS. Gruppens 

arbete ledde till att man beslöt 

sig för att utveckla ett skärverktyg 

under arbetsnamnet ”Luleå-skäraren”. 

Ganska omgående stod det 

klart att projektet blev så stort 

att vi i Luleå inte själva kunde 

bära utvecklingskostnaderna. 

Kontakt togs med Räddningsverket 

(Bo Andersson), 

som beslutade stödja utvecklingen. 

Samtidigt föddes idéen 

att undersöka om skäraren 

inte Lagerhorn ha förordnandet 

att leda Stockholms brandförsvar 

i fem år till. 

Nu klarar man inte heller utryckningsstiderna.Utryckningarna 

försenas, stockholmarna 

riskerar dö i övertändning, innan 

brandkåren är framme. 

Du Stella Fahre ska inte vara 

oroad utan skiträdd, prioritera 

framkomlighet och sprinkler. 

137 personer dog i bränder i 

Sverige år 2001. Statistiken för 

årets tre första månader, som vi 

kunde läsa om i förra numret 

av Sirenen, talar knappast om 

en minskning, utan en ökning. 

Under både jul och nyårshel- 

Skärsläckaren 

gav bra effekt 

kunde användas vid högtryckssläckning. 

Jag vill bara med dessa rader 

framföra att det är glädjande 

att ytterligare utveckling förekommer, 

men jag tror inte att 

vi skaffat något universalverktyg 

– snarare ett komplement 

som inte avskaffar någon rökdykning. 

Ser även att man provar med 

A-skum med 0,1 procents inblandning. 

Används till sjöss 

Under min tid som sekreterare 

i Sjöfartens Brandskyddskommitté 

provade vi med inblandning 

av AFFF i handbrandsläckare. 

Såvitt jag förstår använder 

man till sjöss ofta sådana släckare 

– särskilt i ubåtar. 

gerna i två år låg bemanningen 

i Stockholm under miniminivå. 

I både radio och TV sa Ola 

Almgren: ”Vår beredskap är 

god”. Trots tvångsrekrytering 

var bemanningen enligt räddningscentralen 

inte ens på miniminivå. 

Kontroll är bättre 

Var hederliga och sköt era åligganden 

i såväl räddningsnämnd 

som verksamhetsledning. 

Ni brister i tillit och det är 

farligt. Tyvärr får man hålla 

med Stalin, tillit är bra, men 

kontroll är bättre. Länsstyrelsens 

inspektion visar detta med 

Ett annat område där ”vått 

vatten” provats med framgång 

är vid skogsbränder. Vi provade 

även skillnaden mellan handbrandsläckare 

med AFFF respektive 

utan på stora likvärdiga 

bränder med mycket gott resultat. 

Snabbare släckning och 

ingen återantändning erhålls 

med ”vått vatten”. 

Jag tror att om säkra injektorer, 

eller motsvarande, för låg 

inblandningsprocent utvecklades 

skulle vår ordinarie utrustning 

kunna göra underverk vid 

exempelvis bygdebrand. 

Per-Olov Carnerud 

Pensionerad räddningschef 

Luleå 

Lagbrott när Stockholm missar brandsyner 

önskvärd tydlighet. Har detta 

lagtrots skett med räddningsnämndens 

goda minne? 

Klarar ni inte att leda Stockholms 

brandförsvar tycker jag 

att ni ska avgå omedelbart. In 

med nya kompetenta krafter 

med både simultankapacitet, 

ledningskompetens och laglydnad. 

Ebba Frick 

Brandinformatör 

FOTNOT: Ledningen för räddningstjänsten 

i Stockholm har 

erbjutits kommentera insändaren, 

men har valt att avstå.

28 Ordet fritt 

Viktigt behålla den 

obligatoriska 

yrkesutbildningen 

N 

är man läser betänkandet 

om en reformerad 

räddningstjänstlagstift- 

ning och kopplar det till den lönebildning 

som gäller brandmannakollektivet 

så kanske det 

är den sista striden. 

Argumenten för rättvisa löner 

inom brandmannakollektivet 

är många, men ett av de avgörande 

argumenten är att 

brandman är ett yrke med en 

gemensam yrkesutbildning 

som krav (precis som sjuksköterska, 

polis, rörmokare, elektriker, 

läkare med flera). 

Vi som började i yrket på 60talet 

kände att med den obligatoriska 

utbildningen som då 

genomfördes, ökade möjligheten 

att få gehör för lönekrav 

och andra reformer inom yrket. 

Som ung facklig hetsporre 

kände jag då att ”nu har vi en 

gemensam plattform att stå 

på”, med möjligheter att söka 

tjänster i hela landet. 

Hässleholm: 

– De är 

värda 

akutinsatser 

som sina 

grannar 

Apropå diskussionen om 

översvämningarna runt 

Finjasjön i förra numret av Sirenen 

(min insändare, räddningschef 

Benny Ståhls kommentar 

samt uttalanden av 

Räddningsverkets chefsjurist 

Key Hedström i en artikel), vill 

jag tillägga: 

Påståendena om att ett område 

med villor vid Finjasjön återkommande 

drabbas av översvämningar 

är fel. Finjasjön 

svämmade över första gången 

1980 och andra gången 2002. 

Således 22 år senare. 

Man kan då självklart inte 

tala om att sjön återkommande 

drabbas av översvämningar. 

1980 gjordes akutinsats och 

I den nya lagen står inledningsvis 

att utbildningen ska 

begränsas till generella krav. 

Vidare skrivs att kommunernas 

lokala behov tydligare bör ligga 

till grund för kraven på den 

kommunala räddningstjänstpersonalens 

kompetens. 

Lagskrivaren delar RUFF-utredningens 

förslag att det i lag 

endast mer generellt bör anges 

att den personal som tjänstgör 

i verksamhet inom räddningstjänstområdet 

(gäller det även 

statlig räddningstjänst?) ska 

genom erfarenhet och utbildning 

ha förvärvat den kompetens 

som behövs. 

Hur söka fritt? 

Var har den gemensamma utbildningen 

tagit vägen? Hur 

blir möjligheterna att fritt söka 

arbete i landet? Är du utbildad 

enligt kommun A:s riskbild och 

söker efter några år arbete i 

kommun B med en helt annan 

2002 ”Hjälp till självhjälp”. 

Inga pengar har under dessa 22 

år betalats ut från berörda försäkringsbolag 

till villaägarna. 

I ett ”Svar direkt” på mitt inlägg 

anser räddningschef Benny 

Ståhl fortfarande att kostnaderna 

för insatsen 1980 var 2- 

25 miljoner kronor. I verkligheten 

kostade insatsen 780 000 

kronor (380 000 var kommunens 

självrisk och 400 000 statens 

ersättning). 

Kommunens självrisk 2001 

är 1 048 000 kronor. Statens ersättning 

skulle bli 1 068 000 

kronor (se nätet, SCB konsumentprisindex, 

2001 = 267, 

1980 = 100. 2,67X400 000 kronor 

= 1 068 000). Tillsammans 

2 116 000 kronor. 

En multiplikation och summering 

av två tal kallar Benny 

Ståhl för sifferexercis utan logik. 

