Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

26 Ordet fritt Sirenen Nr 4 • 2002 Lika stora konsekvenser som när kåren gick från häst till motor G amle brandsoldat, i din insändare i förra numret av Sirenen har du missuppfattat vårt koncept precis på det sätt som man gör när man inte vill bidra till förändringar. Men som du kanske minns så var det samma liv när exempelvis flamskyddsdräkterna,hakstegarna, brandseglen och syrgasapparaterna försvann. För att inte tala om när vi i en liten grupp, på brandförsvaret i Göteborg, tog fram den första rökdykarinstruktionen i landet i mitten på 70-talet. Vilket liv det blev på de gamla brandsoldaterna som tyckte att det där med arbetarskydd var rena tramset! Det var då det, men som tur är så går utvecklingen framåt. Stå kvar på hållplatsen? Så här ser jag på framtiden: Konsekvenserna av den reformerade lagstiftning som står för dörren tycker jag kan liknas med när brandkåren gick från häst till motor. Då gäller det att välja om man vill stå kvar på brandhållplatsen eller att hoppa på när tåget går. Om det blir som betänkandet till ny lagstiftning förespråkat, kommer kommunen att få helt annan frihet att bestämma ambition för räddningstjänsten i förhållande till kommunens riskbild. Tyvärr är det nu så att allt för många räddningstjänster i landet har dimensionerats efter rökdykning. Och det är i detta sammanhang du ska sätta in vårt sätt att resonera om rökdykning, livräddning och dimensionering. Om vi då tänker oss att du står fast vid att bara argumen- Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 500 tecken på datorn, inklusive blanksteg). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 5/02 är 1 augusti. Välkommen! tera för rökdykning och att politikerna tar initiativet samt upptäcker att: - Bara 1–3 procent av insatstiden är rökdykning. - Bara cirka 0,02 procent av den tid som du och vi andra producerar beredskap ägnas åt rökdykning. - Räddningstjänsten lär ut hur man ska bete sig för att rädda en människa i ett brandrum, men tillåts inte själva vare sig träna på eller utföra det på samma sätt eftersom det då kallas rökdykning. - Erfarenheterna från det så kallade Foth-projektet visar att det tar cirka sex gånger så lång tid för vältränade brandmän att förflytta sig samma sträcka som det tar för personalen på plats. - Rökdykning myntades som begrepp 1958 och har därefter bibehållits, trots att förutsättningarna förändrats radikalt. - Om man översätter: hur rökdykaren är skyddad + de fysiska Det fria ordets väktare ifrågasatte i förra numret av Sirenen Räddningsverkets medverkan i konferenser där deltagarna betalat för att närvara. Min och överdirektörens medverkan vid en säkerhetsoch trygghetskonferens anordnad av Stockholms brandförsvar tas som exempel på sådana arrangemang. Vår strävan är att företräda Räddningsverket och dess verksamhet vid så många till- Ur Sirenen nr 3/02 krav som ställs, till det brandrummet som rökdykaren ska kunna vistas i. Då hävdar jag: i det brandrummet kan ingen överleva! Om du bara kan argumentera för rökdykning, hur tror du då att de folkvalda kommer att resonera när de ska sätta mål i ert handlingsprogram och bestämma hur din kår ska organiseras? Visa varför vi behövs Min syn på politiker är att man först och främst ska ha klart för sig att de är både dina och mina uppdragsgivare. Och enligt min uppfattning har de sannolikt valt att engagera sig därför att de vill påverka samhället, alltså fatta beslut. För mig är det därför självklart att vi inom yrket ska ta initiativet att lotsa in politikerna i vår slutna värld. fällen det överhuvudtaget är möjligt. Vi måste av praktiska skäl avstå från vissa inbjudningar och göra en värdering av hur många intressenter vi kan nå vid varje tillfälle. Konferensen i Stockholm var av den