Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

28 Ordet fritt Viktigt behålla den obligatoriska yrkesutbildningen N är man läser betänkandet om en reformerad räddningstjänstlagstift- ning och kopplar det till den lönebildning som gäller brandmannakollektivet så kanske det är den sista striden. Argumenten för rättvisa löner inom brandmannakollektivet är många, men ett av de avgörande argumenten är att brandman är ett yrke med en gemensam yrkesutbildning som krav (precis som sjuksköterska, polis, rörmokare, elektriker, läkare med flera). Vi som började i yrket på 60talet kände att med den obligatoriska utbildningen som då genomfördes, ökade möjligheten att få gehör för lönekrav och andra reformer inom yrket. Som ung facklig hetsporre kände jag då att ”nu har vi en gemensam plattform att stå på”, med möjligheter att söka tjänster i hela landet. Hässleholm: – De är värda akutinsatser som sina grannar Apropå diskussionen om översvämningarna runt Finjasjön i förra numret av Sirenen (min insändare, räddningschef Benny Ståhls kommentar samt uttalanden av Räddningsverkets chefsjurist Key Hedström i en artikel), vill jag tillägga: Påståendena om att ett område med villor vid Finjasjön återkommande drabbas av översvämningar är fel. Finjasjön svämmade över första gången 1980 och andra gången 2002. Således 22 år senare. Man kan då självklart inte tala om att sjön återkommande drabbas av översvämningar. 1980 gjordes akutinsats och I den nya lagen står inledningsvis att utbildningen ska begränsas till generella krav. Vidare skrivs att kommunernas lokala behov tydligare bör ligga till grund för kraven på den kommunala räddningstjänstpersonalens kompetens. Lagskrivaren delar RUFF-utredningens förslag att det i lag endast mer generellt bör anges att den personal som tjänstgör i verksamhet inom räddningstjänstområdet (gäller det även statlig räddningstjänst?) ska genom erfarenhet och utbildning ha förvärvat den kompetens som behövs. Hur söka fritt? Var har den gemensamma utbildningen tagit vägen? Hur blir möjligheterna att fritt söka arbete i landet? Är du utbildad enligt kommun A:s riskbild och söker efter några år arbete i kommun B med en helt annan 2002 ”Hjälp till självhjälp”. Inga pengar har under dessa 22 år betalats ut från berörda försäkringsbolag till villaägarna. I ett ”Svar direkt” på mitt inlägg anser räddningschef Benny Ståhl fortfarande att kostnaderna för insatsen 1980 var 2- 25 miljoner kronor. I verkligheten kostade insatsen 780 000 kronor (380 000 var kommunens självrisk och 400 000 statens ersättning). Kommunens självrisk 2001 är 1 048 000 kronor. Statens ersättning skulle bli 1 068 000 kronor (se nätet, SCB konsumentprisindex, 2001 = 267, 1980 = 100. 2,67X400 000 kronor = 1 068 000). Tillsammans 2 116 000 kronor. En multiplikation och summering av två tal kallar Benny Ståhl för sifferexercis utan logik. Men kan det vara lättare? Vad värre är – hade kommunledningen fått del av dessa kostnader i stället för Ståhls fantasisummor hade akutinsats sannolikt gjorts även 2002. Ståhl hoppas mycket på den nya lagstiftningen, som kanske ger ökade möjligheter till det av honom myntade uttrycket ”hjälp till självhjälp”. Jag tycker att hässleholmarna är värda akutinsatser vid räddningstjänst som motsvarar det som gäller i grannkommunerna. Ingvar Ericsson Tormestorp riskbild, ja hur ser då kommun B på dig som sökande? Den kommun som av olika skäl (exempelvis regionalpolitiska) väljer att ge en introduktionsutbildning på fyra veckor, kan vad jag förstår, anse att detta räcker för att uppfylla kraven. Möjligtvis anställer man några med den nya utbildningen. Dock kan en tillsyn peka på ytterligare utbildning. Blir lagen utformad på detta vis är yrket brandman borta. Den differentierade riskbilden i kommunerna har möjligtvis överdrivits, en brand, kemolycka, kommunikationsolycka, kräver precis som i andra yrken en grundläggande gemensam utbildning. Mig veterligen finns det ingen kommun i Sverige där något av detta inte kan inträffa. Jag menar att grundfundamentet i yrket är detsamma oavsett var man arbetar. D å Stig Dahlén i ”Sista ordet” i Sirenen nummer 2 och 3 valt att i huvudsak citera och fokusera sig på metodavsnittet ur