Men kan det vara lättare? 

Vad värre är – hade kommunledningen 

fått del av dessa 

kostnader i stället för Ståhls 

fantasisummor hade akutinsats 

sannolikt gjorts även 2002. 

Ståhl hoppas mycket på den 

nya lagstiftningen, som kanske 

ger ökade möjligheter till det 

av honom myntade uttrycket 

”hjälp till självhjälp”. Jag tycker 

att hässleholmarna är värda 

akutinsatser vid räddningstjänst 

som motsvarar det som 

gäller i grannkommunerna. 

Ingvar Ericsson 

Tormestorp 

riskbild, ja hur ser då kommun 

B på dig som sökande? 

Den kommun som av olika 

skäl (exempelvis regionalpolitiska) 

väljer att ge en introduktionsutbildning 

på fyra veckor, 

kan vad jag förstår, anse att detta 

räcker för att uppfylla kraven. 

Möjligtvis anställer man 

några med den nya utbildningen. 

Dock kan en tillsyn peka på 

ytterligare utbildning. Blir lagen 

utformad på detta vis är yrket 

brandman borta. 

Den differentierade riskbilden 

i kommunerna har möjligtvis 

överdrivits, en brand, 

kemolycka, kommunikationsolycka, 

kräver precis som i andra 

yrken en grundläggande 

gemensam utbildning. Mig veterligen 

finns det ingen kommun 

i Sverige där något av detta 

inte kan inträffa. Jag menar 

att grundfundamentet i yrket 

är detsamma oavsett var man 

arbetar. 

D 

å Stig Dahlén i ”Sista ordet” 

i Sirenen nummer 2 

och 3 valt att i huvudsak 

citera och fokusera sig på metodavsnittet 

ur en flersidig projektbeskrivning 

i stället för att 

beskriva projektets innehåll, så 

skulle jag själv vilja göra detta. 

Projektet ”Tvärkulturella perspektiv 

vid insatser och krishantering” 

genomförs som en 

del av ett forskningsarbete och 

startades i januari i år. Projektansvarig 

är Maria Harrysson, 

Räddningsverkets skola i Revinge. 

Enligt erfarenheter finns 

det skillnader i hur människor 

från olika kulturer reagerar i 

kris- och katastrofsituationer 

och det behövs kunskap om 

hur de bör bemötas. Något som 

det inte finns mycket material 

om i dag. 

Vårt samhälle tenderar att få 

en mer mångkulturell prägel 

och det är av högsta vikt att 

även räddningsverksamheten 

skaffar sig mer kunskap kring 

detta område. Vi måste få mer 

och bättre kännedom om vilken 

roll kulturbakgrund och 

religion spelar i det mellanmänskliga 

mötet som kan uppstå 

vid olika typer av insatser. 

Foto: JOHAN EKLUND 

Var har den gemensamma utbildningen tagit vägen? Det frågar 

Staffan Harbom apropå betänkandet om ny räddningstjänstlag. 

Det är med bestörtning jag 

har förstått att mitt gamla fackförbund 

Kommunal gör sig av 

med en yrkeskategori. 

En obligatorisk yrkesutbildning 

för att bli brandman som i 

de flesta andra yrken måste bi- 

Räddningspersonal möter i sitt 

arbete, både nationellt och internationellt, 

människor med 

annan kulturell bakgrund, som 

av olika anledningar befinner 

sig i någon typ av krissituation. 

Då cirka en niondel av befolkningen 

i Sverige har utländsk 

bakgrund är sannolikheten 

stor att personer med en annan 

kulturell bakgrund är inblandade 

vid olika typer av olyckor, 

katastrofer med mera. 

Medvetenhet 

För att förstå en krisreaktion 

hos personer med annan kulturell 

bakgrund måste de som är 

involverade, både i räddningsinsatsen 

och vid krishanteringen, 

ha en medvetenhet om andra 

kulturella perspektiv. Syftet 

med detta projekt är att öka 

kunskapen om och förståelsen 

för andra kulturer/religioner i 

samband med säkerhetsfrågor, 

krishantering och räddningsinsatser. 

Detta tvärkulturella 

perspektiv kan även tillämpas i 

utbildningen inom dessa verksamhetsområden. 

Enheten för skadebegränsande 

verksamhet, som stödjer och 

finansierar projektet, ser ett be- 

behållas. Gärna den föreslagna 

utbildningen – annars har den 

sista lönestriden genomförts. 

Staffan Harbom 

Nytt forskningsprojekt om 

tvärkulturella perspektiv 

hov av sådan kunskap speciellt 

med tanke på att ämnet kommer 

att vara en del i den nya 

tvååriga utbildningen ”Skydd 

mot olyckor”. Vi ser det som en 

fördel att vara delaktiga i pågående 

forskning och att få ta del 

av Marias kunskap i ämnet. 

Liselott Jonasson 

Enheten för skadebegränsande 

verksamhet, 

Räddningstjänstavdelningen, 

Räddningsverket 

KOMMENTAR: ”Sista ordet” är 

en personlig kolum, i vilken jag i 

nummer 2/02 kortfattat dristade 

mig att ifrågasätta onödigt 

tillkrånglat språk i bland annat 


Jag exemplifierade med att citera 

ur den projektbeskrivning 

jag fick av Liselott Jonasson. 

Det fanns ingen ambition eller 

anledning att beskriva projektet 

som sådant i min krönika i 

nummer 2/02. Det gjorde jag i 

stället i form av en neutral nyhetstext 

på sidan 18 i samma 

nummer. 

Stig Dahlén 

Redaktör, Sirenen

”Första 

delvård” 

en viktig 

resurs i 

Finland 

Vi är två tjejer från Finland 

som är frivilliga brandkårister 

och första delvårdare. 

”Första delvård” är den del 

som vi båda är mest intresserade 

av och det mycket på grund 

av att man får känna att man 

oftast kan hjälpa människor i 

nöd. 

Det är ju även fysiskt lättare 

att utföra än släcknings- och 

rökdykningsarbete, som bara 

kräver råstyrka. Men å andra 

sidan är vårddelen också psykiskt 

betungande många 

gånger. 

Vi undrar nu om det i Sverige 

finns någon motsvarighet 

till vår första delvård? Vi har 

hört att det finns något som 

heter ”Första Respons”. Kan 

det vara samma sak? 

Första delvården fungerar 

som så att brandkåristerna 

rycker ut till alla ställen dit 

ambulans har blivit tillkallad. 

Detta är ju väldigt viktigt på 

landsbygden, eftersom det 

kan ta en stund innan ambulansen 

är på plats och då rycker 

lokala delvårdare ut, i hopp 

om att kunna förkorta tiden 

och så snabbt som möjligt påbörja 

vården. 

Sofia Sandvik 

Yvonne Sjöberg 

Munsala, Finland 

P 

lötsligt skakar världen – 

inte bara inom Rädd- 

ningsverket, utan också i 

kommunerna. Ändå borde 

”jordbävningen” kunna ha varit 

förutsagd. Tänk om alla inblandade 

lyssnat till signaler 

och förstått sig på det som så 

fint kallas för ”omvärldsbevakning”. 

Men det är naturligt att 

värna om tryggheten och om 

det goda man har. 

