men du har ju blivit våldtagen” - om våldtagna - Hans Knutagård

individen till gruppen. Thomas J. Scheff och Bengt Starrin (2002) menar att begreppen har
sina rötter i Charles H. Cooleys begrepp ”spegeljag”, som består av tre faktorer: för det första
hur vi föreställer oss att vi uppfattas av den andre, för det andra hur den andre bedömer oss
och för det tredje hur det resulterar i en känsla av stolthet eller skam (s. 169, se även Trost &
Levin 1999, s. 39). Stolthet är skammens motpol och är den känsla vi får när något blev som
jag ville, ett resultat av framgång och bekräftelse (s. 169). Skam handlar om när de sociala
band som finns mellan människor hotas. ”Shame is the emotional aspect of disconnection
between persons” (Scheff & Retzinger 2001, s. 27, författarnas kursivering). Våldtäkt är väl
något som bryter förbindelsen mellan människor? Skammen är vårt moraliska alarm som
signalerar moraliska överträdelser (Scheff & Starrin 2002, s. 173). På ett sätt för skammen oss
åter till gemenskapen, medan den på ett annat sätt kan föra oss från densamma. Slutligen
spelar skammen en viktig roll i att vara medveten om och reglera uttrycket av våra andra
emotioner som ilska, rädsla, skuld och kärlek (Starrin 2008).
Mycket i litteraturen handlar om hur vi accepterar och vad vi gör med vår skam. Att erkänna
och bearbeta skammen visar sig fruktbart. Vill vi däremot försvara och skydda oss, kan vi
göra det på ett av fyra sätt, enligt Donald Nathansons ”skammens kompass”: a/ dra oss
tillbaka, b/ undvika skammen (till exempel att ignorera den), c/ attackera andra eller d/
attackera oss själva (Scheff & Starrin (2002, s. 174f.). Slutligen kan interaktionsritualerna och
de sociala banden bidra till återhämtningen från skammen genom läkande relationer (Flygare
2008).
2.4 Om maskulinitet och kroppar
Studien handlar om män och hur deras kroppar utsätts för sexuellt våld av andra män och hur
detta påverkar dem. I litteraturen görs en åtskillnad mellan man, som är vårt biologiska kön,
manlighet som är hur vi blir uppfattade och maskulinitet, som anger att det inte är vi själva
som formar vår manlighet utan den formas olika i förhållande till olika kulturer och skilda
historiska perioder. Egentligen har vi inte enbart en uppsättning av maskulinitet utan flera och
därför talas det istället om maskuliniteter (Connell 2000, Beynon 2002).
Maskulinitet är alltså ett begrepp från genusforskningen som ett sätt att beskriva det sociala
könet, som kulturellt och socialt konstruerat (Butler 1999). Det har sina rötter i Simone de
18