en flersidig projektbeskrivning i stället för att beskriva projektets innehåll, så skulle jag själv vilja göra detta. Projektet ”Tvärkulturella perspektiv vid insatser och krishantering” genomförs som en del av ett forskningsarbete och startades i januari i år. Projektansvarig är Maria Harrysson, Räddningsverkets skola i Revinge. Enligt erfarenheter finns det skillnader i hur människor från olika kulturer reagerar i kris- och katastrofsituationer och det behövs kunskap om hur de bör bemötas. Något som det inte finns mycket material om i dag. Vårt samhälle tenderar att få en mer mångkulturell prägel och det är av högsta vikt att även räddningsverksamheten skaffar sig mer kunskap kring detta område. Vi måste få mer och bättre kännedom om vilken roll kulturbakgrund och religion spelar i det mellanmänskliga mötet som kan uppstå vid olika typer av insatser. Foto: JOHAN EKLUND Var har den gemensamma utbildningen tagit vägen? Det frågar Staffan Harbom apropå betänkandet om ny räddningstjänstlag. Det är med bestörtning jag har förstått att mitt gamla fackförbund Kommunal gör sig av med en yrkeskategori. En obligatorisk yrkesutbildning för att bli brandman som i de flesta andra yrken måste bi- Räddningspersonal möter i sitt arbete, både nationellt och internationellt, människor med annan kulturell bakgrund, som av olika anledningar befinner sig i någon typ av krissituation. Då cirka en niondel av befolkningen i Sverige har utländsk bakgrund är sannolikheten stor att personer med en annan kulturell bakgrund är inblandade vid olika typer av olyckor, katastrofer med mera. Medvetenhet För att förstå en krisreaktion hos personer med annan kulturell bakgrund måste de som är involverade, både i räddningsinsatsen och vid krishanteringen, ha en medvetenhet om andra kulturella perspektiv. Syftet med detta projekt är att öka kunskapen om och förståelsen för andra kulturer/religioner i samband med säkerhetsfrågor, krishantering och räddningsinsatser. Detta tvärkulturella perspektiv kan även tillämpas i utbildningen inom dessa verksamhetsområden. Enheten för skadebegränsande verksamhet, som stödjer och finansierar projektet, ser ett be- behållas. Gärna den föreslagna utbildningen – annars har den sista lönestriden genomförts. Staffan Harbom Nytt forskningsprojekt om tvärkulturella perspektiv hov av sådan kunskap speciellt med tanke på att ämnet kommer att vara en del i den nya tvååriga utbildningen ”Skydd mot olyckor”. Vi ser det som en fördel att vara delaktiga i pågående forskning och att få ta del av Marias kunskap i ämnet. Liselott Jonasson Enheten för skadebegränsande verksamhet, Räddningstjänstavdelningen, Räddningsverket KOMMENTAR: ”Sista ordet” är en personlig kolum, i vilken jag i nummer 2/02 kortfattat dristade mig att ifrågasätta onödigt tillkrånglat språk i bland annat Räddningsverket. Jag exemplifierade med att citera ur den projektbeskrivning jag fick av Liselott Jonasson. Det fanns ingen ambition eller anledning att beskriva projektet som sådant i min krönika i nummer 2/02. Det gjorde jag i stället i form av en neutral nyhetstext på sidan 18 i samma nummer. Stig Dahlén Redaktör, Sirenen
”Första delvård” en viktig resurs i Finland Vi är två tjejer från Finland som är frivilliga brandkårister och första delvårdare. ”Första delvård” är den del som vi båda är mest intresserade av och det mycket på grund av att man får känna att man oftast kan hjälpa människor i nöd. Det är ju även fysiskt lättare att utföra än släcknings- och rökdykningsarbete, som bara kräver råstyrka. Men å andra sidan är vårddelen också psykiskt betungande många gånger. Vi undrar nu om det i Sverige finns någon motsvarighet till vår första delvård? Vi har hört att det finns något som heter ”Första Respons”. Kan det vara samma sak? Första delvården fungerar som så att brandkåristerna rycker ut till alla ställen dit ambulans har blivit tillkallad. Detta är ju väldigt viktigt på landsbygden, eftersom det kan ta en stund innan ambulansen är på plats och då rycker lokala delvårdare ut, i hopp om att kunna förkorta tiden och så snabbt som möjligt påbörja vården. Sofia Sandvik Yvonne Sjöberg Munsala, Finland P lötsligt skakar världen – inte bara inom Rädd- ningsverket, utan