Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2002 Brandmän lär sjätteklassare vad ordet respekt betyder Han är stark, stabil och sträng. Och lite som en superhjälte. I alla fall i barnens ögon. I Karlstad har brandmannen plockats in i skolan för att lära unga att inte slåss. Det är tisdag förmiddag på räddningstjänstens övningsfält i Karlstad. Eleverna i 6C från Frödingskolan lär sig släcka köksbränder och rädda liv. Brandförman Tom Stålfors visar med ett lätt tryck över ryggen på bebisdockan som fått något i halsen – och ”proppen” flyger ut. – Coolt. Man är lite som en superhjälte när man räddar liv! Har ni bra betalt? frågar Hanna. – Nej, svarar Tom. – Men får man mer betalt om man räddar några liv? undrar Aram. – Nej, det ingår i jobbet, förklarar Tom, som förutom brandförman också är barfotapedagog på barnens högstadieskola. Konfliktlösning Tom Stålfors känner ”sina” elever bra vid det här laget. De träffas i skolan varje tisdag förmiddag och har lektion. Då står konfliktlösning på schemat. Att vara barfotapedagog innebär att man tar med sig sina egna erfarenheter, kunskaper och värderingar in i skolan. I Karlstad finns idag åtta barfotapedagoger – sex brandmän och två poliser. Första gången Tom träffade sin klass skrev han RESPEKT med röd krita över hela svarta tavlan. – Det ordet har fått följa klassen som en röd tråd genom läs- Foto: CHRISTER HÖGLUND Tom Stålfors, brandförman och barfotapedagog i 6C, visar Sanna Sjönneberg hur man räddar bebisdockan från att kvävas. året. Vi vill förmedla sunda värderingar och vi lär barnen att våld inte är någon lösning. Att det finns andra sätt att lösa konflikter på, säger Tom, som ser positivt på att räddningstjänsten engagerar sig i angelägna samhällsfrågor. Tanken är att fånga upp de barn som riskerar att bli våldsverkare i framtiden. – Det är viktigt att få in andra delar av samhället i skolan. Det handlar inte om att ersätta lärarna. Att det blev brandmän och poliser beror på att barn ofta ser upp till våra yrken. Vi kan vara goda förebilder för dem. Syftet är ju inte att bara prata brand och brott, utan att få barnen att växa upp till goda medborgare. Manliga förebilder Som brandman har Tom fört in en ny diskussion i klassrummet. Något som skolan inte alltid lyckats med. Han pratar etik, våld, relationer och ödmjukhet. Eleverna har jobbat med värderingsövningar och gruppövningar, allt för att stärka klassandan och lära barnen att lita på varandra. I skolan är man positiv till projektet: – Det är ett hårt klimat i skolan och vi har stora problem med mobbning. Vi är otroligt glada över att vi får förstärk- ning från andra delar av samhället. Tom är stark, stabil och sträng. Och dessutom man. Det är viktigt att vi får in manliga förebilder i skolan, säger klasslärare Susanne Lindberg. – Att utrota mobbning och våld görs förstås inte i en handvändning, men jag ser att det väcks många tankar hos barnen. De får träna på hur de ska bete sig som människor. Vi sår frön som förr eller senare kommer att utvecklas till något bra hos de här barnen, tror hon. – Det absolut svåraste har varit att få tyst på 30 elever i klassrummet, säger Tom. Efter ett läsår med barnen börjar han se resultat: – De har lugnat sig betydligt. Och fler vågar uttrycka sina tankar och åsikter. I början var det knappt någon som vågade säga vad dom tyckte. Fortfarande har många dåligt självförtroende. Känslig ålder Bakom idén med barfotapedagoger i skolan står Rädda Barnen i Värmland och Karlstad Zontaklubb II. Och skolförvaltningen i Karlstad nappade genast. Att det blev just sexorna som valdes ut beror på att de befinner sig i en känslig ålder, på väg in i tonåren. De har börjat på högstadiet och hamnat i en ny