karaktären att vår medverkan var helt nödvändig. Som säkerhetsmyndighet med ett samhälleligt ansvar för skydd mot olyckor var Räddningsverkets frågor i centrum för diskussionen. Och, då gäller det att förse dem med sådana beslutsunderlag som ger en tydlig bild över varför vi behövs. Varför inte trafikolyckan? En fråga som kan ställas är varför räddningstjänsten inte dimensionerats för trafikolyckan. Där tror jag att även du håller med om att vi har störst möjlighet att rädda liv. Förutom villabranden har vi även gett politikerna sådan insyn i vår verksamhet att kommunstyrelsen fattat beslut om att kvalitetssäkra trafikolyckan. Detta innebär att det samtidigt behöver vara sju personer på skadeplats för att ta hand om ett fordon med en skadad. Vi har jobbat hårt med att ta fram ett koncept för att möta den förändring som står för dörren och bevisligen fått utökad budgetram när andra verksamheter i vår kommun fått skära ner. Tyvärr är det så att vårt kon- Att deltagande i konferenser kostar pengar är inget nytt. Det gäller för dem som besökte Brand 2002 i Uppsala i mitten av maj, Glesbygdskonferensen i Bjurholm hösten 2001 eller Folk&Försvarskonferensen i Sälen i januari i år. Tillgängliga för alla Räddningsverkets reflexioner och intentioner ska offentliggöras i alla till buds stående kanaler för att vara tillgängliga cept uppfattas som en nerdragning när det i själva verket handlar om att ge politisk insikt om att det tidigt vid en insats behövs mer personal för att hantera de risker som finns. Reglerat oreglerat område Vi går nu alla en jobbig, men spännande framtid till mötes och jag tycker då synd om de kollegor i landet som inte lyckas förmå bakåtsträvarna i sin organisation att medverka till att påverka och forma den. Jodå, Arbetsmiljöverket tog del av vårt upplägg förra våren. Kom därefter med bra konstruktiv kritik, som vi tog till oss och som vi nu rättat till. Vi anser därför att vi med lokala säkerhetsinstruktioner reglerat ett område som i dag är oreglerat. Räddningsverket har avsatt pengar i ett projekt för att medverka med metodutveckling av vår modell. Det handlar som du nu kanske förstår inte om att göra antingen eller, utan om att göra både och. Och till sist vill jag påpeka för dig att vi även fortsättningsvis ska utföra rökdykning i enlighet med de säkerhetsbestämmelser som återfinns i Afs:en. Kenneth Ericson Räddningschef, Öckerö Vad tycker du om Öckerö-modellen? Har du synpunkter på Öckerös sätt att arbeta – skriv till ”Ordet fritt”. Adresser med mera, se längst ned till vänster på denna sida. – Räddningsverket vill sprida budskapen i alla sammanhang för alla. Sirenen är en kanal, vår hemsida en annan. Olika företrädare på Räddningsverket förekommer som föreläsare på konferenser, seminarier eller mässor. Oavsett om besökarna måste betala eller inte. Med vänlig hälsning Christina Salomonson Generaldirektör Räddningsverket
Sirenen Nr 4 • 2002 Brister sopas under mattan Äntligen någon i hög position i svensk räddningstjänst som skriver i klarspråk om hur stora brister som finns och vad lite det görs åt dem. Tack Kjell Wahlbeck för ditt debattinlägg på sidan 3 i nummer 3/02 av Sirenen! Och tack också länsstyrelsen i Stockholm för att ni hade modet att tydligt och öppet peka på bristerna! I alla år har brister och problem sopats under mattan, mycket beroende på den vänskapskorruption som finns i den här branschen mellan de som är satta att granska och de som granskas. Länsstyrelserna och Räddningsverket borde bli mycket tydligare, först då kan bristerna åtgärdas. Politikerna har också ett ansvar att sätta sig in i dessa frågor, först då kan de ställa vederhäftiga och motiverade krav på räddningstjänsten. Läste i senaste Sirenen att 38 procent av räddningstjänstens totala verksamhet är att åka på larm