också i kommunerna. Ändå borde ”jordbävningen” kunna ha varit förutsagd. Tänk om alla inblandade lyssnat till signaler och förstått sig på det som så fint kallas för ”omvärldsbevakning”. Men det är naturligt att värna om tryggheten och om det goda man har. Redan i 90-talets inledning insåg några att en förändring för räddningstjänst-Sverige var att vänta – behövd, men på sikt. Trädkramarna ”segrade”. Ändå vet alla, innerst inne att man inte hela tiden kan leva på sina lagrar och att framtiden alltid kommer att ställa nya krav. Motverka eget syfte Aktörerna är många. Och ingen förefaller bättre förberedd för framtiden än någon annan. Det är där det kollegiala kan förgöra. Det är där solidariteten kan motverka sitt eget syfte. Det är där ”framtidsskådarnas” alarmism blir ett hot. Det är där tystnad blir ett så effektivt motvapen. Om man inte bryr sig om, finns kanske inte faran. Skjut budbäraren – så försvinner hotet. Här finns de fackliga organisationerna. Här Ordet fritt Göda – eller döda kreativitet finns de erfarna räddningscheferna. Här finns olika intresseföreningar och här finns också Räddningsverkets invanda struktur och verksamhet, för att inte tala om oskrivna lagar. Idéerna om det nya skapades slutligen av representanter för alla – gemensamt. Vi pratar om RUFF. Trots det är förändringsförankringen svag. Vad är det som gör att förändringens problem uppfattas som ”plötsliga” och oöverstigliga hinder? Bland mycket annat tror jag att det handlar om rädsla, om oförmåga att se nya helheter, om människans inbyggda oförmåga att mobilisera det yttersta av det unikt mänskliga draget, egenskapen – fantasi! Det må gälla kvinnliga brandmän, nya centrala avtalsformer eller en ny utbildning. Gräver sin egen grav Det är ingen brist på signaler om och på förändring. Det är tolkningen, eller viljan att tolka signalerna som brister. Det må handla om att vilja se krav på utvecklat samarbete, att läsa genomförda utredningar – och tolka dem – att nogsamt lyssna till politikernas funderingar eller att ”bjuda in” idéer. Organisationer som sluter sig, som stänger för debatt eller som ser fritänkare som hot gräver successivt sin egen grav. Tystnad – att inte ge utrymme, att vägra att ta debatten – ger på sikt samma resultat. Hur högt i tak? Det är här som det riktigt riktiga ledarskapet visar sig. Oavsett om det gäller en enskild räddningstjänst, en kommun eller varför inte Räddningsverket. Det handlar mycket om öppenhet – för i den föds och gror idéer. En del mer besvärande än andra. Det handlar om förmåga att döda – liksom om förmåga att göda. Om att skapa och uppmuntra debatt – den kreativitet som vi alla nu så väl behöver. Var finns det bästa klimatet för brainstorming? Hur högt i tak är det i din organisation – och i min? Möjlighet eller omöjlighet? Vem är den bästa ”trädgårdsmästaren”?Beroendeförhållanden, oavsett om de är medvetna eller omedvetna, kan lätt förstöra kreativitet. Varför tror du att jag skriver under pseudonym? Neditmarf Kommentar från Lars Hedström: Det är tillåtet att vara kreativ Sirenen gav Räddningsverkets överdirektör Lars Hedström möjlighet att kommentera ovanstående insändare och det gjorde han så här: Vi står inför stora förändringar och stora möjligheter. I din insändare säger du att vi borde ha insett att förändringar måste ske. Du vänder dig till fackliga organisationer, räddningschefer, Räddningsverket och andra. Du tar också upp rädslan för förändringar, kollegialitet och en vilja att bevara det gamla. Vi ser stora möjligheter Mycket av det du tar upp är fenomen som finns hos människor, kulturer och organisationer. Det finns många exempel och det finns till och med forskning inom området. ”Organisationströgheten är starkare än lärandet” i en organisation, säger till exempel en teori. Du har rätt i mycket av det du skriver. Men för Räddningsverkets del kan jag säga att vi ser stora möjligheterna i det nya. Ny lagstiftning, en ny brandmanna-/säker- hetsutbildning, ett nytt centrum för risk- och säkerhetsutbildning och ett nytt centrum för erfarenhetsuppföljning efter olyckor. Vilka möjligheter att starta något helt nytt! Centrumbildningarna, ny utbildning och ny lagstiftning är tvärsektoriella