Redan i 90-talets inledning 

insåg några att en förändring 

för räddningstjänst-Sverige var 

att vänta – behövd, men på sikt. 

Trädkramarna ”segrade”. Ändå 

vet alla, innerst inne att man 

inte hela tiden kan leva på sina 

lagrar och att framtiden alltid 

kommer att ställa nya krav. 

Motverka eget syfte 

Aktörerna är många. Och ingen 

förefaller bättre förberedd för 

framtiden än någon annan. Det 

är där det kollegiala kan förgöra. 

Det är där solidariteten kan 

motverka sitt eget syfte. Det är 

där ”framtidsskådarnas” alarmism 

blir ett hot. Det är där 

tystnad blir ett så effektivt motvapen. 

Om man inte bryr sig 

om, finns kanske inte faran. 

Skjut budbäraren – så försvinner 

hotet. Här finns de 

fackliga organisationerna. Här 

Ordet fritt 

Göda – eller 

döda kreativitet 

finns de erfarna räddningscheferna. 

Här finns olika intresseföreningar 

och här finns också 

Räddningsverkets invanda 

struktur och verksamhet, för 

att inte tala om oskrivna lagar. 

Idéerna om det nya skapades 

slutligen av representanter för 

alla – gemensamt. Vi pratar om 

RUFF. Trots det är förändringsförankringen 

svag. Vad är det 

som gör att förändringens problem 

uppfattas som ”plötsliga” 

och oöverstigliga hinder? 

Bland mycket annat tror jag 

att det handlar om rädsla, om 

oförmåga att se nya helheter, 

om människans inbyggda oförmåga 

att mobilisera det yttersta 

av det unikt mänskliga draget, 

egenskapen – fantasi! Det 

må gälla kvinnliga brandmän, 

nya centrala avtalsformer eller 

en ny utbildning. 

Gräver sin egen grav 

Det är ingen brist på signaler 

om och på förändring. Det är 

tolkningen, eller viljan att tolka 

signalerna som brister. Det må 

handla om att vilja se krav på 

utvecklat samarbete, att läsa 

genomförda utredningar – och 

tolka dem – att nogsamt lyssna 

till politikernas funderingar eller 

att ”bjuda in” idéer. 

Organisationer som sluter 

sig, som stänger för debatt eller 

som ser fritänkare som hot gräver 

successivt sin egen grav. 

Tystnad – att inte ge utrymme, 

att vägra att ta debatten – 

ger på sikt samma resultat. 

Hur högt i tak? 

Det är här som det riktigt riktiga 

ledarskapet visar sig. Oavsett 

om det gäller en enskild räddningstjänst, 

en kommun eller 

varför inte Räddningsverket. 

Det handlar mycket om öppenhet 

– för i den föds och gror idéer. 

En del mer besvärande än 

andra. 

Det handlar om förmåga att 

döda – liksom om förmåga att 

göda. Om att skapa och uppmuntra 

debatt – den kreativitet 

som vi alla nu så väl behöver. 

Var finns det bästa klimatet 

för brainstorming? Hur högt i 

tak är det i din organisation – 

och i min? Möjlighet eller 

omöjlighet? 

Vem är den bästa ”trädgårdsmästaren”?Beroendeförhållanden, 

oavsett om de är medvetna 

eller omedvetna, kan lätt 

förstöra kreativitet. Varför tror 

du att jag skriver under pseudonym? 

Neditmarf 

Kommentar från Lars Hedström: 

Det är tillåtet att vara kreativ 

Sirenen gav Räddningsverkets 

överdirektör Lars Hedström 

möjlighet att kommentera 

ovanstående insändare och 

det gjorde han så här: 

Vi står inför stora förändringar 

och stora möjligheter. I din insändare 

säger du att vi borde ha 

insett att förändringar måste 

ske. Du vänder dig till fackliga 

organisationer, räddningschefer, 

Räddningsverket och andra. 

Du tar också upp rädslan för 

förändringar, kollegialitet och 

en vilja att bevara det gamla. 

Vi ser stora möjligheter 

Mycket av det du tar upp är fenomen 

som finns hos människor, 

kulturer och organisationer. 

Det finns många exempel 

och det finns till och med forskning 

inom området. ”Organisationströgheten 

är starkare än 

lärandet” i en organisation, säger 

till exempel en teori. Du har 

rätt i mycket av det du skriver. 

Men för Räddningsverkets del 

kan jag säga att vi ser stora möjligheterna 

i det nya. Ny lagstiftning, 

en ny brandmanna-/säker- 

hetsutbildning, ett nytt centrum 

för riskoch säkerhetsutbildning 

och ett nytt centrum 

för erfarenhetsuppföljning efter 

olyckor. Vilka möjligheter att 

starta något helt nytt! 

Centrumbildningarna, ny utbildning 

och ny lagstiftning är 

tvärsektoriella satsningar för 

området skydd mot olyckor. Vi 

får alltså inte bara möjligheten 

att arbeta inom eget sektorsområde, 

utan också inom ett 

mycket vidare område tillsammans 

med andra myndigheter, 

organisationer, kommuner och 

näringsliv. 

Det har så klart inneburit att 

diskussionerna varit stora inom 

vår organisation. Visst finns inslag 

av det du beskriver både 

inom Räddningsverket och hos 

de organisationer som vi har 

och kommer ha samverkan 

med, men det finns också en 

stor entusiasm och kraft i det 

nya. För visst finns behövs utveckling! 

Vi har uppgiften att åstadkomma 

något nytt. Vi kommer 

inte fastna i det gamla, vår inslagna 

väg nu har fokus på för- 

ändring och utveckling. Det innebär 

att utveckla kompetens, 

organisation, struktur, arbetssätt 

och former för samverkan. 

Våren har inneburit omfattande 

strategiska diskussioner och 

nu förbereder vi ett omfattande 

arbete att ställa om inför det 

nya. Ett hårt och spännande arbete 

väntar. 

Förstärka och förbättra 

Du tar upp några saker som är 

viktiga för en organisation. Omvärldsanalys 

och en organisationskultur 

med tillåtelse att 

vara kreativ och tillåta diskussioner. 

Du har rätt. Två viktiga 

ingredienser för att bland annat 

lärandet ska bli starkare än organisationströgheten. 

Båda sakerna 

försöker vi förstärka och 

förbättra i Räddningsverket. Du 

är välkommen att kliva på tåget 

och vara med. Vi ska göra vår 

del av arbetet. Är du och ni andra 

med? 

Lars Hedström 

29 

Så här kan 

du klara 

elavbrott 

Återigen visar det moderna 

samhället sitt sårbara ansikte. 

Ett längre elavbrott har 

drabbat delar av norra Stockholm, 

på samma sätt och i samma 

område som förra året. Hur 

är det med den kommunala 

beredskapen denna gång? 

Kommer stadsdelsnämnderna 

att klara av att bistå medborgare 

som behöver hjälp? 

Påfrestningarna kan bli stora 

för de som inte är förberedda. 

Men med små medel kan 

man klara sig långt. Viktigast 

är tillgång på vatten, värme 

och mat. Här följer några av Civilförsvarsförbundets 

tips och 

råd för långvariga elavbrott: 

- Skaffa fotogenlampa, stearinljus, 

värmeljus och en ficklampa 

med reservbatterier. 