miljö med nya lärare och kamrater. Aram och Glenn i 6 C gillar sin barfotapedagog: – Det är faktiskt spännande varje tisdag. Man lär sig viktiga saker ifall det skulle hända en olycka på riktigt. Och så pratar vi mycket om respekt. Hur man ska vara och så. Det är bra, men det är svårt det också, säger dom. Men brandmän vill dom inte bli. – Nej, det är för dålig lön. Jag ska bli kock, säger Aram. – Och jag ska jobba på bygge, säger Glenn. KATARINA SELLIUS Barfotapedagoger I projektet Barn i Karlstad får nio sjätteklasser på två skolor i Karlstad regelbundet träffa brandmän och poliser i undervisningen. Skolorna ligger i områden med sociala problem. En stor andel av eleverna kommer från familjer med flyktingbakgrund. Under läsåret har sex brandmän och två polismän utbildat 260 tolvåringar i hur man löser konflikter utan våld. Projektet kommer att fortsätta nästa läsår. Barfotapedagog är en benämning som FN använder för ickeprofessionella personer med enkel, kort utbildning med uppgift att ge barn baskunskaper. Projektet finansieras genom pengar från Allmänna Arvsfonden, Zonta international, BRÅ, landstinget, länsstyrelsen och ungdomsfullmäktige i Karlstad. BILDEN: Claes Hagenmarck har under ett helt läsår följt en egen sjätteklass och undervisat i konfliktlösning. Här testar Sandra Budisa konstgjord andning. Foto: CHRISTER HÖGLUND
Sirenen Nr 4 • 2002 Ingen pardon, sa von Sydow På en punkt är försvarsminister Björn von Sydow definitivt missnöjd med svensk räddningstjänst: Jämställdheten. Han kräver fler kvinnor och invandrare i yrket. – Och jag tänker inte kompromissa. Försvarsministerns budskap kunde inte misstolkas av räddningschefer och andra befäl på Brand 2002 i Uppsala. von Sydow anser att räddningstjänsten måste bli en rimlig avspegling av samhället när det gäller kön och etnisk bakgrund. – Backabranden i Göteborg hade kanske hanterats bättre om räddningstjänsten återspeglat samhället bättre. Om det är någon gång jag tänker peka med hela handen, så kan ni gissa när. Ingen pardon, sa von Sydow också. Men vad kräver han egentligen? – Kommunerna ska raskt redovisa en ökning av kvinnor och invandrare inom räddningstjänsten. Om inte så sker? – Jag säger inte mer. Vad är innebär ”raskt”? – Inom överskådlig framtid. Det är bara att börja till höstterminen. Enligt uppgift är andelen kvinnor bland heltidsanställda brandmän 0,2 procent. Jag kan säga: det är för lite. – Alla andra sektorer i samhället mår bra av blandning av kön. Det kommer att visa sig här också. Försvarsministern ifrågasatte också yrkestiteln brandman. – Är det rätt benämning på någon som jobbar med så mycket annat än bränder? Och är ordet man rätt? Nya vägar för deltidare Björn von Sydow håller även ögonen på problemet med att rekrytera deltidsbrandmän. – Jag tror vi måste prova nya vägar. Utbildning på distans har tydligen fungerat bra, enligt de uppgifter jag fått. Men jag har ingen lösning på problemet. Här finns ett förändrings- och förslagsbehov. I övrigt gjorde von Sydow bedömningen att svensk räddningstjänst fungerar väl, även om fler förändringar som ny utbildning och ny lag är nödvändiga. von Sydow om utbildningen: – Nu blir det utbildning först, anställning sedan. Det är viktigt trendbrott. En del frågor behöver diskuteras, men det blir en ny utbildning. Syftet är framförallt att bredda kompetensen och stärka det förebyggande arbetet. von Sydow om nya Centrum för risk- och säkerhetsutbildning: – Det är svaret på frågan om huvudmannaskapet för Räddningsverkets skolor. Ja, det ska vara en statlig uppgift, men med ökat inflytande från kommunerna. Det viktigaste för mig har varit att inflytandet Foto: PER LARSSON Kräver en mer jämställd räddningstjänst. Försvarsminister