satsningar för området skydd mot olyckor. Vi får alltså inte bara möjligheten att arbeta inom eget sektorsområde, utan också inom ett mycket vidare område tillsammans med andra myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv. Det har så klart inneburit att diskussionerna varit stora inom vår organisation. Visst finns inslag av det du beskriver både inom Räddningsverket och hos de organisationer som vi har och kommer ha samverkan med, men det finns också en stor entusiasm och kraft i det nya. För visst finns behövs utveckling! Vi har uppgiften att åstadkomma något nytt. Vi kommer inte fastna i det gamla, vår inslagna väg nu har fokus på för- ändring och utveckling. Det innebär att utveckla kompetens, organisation, struktur, arbetssätt och former för samverkan. Våren har inneburit omfattande strategiska diskussioner och nu förbereder vi ett omfattande arbete att ställa om inför det nya. Ett hårt och spännande arbete väntar. Förstärka och förbättra Du tar upp några saker som är viktiga för en organisation. Omvärldsanalys och en organisationskultur med tillåtelse att vara kreativ och tillåta diskussioner. Du har rätt. Två viktiga ingredienser för att bland annat lärandet ska bli starkare än organisationströgheten. Båda sakerna försöker vi förstärka och förbättra i Räddningsverket. Du är välkommen att kliva på tåget och vara med. Vi ska göra vår del av arbetet. Är du och ni andra med? Lars Hedström 29 Så här kan du klara elavbrott Återigen visar det moderna samhället sitt sårbara ansikte. Ett längre elavbrott har drabbat delar av norra Stockholm, på samma sätt och i samma område som förra året. Hur är det med den kommunala beredskapen denna gång? Kommer stadsdelsnämnderna att klara av att bistå medborgare som behöver hjälp? Påfrestningarna kan bli stora för de som inte är förberedda. Men med små medel kan man klara sig långt. Viktigast är tillgång på vatten, värme och mat. Här följer några av Civilförsvarsförbundets tips och råd för långvariga elavbrott: - Skaffa fotogenlampa, stearinljus, värmeljus och en ficklampa med reservbatterier. - Batteridriven radio med reservbatterier är viktig för att ha kontinuerligt tillgång till information. Telefon är också viktigt. Det gäller att kunna kommunicera med omvärlden. - Varma kläder, filtar och täcken bör finnas till hands, varma skor hjälper när golvet kylts ner. - Vatten är alltid viktigt, en dunk vatten kan med fördel ligga i beredskap i kylen. Räkna med att det går åt cirka fem liter per person och dag. Skaffa några PET-flaskor med läsk i förrådet. Fyll upp badkaret med vatten. - Matlagningen går att fixa med hjälp av ett spritkök. Det går också utmärkt att laga mat i aluminiumfolie i öppna spisen. - Mat som går att lagra utan kylskåp eller frys och som inte behöver lång tid att tillaga är bra att ha hemma. Snabbmakaroner, konserver och olika sorters pulvermat. - Ha extra mediciner och tillräckligt med kontanter hemma eftersom bankautomaterna kanske inte fungerar. Se även vår hemsida www.civil.se under rubriken ”energiberedskap”. Anders Lundin Johan Perwe Civilförsvarsförbundet Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 500 tecken på datorn, inklusive blanksteg). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 5/02 är 1 augusti. Välkommen!
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning H
Page 3 and 4: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 5 and 6: Sirenen Nr 4 • 2002 Nyheter an in
Page 7 and 8: Sirenen Nr 4 • 2002 Ingen pardon,
Page 9 and 10: Sirenen Nr 4 • 2002 Brandman: Dyg
Page 11 and 12: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 13 and 14: Göteborg: Grundkraven borde vara l
Page 15 and 16: Sirenen Nr 4 • 2002 En byggnad -
Page 17 and 18: Sirenen Nr 4 • 2002 eruppväcks N
Page 19 and 20: Sirenen Nr 4 • 2002 del av hur R
Page 21 and 22: Sirenen Nr 4 • 2002 Allt fler kem
Page 23 and 24: Foto: Arne Forsell/Bildbyrån farli
Page 25 and 26: Sirenen Nr 4 • 2002 en dödsfäll
Page 27: Sirenen Nr 4 • 2002 Brister sopas
Page 31 and 32: Sirenen Nr 4 • 2002 Platsannonser
Page 33 and 34: Sirenen Nr 4 • 2002 Sirenen är R
Page 35 and 36: Sirenen Nr 4 • 2002 Göran Bertil

Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?