- Batteridriven radio med reservbatterier 

är viktig för att ha 

kontinuerligt tillgång till information. 

Telefon är också 

viktigt. Det gäller att kunna 

kommunicera med omvärlden. 

- Varma kläder, filtar och 

täcken bör finnas till hands, 

varma skor hjälper när golvet 

kylts ner. 

- Vatten är alltid viktigt, en 

dunk vatten kan med fördel 

ligga i beredskap i kylen. Räkna 

med att det går åt cirka fem 

liter per person och dag. Skaffa 

några PET-flaskor med läsk i 

förrådet. Fyll upp badkaret 

med vatten. 

- Matlagningen går att fixa 

med hjälp av ett spritkök. Det 

går också utmärkt att laga mat 

i aluminiumfolie i öppna spisen. 

- Mat som går att lagra utan 

kylskåp eller frys och som inte 

behöver lång tid att tillaga är 

bra att ha hemma. Snabbmakaroner, 

konserver och olika 

sorters pulvermat. 

- Ha extra mediciner och tillräckligt 

med kontanter hemma 

eftersom bankautomaterna 

kanske inte fungerar. Se 

även vår hemsida www.civil.se 

under rubriken ”energiberedskap”. 

Anders Lundin 

Johan Perwe 

Civilförsvarsförbundet 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 500 tecken på datorn, 

inklusive blanksteg). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 5/02 är 

1 augusti. Välkommen!

30 Platsannonser Sirenen Nr 4 • 2002 

GIS-seminarium 

i Rosersberg 

Nästan alla data som lagras i 

dagens datasystem kan kopplas 

till en geografisk punkt. Möjligheterna 

att sammanställa och 

kombinera data för presentation 

på en karta kommer troligtvis 

att få allt större betydelse 

för räddningstjänsten. 

Krav på högre effektivitet, 

större enheter, samverkan i ett 

nationellt perspektiv kräver nya 

hjälpmedel och GIS, geografiska 

informationssystem, är ett 

sådant hjälpmedel. 

Seminariet riktar sig i första 

hand till alla som arbetar med 

GIS-frågor inom räddningstjänsten 

och syftar till att ge ett allmänt 

kunskapslyft samt inspirera 

till fortsatta initiativ i form 

av projekt, nya forum eller liknande. 

Seminariet håll på Räddningsverkets 

skola i Rosersberg 17- 

18 september. Sista anmälningsdag 

är 30 augusti. Mer information 

finns på tris.srv.se. 

Annonsera 

i Sirenen – boka 

helst före 5 juli 

Sirenen är perfekt för dig 

som ska rekrytera personal 

inom området räddningstjänst 

och skydd mot olyckor. 

Ingen tidning inom branschen 

har sådan täckning 

som Sirenen. 

Nästa Sirenen trycks 20 augusti. 

Redaktionen är obemannad 

8-31 juli. Förhandsboka gärna 

annonser före 5 juli och allra 

senast 2 augusti på telefon 

054-13 51 06 (Gunno Ivansson) 

eller 054-13 51 04 (Stig 

Dahlén) alternativt skicka önskemålen 

på e-post: 

sirenen@srv.se. Uppge ungefärlig 

storlek du önskar på annonsen. 

Annonsmanus måste vara redaktionen 

tillhanda senast 9 

augusti. 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41 millimeter 

2 spalter 87 millimeter 




Priset är 14 kronor per 

spaltmillimeter (plus 

moms). 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande exempel: 

En annons som är 

134 millimeter bred (3 spalter) 

och 150 millimeter hög 

kostar 6 300 kronor (3 x 150 

x 14). 

Ring eller e-posta om du 

har några frågor. Kontaktperson 

för annonser är i första 

hand Gunno Ivansson, 

tel 054-13 51 06. Är han 

inte inne kan du även tala 

med Per Larsson eller Stig 

Dahlén. 

HELSINGBORG 

ÖRESUNDSREGIONENS PÄRLA 

Helsingborg är en av Sveriges mest offensiva städer med bra 

boende, goda kommunikationer, universitet, dynamiskt 

näringsliv och en väl utbyggd offentlig verksamhet. I de kommunala 

förvaltningarna och bolagen finns ca 8.000 anställda 

med en omsättning på 6 miljarder kr som ger 118.000 invånare 

service, utbildning och omsorg av hög kvalitet. Helsingborg är 

Räddningschef/förvaltningschef 

Räddningstjänsten är en egen förvaltning och har en organisation med ca 250 anställda varav 3 deltidsstyrkor 

med 30 anställda. Stadens Räddningstjänst är offensiv och utvecklingsinriktad bl.a. uppförs en tredje brandstation 

inom staden med larmcentral/räddningscentral 

Riskbilden domineras av kemikalieindustri, hamnar och transporter längs E4 och västkustbanan. För att möta 

krav på effektiva insatser, optimala resurser och god ledningskapacitet sker regional samverkan genom civilrättsliga 

avtal med totalt 10 kommuner i NV-Skåne med ca 300 000 invånare. 

Vi erbjuder en dynamisk stad som värdesätter kreativa människor, en framgångsrik verksamhet med hög servicenivå, 

satsningar inom områdena vården, omsorgen och skolan. Dessutom kompetenta, engagerade medarbetare 

som värdesätter samarbete och humor. 

Vi söker Dig som har mycket god förmåga att leda räddningstjänstens medarbetare inför den spännande framtid 

som Helsingborgs brandförsvar och region står inför. 

Vi förutsätter att 

• Du har en bred erfarenhet från räddningstjänstens område. Särskilt viktigt är att skapa en lärande organisation, 

utveckla kvalitetsarbetet samt kunna arbeta i en politiskt styrd organisation 

• Du är utbildad brandingenjör med flerårig erfarenhet från kommunal räddningstjänst eller annan tjänst som 

bedöms som likvärdig. Vi ser gärna att Du har vidareutbildning från högskolan inom områden som ligger i förvaltningens 

och räddningstjänstens verksamhet 

• Du ska ha god förmåga att se samband, vara utvecklingsinriktad och inställd på att skapa nya lösningar och 

förstärkt kvalitet. Du ska kunna arbeta självständigt, målinriktat och ha förmåga att fatta beslut. 

• Du ska vara en modern ledare, bra på att bygga relationer och att skapa lagkänsla men orädd att hantera nödvändiga 

konflikter. 

• Dina personliga egenskaper är viktiga och arbetet kräver öppenhet för dialog samt en stark fokusering på att 

överenskomna resultat och mål uppnås. 

Anställningen är en tillsvidare anställning i Staden med förvaltningschefs förordnande 

För ytterligare information är Du välkommen att ringa 

Räddningsnämndens ordförande Bertil Olsson, tel 0733-86 18 32 

Räddningsnämndens viceordförande Kjell-Åke Månsson tel 070-515 96 78 

Kommundirektören P O Gunnarson tel 042-10 63 59 

t.f. Personalchef Jörgen Fransson, tel 10 77 51 

Fackliga företrädare 

SACO Johan Kallum tel 042-10 60 31 

SKTF Ulla Persson tel 042-10 50 88 

Välkommen med Din ansökan senast den 20 juni till 

Helsingborgs stad, Kommunstyrelsens förvaltning, Personalenheten, 

Stadshuset, 251 89 Helsingborg 

som enda skandinaviska stad medlem i The League of 

Historical Cities. 