där det inte brinner. Detta är fullständigt orimligt och ännu ett exempel på att det måste ställas tydligare krav på räddningstjänsten från tillsynsmyndigheterna. I Lars Mohlin Pensionär Diskutera på nätet Välkommen med insändare till dessa sidor, men du vet väl att du numera även kan gå in på nätet och diskutera aktuella frågor. Adressen är: sirenen.srv.se Svenska Dagbladet fanns för en tid sedan en artikel om Stockholms brandför- svars bristande katastrofplanering samt brister i brandsyn /tillsyn av objekt, 500 saknades alltjämt – eller var femte brandsyn. Länsstyrelsen har gjort inspektion och funnit dessa brister. Det är lagbrott att inte utföra brandsyn och tillsyn. I ABC- Nytt försvarade sig ledningen och vicechefen Ola Almgren förklarade att ledningen inte haft tid på grund av prioriterad förstärkning av ledningen. I lagstiftningen (RÄL) står Ordet fritt Foto: EMIL KARLSSON Skärsläckaren används redan skarpt på sina håll, som i Nyköping, där brandmästare Stefan Englund visar upp det nya verktyget. Även räddningstjänsten i Mjölby rapporterar i insändaren härintill om en lyckad insats med skärsläckaren. Läste i senaste numret av Sirenen om försök med skärsläckaren. Vi i Mjölby skaffade oss denna utrustning i samband med inköp av ny hävare och vi har använt den skarpt vid ett tillfälle med mycket gott resultat. Det var ett hönseri cirka 100 meter långt och med krypvind, där det skulle varit svårt att angripa branden med rökdykare. Ett motorskydd till en fläkt hade fått kortslutning och det brann i två takstolar när vi väl fått hål i taket och kunde se själva. Här ett utdrag ur insatsrapporten: ”Vid start av dagens arbete i hönseriet känner hustrun i familjeföretaget att det luktar brandrök. Man går in och hittar tre bruna fläckar i taket som indikerar värmepåverkan. Räddningstjänsten tillkallas. Första åtgärd blir att mäta värmen vid dessa ställen då 27 tillträde till vinden är ytterst begränsad. Värmemätaren indikerar brand på vinden. Beslut tas att från utsidan och med hjälp av vår nya skärsläckare skära oss igenom taket för att därifrån komma åt branden. Vi lyckas göra detta så precis att vi släcker branden när vi skär oss ner genom taket. Ett bra släckningsarbete utan större skador på hönseriet och minimal åtgång på vatten. Min bedömning är att branden om den fått utvecklas ostört inom någon timme medfört övertändning av vinden. Produktionen vid hönseriet kunde fortsätta utan avbrott. Värden för miljoner räddade.” Curt Reinicke Räddningstjänsten Mjölby – Släckaren inget universalverktyg äste många intressanta artiklar i Sirenen nummer L 3/02 . Något som länge fångat mitt intresse är den så kallade skärsläckaren. I Norrland har vi stora problem att arbeta på tak, bland annat på grund av den långa säsongen med mycket snö på taken. Ett annat problem är de skiftande temperaturerna som medför att mycket kondens bildas, något som många fastighetsägare åtgärdar genom att ha dubbla plåttak, vilket i sin tur ger stor svårighet att ta sig genom taken. Mot den bakgrunden hade vi länge en idégrupp som kallades takgruppen. I takgruppen ingick bland inget om krav på ledningsförstärkning. Däremot om brandsyn. Är det brister i ledningen beror de ju på räddningstjänsten själv, dålig ledningskompetens. Man må tycka vad man vill om RÄL och det faktum att ny lagstiftning kommer. Men än så länge gäller RÄL och då är det bara att rätta sig efter den. Bör inte ha förtroende Klarar inte nuvarande ledning att följa lagstiftningen, genomföra all tillsyn och brandsyn i sin kommun samt dessutom upprätta katastrofplaner, bör andra brandmannen Stig Olsson (Fingal) som en vacker dag sade till gruppen: ”Man kan skära mycket med vatten”, kan man inte skära även tak”? Luleå-skäraren Sagt och gjort. Kontakt togs med nuvarande CCS. Gruppens