Björn von Sydow tänker inte kompromissa, det sa han på Brand 2002 och även till Skyddsnätets (www.skyddsnatet.nu) Ulf Strandberg som sände ut på internet från konferensen. Brand 2002 Brand 2002 i Uppsala lockade 384 deltagare. Sirenen var förstås där. Vi rapporterar på sidorna 7-11 ➠ Foto: PER LARSSON måste öka. Viktigt är också ett bredare utbildningsutbud. – Men det räcker inte med att det offentliga förbereder sig. Verksamheten där är inte tillräcklig för att säkerställa ett säkert och robust samhälle. Många för samhället viktiga verksamheter bedrivs privat och problem måste därför lösas i samverkan mellan offentligt och privat. Utbildningar inom området störningar i samhällsviktig verksamhet ska också erbjudas privata företag. von Sydow om nya lagförslaget: – Jag är positiv till moderniseringen och är övertygad om att det leder till en bättre räddningstjänst. Den nuvarande lagen är inte anpassad till dagens samhälle. Jag räknar med att lämna lagförslaget till riksdagen våren 2003. von Sydow om internationella uppgifter: – Medierna fortplantar snabbt vad som händer och vi kan inte dra oss undan. Vi måste vara inställda på att öka det gränsöverskridande arbetet. Jag vill rikta ett varmt tack till Räddningsverket för det internationella arbete man utför. Men jag är medveten om att det inte hade varit möjligt utan stöd från kommunal räddningstjänst. Signal för snabb insats Sida finansierar svenska insatser som Räddningsverket genomför i biståndsländer. En proposition som lades i mars innebär ökade möjligheter till insatser i icke-biståndsländer. 7 – Kommunerna ska raskt redovisa en ökning av kvinnor och invandrare inom räddningstjänsten Försvarsdepartementet får resurser att finansiera och ta beslut om den här typen av insatser, det kan exempelvis vara vid översvämning i Polen. – Det är för mig en viktig signal att vi vill ta vårt ansvar och att vi vill kunna agera snabbt, sa von Sydow. Han berättade också att en förordning om försvarsmaktens stöd till andra myndigheter kommer att tas i sommar. – Den kommer att öppna möjligheter för polis, tull, kustbevakning att begära bistånd från försvaret. Min bedömning är att försvaret får större frihet att hjälpa till. Kryptiskt svar Försvarsministern fick frågan om pengar från försvaret kan styras över till civila uppdrag, exempelvis till det erfarenhetscentrum som ska öppnas i Karlskoga. Svaret blev något kryptiskt. – Alla andra än räddningsledaren kan begära hjälp, där får försvaret ta ställning. När räddningsledaren begär hjälp kan försvaret inte säga nej. Det finns ingen invändning från mig mot frågan, men vi föreskriver inte. Däremot öppnas nu möjligheter. En rak fråga var: när tas beslut om radiokommunikationssystemet Tetra? – Jag vet inte, svarade von Sydow. PER LARSSON
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning H
Page 3 and 4: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 5: Sirenen Nr 4 • 2002 Nyheter an in
Page 9 and 10: Sirenen Nr 4 • 2002 Brandman: Dyg
Page 11 and 12: Sirenen Nr 4 • 2002 Räddningstj
Page 13 and 14: Göteborg: Grundkraven borde vara l
Page 15 and 16: Sirenen Nr 4 • 2002 En byggnad -
Page 17 and 18: Sirenen Nr 4 • 2002 eruppväcks N
Page 19 and 20: Sirenen Nr 4 • 2002 del av hur R
Page 21 and 22: Sirenen Nr 4 • 2002 Allt fler kem
Page 23 and 24: Foto: Arne Forsell/Bildbyrån farli
Page 25 and 26: Sirenen Nr 4 • 2002 en dödsfäll
Page 27 and 28: Sirenen Nr 4 • 2002 Brister sopas
Page 29 and 30: ”Första delvård” en viktig re
Page 31 and 32: Sirenen Nr 4 • 2002 Platsannonser
Page 33 and 34: Sirenen Nr 4 • 2002 Sirenen är R
Page 35 and 36: Sirenen Nr 4 • 2002 Göran Bertil

Sirenen nr 4 2002 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?