Vi strävar också efter större mångfald i arbetslivet. Varje medarbetares 

insats är viktig för att vi gemensamt skall förverkliga 

visionen; att göra Helsingborg till den mest attraktiva staden i 

Sverige. 

www.helsingborg.se 

Förhandsboka platsannons senast 2 augusti


Platsannonser 

Räddningsverket arbetar för ett säkrare samhälle. Vi vill minska riskerna för 

olyckor. Vårt arbetssätt är präglat av närheten till räddningstjänsten och vårt 

internationella engagemang. Verksledningen finns i Karlstad. Vid våra skolor i 

Revinge, Skövde, Rosersberg och Sandö utbildas all personal för den kommunala 

räddningstjänsten och sotningsverksamheten. Vi utbildar också räddningsmän 

för kommunernas behov under höjd beredskap. Vi är omkring 900 

anställda varav ca 560 finns på våra skolor. Mer information om Räddningsverket 

finner du på www.srv.se 

Räddningsverkets skola Rosersberg ligger i en naturskön miljö nära Rosersbergs 

slott vid Mälaren. Vi är ca 170 anställda vid skolan. Ytterligare information 

om skolan finner du på utbildning.srv.se 

Lärare brandförebyggande/ 

riskhantering 

till Räddningsverkets skola Rosersberg 

Den starka utvecklingen inom brandförebyggande/riskhantering och det 

alltmer omfattande inslaget av ämnesområdet i våra utbildningar, gör 

att vi behöver utöka våra resurser. Då dessutom en av våra lärare i 

området övergår till annat uppdrag inom Räddningsverket, söker vi 

brandingenjörer, riskingenjörer eller brandmästare till utbildnings- och 

utvecklingsuppgifter vid skolan. 

Dina arbetsuppgifter 

Du kommer att arbeta som lärare med förebyggande/risk som huvudinriktning. 

Arbetet med utvecklingsfrågor och metoder kommer att vara 

ett naturligt inslag i dina arbetsuppgifter. Det finns även möjlighet att 

söka särskilt uppdrag som kunskapssamordnare inom området 50% av 

tjänstetiden. 

Räddningsverkets skolor är inne i ett spännande skede, då hela utbildningssystemet 

reformeras och allt större vikt läggs vid området förebyggande/risk. 

Hösten 2003 planerar Räddningsverket att starta ny tvåårig 

brandmanna utbildning, vilket innebär att du kommer att vara delaktig 

i planering och utveckling av utbildningen med fokus på ditt specialområde. 

Dessutom finns möjligheten till uppdrag som berör Räddningsverkets 

internationella verksamhet, där vårt engagemang blir alltmer omfattande. 

Din bakgrund 

Vi söker dig som är brandingenjör, riskingenjör eller brandmästare med 

förebyggande II. Du bör ha en god pedagogisk förmåga samt intresse 

och erfarenhet av undervisning. Det är en fördel om du har arbetat med 

tillsyn/brandsyn, bygglovsärenden och kommunal riskhantering samt 

har erfarenhet av projektarbete. 

Tjänsten omfattar heltid och är tillsvidareanställning. Provtjänstgöring 

på 6 månader tillämpas. 

Vill du veta mer? 

Kontakta funktionschef Johnny Wahlund eller personalhandläggare 

Karin Jonsson. Fackliga representanter är Per-Åke Unaeus (SACO) och 

Jaana Hertzman (TCO-ST). Samtliga personer nås på telefon 

08-590 080 00 (växel). 

Ansökan 

Ansökan märkt med diarienummer 052-02352-2002 samt löneanspråk 

och referenser ska vara oss tillhanda senast den 1 juli 2002 och sändas 

till: 

Räddningsverkets skola Rosersberg, Box 4090, 

195 04 Rosersberg 

31

32 Platsannonser Sirenen Nr 4 • 2002 

Räddningstjänsten Storgöteborg är Sveriges största räddningstjänst och vi befinner oss i ett intensivt utvecklingsskede. 

Förbundet består av sju avdelningar där Räddningsavdelningen med sina drygt 600 anställda, varav 

ca 500 på heltid, svarar för räddningstjänsten i medlemskommunerna. 

En genomgripande översyn av den utryckande verksamheten håller på att slutföras. En ny ambulansorganisation 

har startat 1/4 som fungerar i nära samarbete med räddningsavdelningen. Det sk ”Foth”-projektet, dvs förebyggande 

arbete med utryckningspersonal, börjar finna sina former på några av våra brandstationer. 

Samtidigt anpassas dagtidsorganisationen för att bättre kunna möta dessa förändringar. 

Vi söker: 

Enhetschef för insats- och beredskapshantering 

Arbetsuppgifter 

Enheten som svarar direkt under chefen för Räddningsavdelningen 

skall ansvara för utveckling av tillämpad ledning och en optimal 

insats- och beredskapshantering. 

Det innebär bla att arbeta fram händelse- och objektsrelaterade rutiner 

för hur de utryckande resurserna konkret skall agera i olika situationer. 

Arbetet skall utgå från grundsyner, principer och de generella rutinerna 

för taktik, ledning och samverkan som finns inom förbundet. 

Det innebär också att arbeta fram en effektiv disposition av de taktiska 

enheterna gentemot olika typer av olyckshändelser, objekt och 

hot (beredskap) tex evenemang. 

Arbetet skall ske i nära samverkan med enheten för Teknik och 

metod samt Utbildningsenheten och den utryckande verksamheten. 

Inom enheten finns idag funktionen Vakthavande Brandingenjör och 

Räddningsplaneringen. 

Sammanlagt ca 15 medarbetare. 

Uppgiften innebär eget budget- och personalansvar. 

Du kommer att ingå i Räddningsavdelningens ledningsgrupp. 

RSG tillämpar en processorienterad arbetsmodell som syftar till att 

medarbetarna skall se helheten och verka för att servicen för kommuninvånarna 

blir optimal. Uppdraget innebär därför att skapa en 

bra balans mellan stöd och styrning av utryckningsorganisationen. 

Enhetschef för teknik och metod 

Arbetsuppgifter 

Enheten som svarar direkt under chefen för Räddningsavdelningen 

skall ansvara för utveckling av räddningsmetoder och teknisk utrustning 

inom RA. 

Arbetet skall ske i nära samverkan med enheten för insats- och 

beredskapshantering samt Utbildningsenheten och den utryckande 

verksamheten. 

I uppdraget ingår tex investeringsplanering, upphandlning av fordon 

och utrustning samt sakkunnig inom arbetsmiljöområdet. Det innebär 

också att utveckla metoder för tex kemikalieinsats, oljebrandsläckning, 

vattendykning mm. 

Inom enheten finns idag funktioner för teknik, räddningsmetoder vid 

olika händelsetyper, släckmedel , arbetsmiljö, vattendyk mm. 