arbete ledde till att man beslöt sig för att utveckla ett skärverktyg under arbetsnamnet ”Luleå-skäraren”. Ganska omgående stod det klart att projektet blev så stort att vi i Luleå inte själva kunde bära utvecklingskostnaderna. Kontakt togs med Räddningsverket (Bo Andersson), som beslutade stödja utvecklingen. Samtidigt föddes idéen att undersöka om skäraren inte Lagerhorn ha förordnandet att leda Stockholms brandförsvar i fem år till. Nu klarar man inte heller utryckningsstiderna.Utryckningarna försenas, stockholmarna riskerar dö i övertändning, innan brandkåren är framme. Du Stella Fahre ska inte vara oroad utan skiträdd, prioritera framkomlighet och sprinkler. 137 personer dog i bränder i Sverige år 2001. Statistiken för årets tre första månader, som vi kunde läsa om i förra numret av Sirenen, talar knappast om en minskning, utan en ökning. Under både jul och nyårshel- Skärsläckaren gav bra effekt kunde användas vid högtryckssläckning. Jag vill bara med dessa rader framföra att det är glädjande att ytterligare utveckling förekommer, men jag tror inte att vi skaffat något universalverktyg – snarare ett komplement som inte avskaffar någon rökdykning. Ser även att man provar med A-skum med 0,1 procents inblandning. Används till sjöss Under min tid som sekreterare i Sjöfartens Brandskyddskommitté provade vi med inblandning av AFFF i handbrandsläckare. Såvitt jag förstår använder man till sjöss ofta sådana släckare – särskilt i ubåtar. gerna i två år låg bemanningen i Stockholm under miniminivå. I både radio och TV sa Ola Almgren: ”Vår beredskap är god”. Trots tvångsrekrytering var bemanningen enligt räddningscentralen inte ens på miniminivå. Kontroll är bättre Var hederliga och sköt era åligganden i såväl räddningsnämnd som verksamhetsledning. Ni brister i tillit och det är farligt. Tyvärr får man hålla med Stalin, tillit är bra, men kontroll är bättre. Länsstyrelsens inspektion visar detta med Ett annat område där ”vått vatten” provats med framgång är vid skogsbränder. Vi provade även skillnaden mellan handbrandsläckare med AFFF respektive utan på stora likvärdiga bränder med mycket gott resultat. Snabbare släckning och ingen återantändning erhålls med ”vått vatten”. Jag tror att om säkra injektorer, eller motsvarande, för låg inblandningsprocent utvecklades skulle vår ordinarie utrustning kunna göra underverk vid exempelvis bygdebrand. Per-Olov Carnerud Pensionerad räddningschef Luleå Lagbrott när Stockholm missar brandsyner önskvärd tydlighet. Har detta lagtrots skett med räddningsnämndens goda minne? Klarar ni inte att leda Stockholms brandförsvar tycker jag att ni ska avgå omedelbart. In med nya kompetenta krafter med både simultankapacitet, ledningskompetens och laglydnad. Ebba Frick Brandinformatör FOTNOT: Ledningen för räddningstjänsten i Stockholm har erbjutits kommentera insändaren, men har valt att avstå.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning H
Page 3 and 4: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 5 and 6: Sirenen Nr 4 • 2002 Nyheter an in
Page 7 and 8: Sirenen Nr 4 • 2002 Ingen pardon,
Page 9 and 10: Sirenen Nr 4 • 2002 Brandman: Dyg
Page 11 and 12: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 13 and 14: Göteborg: Grundkraven borde vara l
Page 15 and 16: Sirenen Nr 4 • 2002 En byggnad -
Page 17 and 18: Sirenen Nr 4 • 2002 eruppväcks N
Page 19 and 20: Sirenen Nr 4 • 2002 del av hur R
Page 21 and 22: Sirenen Nr 4 • 2002 Allt fler kem
Page 23 and 24: Foto: Arne Forsell/Bildbyrån farli
Page 25: Sirenen Nr 4 • 2002 en dödsfäll
Page 29 and 30: ”Första delvård” en viktig re
Page 31 and 32: Sirenen Nr 4 • 2002 Platsannonser
Page 33 and 34: Sirenen Nr 4 • 2002 Sirenen är R
Page 35 and 36: Sirenen Nr 4 • 2002 Göran Bertil

Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?