Sammanlagt ca 7 medarbetare. 

Uppgiften innebär eget budget- och personalansvar. 

Du kommer att ingå i Räddningsavdelningens ledningsgrupp. 

Arbetet inom enheten bedrivs ofta i projektform. 

RSG tillämpar en processorienterad arbetsmodell som syftar till att 

medarbetarna skall se helheten och verka för att servicen för kommuninvånarna 

blir optimal. Uppdraget innebär därför att skapa en bra 

balans mellan stöd och styrning av utryckningsorganisationen. 

Kvalifikationer 

Du skall ha Brandingenjörsexamen med flerårig erfarenhet av arbetsledning, 

planeringsarbete och ekonomihantering samt god kunskap 

om utryckningstjänst. Eftersom många uppdrag bedrivs i projektform 

skall du ha vana av sådant arbete. 

Du skall ha mycket god förmåga att kunna samarbeta och kommunicera 

med dina medarbetare och övriga inom och utom förbundet. 

Vi ställer särskilt stora krav på personlig lämplighet. 

Lön 

Ange löneanspråk 

Tillträdesdag 

Snarast 

Senaste ansökningsdag 

2002-06-24 

Upplysningar 

Vi ställer gärna upp och berättar mer om oss och befattningen. 

Ytterligare upplysningar får du av Stf Räddningschef Håkan 

Alexandersson på tel 031 335 28 01 eller av SACO Lars Magnusson 

031 335 28 24, SKAF Gottner Granqvist 031 335 26 54, SKTF Rolf 

Fredriksson 031 335 28 81, Ledarna Jarl Persson 031 335 28 85 

Du kan också läsa om vår verksamhet på hemsidan om oss: 

www.raddningstjansten.goteborg.se 


Du skall ha Brandingenjörs- eller Brandmästarexamen med flerårig 

erfarenhet av arbetsledning, planeringsarbete och ekonomihantering 

samt god kunskap om utryckningstjänst. Eftersom många uppdrag 

bedrivs i projektform skall du ha vana av sådant arbete. 

Du skall ha mycket god förmåga att kunna samarbeta och kommunicera 

med dina medarbetare och övriga inom och utom förbundet. 

Vi ställer särskilt stora krav på personlig lämplighet. 

Lön 

Ange löneanspråk 

Tillträdesdag 

Snarast 

Senaste ansökningsdag 

2002-06-24 

Upplysningar 

Vi ställer gärna upp och berättar mer om oss och befattningen. 

Ytterligare upplysningar får du av Stf Räddningschef Håkan 

Alexandersson på tel 031 335 28 01 eller av SACO Lars Magnusson 

031 335 28 24, SKAF Gottner Granqvist 031 335 26 54, SKTF Rolf 

Fredriksson 031 335 28 81, Ledarna Jarl Persson 031 335 28 85 

Du kan också läsa om vår verksamhet på hemsidan om oss: 

www.raddningstjansten.goteborg.se



är Räddningsverkets tidning. 

I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten 

och skydd mot 

olyckor. Nyheter, reportage, 

debatt och mycket annat. 

Är du inte redan prenumerant 

– bli det! Du får åtta 

nummer om året, Gratis! 

Enda kravet från vår sida är 

att du gör en personlig anmälan. 

Vi kan tyvärr inte 

emot personallistor eller 

centralt ifyllda talonger. 

Kupongen skickas till: 

”Prenumeration” 


L 257 


eller faxas till: 

054-13 56 40 

❐ 

Brandingenjör 

Till Skyddsavdelningen på Malmö Brandkår 

och till Räddningsverkets skola i Revinge 

Är du intresserad av att arbeta med hela begreppet ”Skydd mot 

olyckor”, dels med dagens arbetssätt och dels med att utveckla framtida 

arbetsmetoder? 

Den aktuella tjänsten innebär en delad tjänstgöring mellan Räddningsverkets 

skola i Revinge och Malmö Brandkår, med femtio procent 

av arbetstiden i respektive organisation. 

Med denna tjänst kommer du att ges möjlighet till att tillämpa generella 

och teoretiska kunskaper i olika utbildningar och utvecklingsprojekt, 

med praktisk tillämpning i en kommun som ligger på framkant 

i det olycksförebyggande arbetet. Tjänsten kan innebära att du 

deltar i och genomför internationell kursverksamhet. 

Vi är övertygade om att denna tjänst ger dig en unik möjlighet till 

personlig utveckling och att du via vår utbildningsverksamhet ges 

möjlighet att påverka kommuner inom området ”Skydd mot olyckor”. 

I första hand söker vi dig som har yrkeserfarenhet inom området 

”Skydd mot olyckor”. Vi ser också att du fungerar väl i redan etablerade 

grupper, är drivande och produktiv. 

Platsannonser 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Skicka tidningen till: 

Namn…………………………………………………………………………… 

Gatuadress …………………………………………………………………… 

Postadress …………………………………………………………………… 

Adressändring Sirenen 

Namn …………………………………………………………………………… 

Abonnemangsnr (står på adresseringen) ……………………………… 

Gamla gatuadressen ………………………………………………………… 

Gamla postadressen ………………………………………………………… 

Nya gatuadressen …………………………………………………………… 

Nya postadressen …………………………………………………………… 

Intresserad? 

Kontakta gärna Magnus Qvant, Räddningsverket, telefon 046-23 36 

15 eller Eva-Marie Abrahamsson, Malmö Brandkår, telefon 040-34 

10 00. Fackliga representanter är Annika Larson, Räddningsverket, 

telefon 046-23 35 00, Kent Gabrielsson, Malmö Brandkår, telefon 

040-34 10 00. 

Skicka in din ansökan, märkt med dnr 052-2275-2002, senast 

8 september 2002 till 

Räddningsverkets skola i Revinge, 247 81 Södra Sandby 

Länsstyrelsen ser till att riksdagens och regeringens beslut genomförs 

i länet, samordnar intressen och för fram invånarnas 

behov för en bra utveckling när det gäller t.ex. arbete, service 

och miljö. Det är en spännande arbetsplats med en mångsidig 

verksamhet. Vi ger t.ex. olika tillstånd, utövar tillsyn och arbetar 

med övergripande samhällsplanering och integration 

Räddnings- och 

säkerhetsavdelningen söker 

Länsbrandingenjör 

33 

I Stockholms län med mera än 1,8 miljoner invånare på 

två procent av landets yta finns många risker för befolkningen. 

I länet finns två flygplatser med tillsammans fler än 16 

miljoner passagerare/år, färjeterminaler och lokalisering 

av för landet viktig industri inom telekom, elektromekanik 

och läkemedel. Mer än 315 000 fordon, varav ett stort 

antal med farligt gods, passerar över Mälarens broförbindelser 

per dygn. 

I denna miljö skall Länsstyrelsen bl. a. genom sin tillsynsverksamhet 

verka för att den kommunala räddningstjänsten 

tillförsäkrar allmänheten en rimlig säkerhetsnivå 

i förhållande till den lokala och regionala riskbilden. 

Vi söker en länsbrandingenjör med anställning 

tillsvidare. 

Arbetsuppgifterna 

Som länsbrandingenjör hos oss kommer Du huvudsakligen 

att arbeta med tillsyn, riskanalyser och identifiering 

och reducering av risker i samhällsplaneringen. 


Brandingenjörsexamen 

Erfarenhet från kommunal räddningstjänst 

God förmåga att uttrycka Dig i tal och skrift 

Eftersom vi arbetar i en lärande organisation i ständig utveckling 

fäster vi stor vikt vid Dina personliga egenskaper. 

Du måste vara svensk medborgare eftersom anställningen 

är placerad i säkerhetsklass. 

Länsstyrelsen arbetar aktivt i sin rekrytering för att ta 

tillvara de kvaliteter som kulturell mångfald i dess vida 

mening kan tillföra verksamheten. 

Länsstyrelsen strävar efter en jämnare könsfördelning 

och vi ser därför gärna kvinnliga sökande. 

Vill du veta mer – kontakta: Länsbrandingenjör Thomas 

Lindsjö, tfn: 08 - 785 53 62, 0707-33 30 33 eller enhetschefen 

Roland Nilsson, tfn: 08 - 785 53 34 

Fackliga företrädare är Bonnie G Ståhlberg, SACO, tfn 

08 - 785 53 16 och Jeanette Biström ST, tfn: 08-785 53 27. 

Länsstyrelsens webbplats: http://www.ab.lst.se/ 

Välkommen med Din ansökan till: 

LÄNSSTYRELSEN i Stockholms län, 

Personalavdelningen, Box 22067, 104 22 STOCKHOLM 

Fax nr. 65311 86. E-post: inP@ab.lst.se 

Sista ansökningsdatum är den 30 juni 2002. 

Ange löneanspråk och märk ansökan ”Länsbrandingenjör”. 

Räddningsverket på internet www.srv.se

34 Krypto Sirenen Nr 4 • 2002 

Toppvinsten till Kil 

Den här gången kom den först öppnade rätta 

lösningen från Kil. Vi på Sirenen säger grattis till 

Ingvar Gartmark och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 3/02 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Nya duschen blir klar nästa år 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Ingvar Gartmark, Kil. 

2:a pris (pulversläckare, typ ABE klass I, för bilen, husvagnen, 

båten): Samuel Lindström, Lund. 

3–6:e pris (cykelhjälm): Claes Bergström, Göteborg, 

John Ingman, Växjö, Bertil Gunnesby, Karlstad, Tage 

Oskarsson, Bottnaryd. 

7–10:e pris (resebrandvarnare): Peter Lundberg, 

Rödeby, Bertil Ström, Mariestad, Linnea Östermark, 

Skuru, Finland, Roger Jansson, Bollebygd. 

Lösningen till kryptot 3/02 

Foto: Pelles Photo AB 

Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna. 

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. Regeln 

är att samma siffror motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en mening 

som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2:a pris: pulversläckare, typ ABE I (2 kg, 

för bilen, husvagnen, båten), 3–6:e pris: cykelhjälm, 

7–10:e pris: resebrandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 5 augusti till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Göran Bertilsson, brandingenjör 

i Lund de senaste 15 åren, 

är sedan början av april chef för 

larm- och ledningsavdelningen 

vid räddningstjänsten i Helsingborg. 

Ulrica Gradin, ämnesråd vid 

försvarsdepartementets civila 

enhet, har av regeringen utsetts 

till ny överdirektör vid 

Pliktverket. 

Frivilliga försvarsorganisationernas 

samarbetskommitté 

(FOS) har utsett Anne-Marie 

Medin (ordförande i Sveriges 

Kvinnliga Bilkårers Riksförbund) 

till ordförande och Civilförsvarsförbundetsgeneralsekretarare 

Anders M. Johansson 

till vice ordförande. 

Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund 

väljer en polis 

utan brandingenjörsutbildning 

som ny förbundschef, polisintendent 

Ulf Mörkås från Trollhättan. 

Stellan Lundqvist har slutat 

som chef för Klarälvdalens 

räddningstjänst och tillträdde 3 

juni som ställföreträdande 

räddningschef i Årjäng. 

Mats Byström, räddningschef 

i Avesta och Södra Dalarnas 

räddningstjänstförbund, gick i 

pension 1 juni. Byström har varit 

chef i Avesta i 23 år. Mats 

Jansson, en av ställföreträdarna, 

går in som tillförordnad räddningschef 

tills vidare. 

Brandingenjör Anders Karmestam, 

byter 1 augusti räddningstjänsten 

i Malmö mot 

Trelleborg, med ansvar före förebyggandefrågor. 

Tony Antmar tillträder i början 

av hösten som räddningschef 

i Höör kommun. Antmar 

har sedan januari 2001 varit 

räddningschef i Sävsjö, dessförinnan 

arbetade han i tio år på 

Räddningsverkets skola i Revinge. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter jobb eller 

någon nyanställs. Adresser 

finns i redaktionsrutan härnedan. 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 


Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: 

per.larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

Kalendarium 

Augusti: 

22/8 Sirenen nr 5/02 utkommer29-31/8 

EPS (Emergency & 

Public Safety), Svenska Mässan 

i Göteborg. Konferens för fackfolk 

inom räddningstjänst, 

akutsjukvård, polis med flera. 

September: 

17-18/9 Seminarium i Rosersberg 

om geografiska informationssystem 

(GIS), mer info se 

nätet tris.srv.se 

Näst sista 

Foto: PER ERLANDSSON 

Sprinklad nödutgång... 

I ”serien” märkliga nödutgångar 

presenterar vi hur det såg ut i 

en större zoologisk affär när Per 

Erlandsson, Stenungsunds 

räddningstjänst, kom på besök. 

Tre akvarier staplade på varandra 

blockerar dörren – är 

det månne ett försök till ”spinklad 

nödutgång”? 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är 

att betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 



Sirenen tackar Per Erlandsson 

för bilden och tar gärna emot 

fler dråpliga fotoillustrationer 

på nödutgångar och annat som 

räddningstjänstens personal 

dyker på i vardagen. 

Vi belönar publicerade bilder 

med Sirenens T-tröja. 

24-27/9 Mässan ”Skydd 2002” 

i Älvsjö 

November: 

FLISA-konferensen i Malmö 4- 

6/11 med inriktning mest på 

ambulanssjukvård För mer information, 

kolla nätet: 

www.flisakonferensen.com 

■ ■ ■ Hör av er till redaktionen 

med uppgifter om kommande 

konferenser och andra 

arrangemang. Skicka på epost: 

sirenen@srv.se eller ring 

054-13 51 02, -04, -06). 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 38 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen 

faxas, 054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Nästa nummer, 5/02, utkommer 

den 22 augusti. 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra. 

35 

Det här numret av Sirenen handlar en hel del om 

mångfalden inom räddningstjänsten – eller snarare 

bristen på den. 

Förra året presenterade räddningscheferna i våra tre 

största städer ett gemensamt manifest – antalet kvinnor 

och personer med invandrarbakgrund måste bli fler i utryckningsstyrkorna. 

Ett berömvärt initiativ – men från många vackra ord till 

handling och ökad mångfald i räddningstjänsten tycks 

steget vara långt. Sirenen har granskat hur många kvinnor 

och invandrare 

som anställts i Stock- 

holm, Göteborg och 

Malmö sedan 1 januari 

2001. 

Resultatet: Noll! 

Räddningscheferna 

Hans Lagerhorn, Åke 

Jacobsson och Lars 

Berg har det förvisso 

inte lätt – de har att 

övertyga starka krafter 

i egna organisationen 

som helt enkelt inte vill ha kvinnor på kårerna. 

Högste chefen kompromisslös 

Förr var kvinnor populära inslag på brandstationerna – 

som uppklistrade pinuppor på väggarna. Men när högst 

levande kvinnor vill in och jobba i larmställ är brandmännen 

inte lika upphetsade. Fyskraven sätts så högt att de är 

närmast omöjliga för kvinnor att klara. 

Motståndet är utbrett på många heltidskårer. En annan 

orsak till att varken kvinnor eller personer med invandrarbakgrund 

anställs är att så få ur dessa kategorier söker. 

Och för de få som gör det är det inte lätt att slå ut alla 

unga, vältränade ursvenska män som slåss om varje utlyst 

tjänst – särskilt så länge som muskelstyrkan på sina håll 

tycks vara den viktigaste egenskapen för en brandman. 

För att öka mångfalden måste brandmannayrket marknadsföras 

mycket bättre än hittills bland kvinnor och invandrare. 

Tre sidor i detta nummer om mångfalden (sid 12-14) 

blev strax före pressläggningen oväntat snudd på fem. 

Räddningsverkets chef Christina Salomonson ägnar sin 

ledare (sid 2) åt samma ämne och på konferensen Brand 

2002 var räddningstjänstens högste chef i landet, försvarsminister 

Björn von Sydow, sällsynt tydlig: 

”Andelen kvinnor och personer med invandrarbakgrund 

är för liten. Jag tänker peka med hela handen för 

att få till stånd en förändring, jag kommer inte att kompromissa”, 

slog han fast och tillade: 

”Det blir ingen pardon om resultaten uteblir.” 

Förändring tar tid 

Den årliga rikskonferensen för brandfolk firade 10-årsjubileum 

i Uppsala i maj. Efter den första konferensen, just i 

Uppsala 1992, var Sirenens huvudrubrik: 

Förändra brandsynen – då kan vi förebygga 

Rubriken skulle lika gärna kunna ha använts i årets rapportering 

från Brand 2002. Med lätt räknade undantag 

går räddningstjänsten ett decennium efter programförklaringen 

i Uppsala fortfarande traditionell brandsyn. 

Det tar alltså tid att förändra och så blir det också med 

mångfalden. Men det är mer bråttom än de flesta anar – 

risken är annars uppenbar att räddningstjänsten 

om ytterligare tio år inte har tillräckligt 

med folk för att rycka ut och/eller arbeta 

förebyggande. Varför? Jo, Sverige 

hotas av arbetskraftsbrist och rätt snart 

kommer många andra branscher att 

konkurrera hårdare med räddningstjänsten 

om unga som ska in på arbetsmarknaden. 

Hur många är då beredda att 

dra på sig studieskulder för en 

tvåårig högskoleutbildning 

för att bli brandman? 

Räddningen på sikt kan bli, 

ja just det – kvinnor och invandrare 

som vill bli brand- 

män. Det är med andra ord 

lika bra att börja direkt. Låt 

dem känna sig välkomna till 

yrket! 

Vackra 

ord – och 

sen? 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

stig.dahlen@srv.se


Nr 4 2002 

Anders är idel öra för böcker 

Posttidning B 

Returadress: L 257 


Jan Guillou, Viveca Lärn, Håkan Nesser… 

Brandmästare Anders Röjmar slukar böcker 

numera. 

Romaner är hans lilla extraknäck. 

– Tidigare läste jag någon bok på semestern, nu 

blir det 20-25 om året. 

Anders Röjmar sitter i studion i Gamla stan i 

Stockholm. Thomas Bolme läser, Anders lyssnar. 

Efter fel. 

Han är korrekturlyssnare av ljudböcker. 

– Hm, min tidigare enda kontakt med något liknande 

var att jag skrev idrottsklubbens medlemsblad. 

Men så startade hustrun Satu firman Talande 

böcker, för produktion av ljudböcker. Det är två år 

sedan och i författarstallet finns bland andra Guillou, 

Nesser och Liza Marklund. 

Brandmästare Röjmars uppgift är att se till att 

författarnas alster återberättas korrekt av Bolme, 

Thorsten Wahllund och andra uppläsare. 

– Men det är inte bara felläsningar jag ska upptäcka, 

det kan även vara störande ljud från arkitektkontoret 

på våningen ovanför. 

Och om det är grava fel får ni kalla in uppläsaren 

för att göra om jobbet? 

– Det har hänt. Men för det mesta är det smärre 

fel man upptäcker, ett ord som ska bytas. Ordet 

finns oftast någon annanstans i texten, det kan kopieras 

och redigeras in. 

Skumlyssna håller inte 

Satu Röjmar ger ut i storleksordningen fem böcker 

om året på det egna förlaget. Därtill görs en hel del 

på kontrakt åt andra förlag. 

Vid inspelningen följer Satu med i ett första korrektur. 

Sen är det Anders tur. En normal roman tar åttanio 

timmar att lyssna igenom. Vissa böcker lyssnar 

han igenom tre-fyra gånger innan korrekturet är 

klart. 

Anders följer med i manuset samtidigt som han 

får berättelsen återgiven i hörlurarna. Det håller 

inte att skumlyssna . 

Går det att få behållning av boken när man 

ska lyssna efter fel? 

– Det beror på om boken intresserar mig. Blir det 

allt för spännande finns risken att jag bär iväg i läsandet 

och glömmer att lyssna på uppläsaren. 

Sånt händer. 

För Anders Röjmar har extraknäcket blivit om 

inte en nyupptäckt värld, så åtminstone ett nyväckt 

intresse. 

– Sedan jag börjat lyssna på korrektur har det 

blivit lättare att även ta till sig en vanlig bok. Jag 

kom över en tröskel, kände att varför har jag inte 

läst mer tidigare. Tror det är bra för allmänbildningen, 

man lär sig något av en vanlig deckare 

också. 

Favoriter? 

– Jag läser helst deckare, exempelvis av Håkan 

Nesser och Henning Mankell. Jan Guillous böcker 

om Arn är intressant historia. Jag har väl aldrig fått 

i mig så mycket historia tidigare. Viveca Lärns 

böcker får mig att skratta. 

Och Viveca Lärn har haft nytta av brandmästaren 

Anders Röjmar – som faktaexpert. 

– I hennes bok ”Sol och vår”, som kommer i höst, 

beskrivs en brand. Viveca frågade mig hur det går 

till vid en brand, hon var även med till brandstationen 

och tittade på verktyg. 

Korrekturlyssnandet sköter Anders Röjmar i studion, 

någon gång hemma i soffan men aldrig på 

brandstationen. 

– Vill inte blanda ihop det, blir ju dubbla gager i 

så fall… 

Däremot tar han numera med vanliga böcker till 

nattskiftet. 

PER LARSSON

Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?