men du har ju blivit våldtagen” - om våldtagna - Hans Knutagård

Genom att erkänna och beskriva min förförståelse har jag försökt så mycket som möjligt hålla
den ”under kontroll”. Jag vill hävda att det är omöjligt att starta från noll, däremot kan en ny
oskriven sida läggas på skrivbordet istället för att fortsätta på ett tidigare ark. Med det menar
jag att jag fokuserat på att erhålla robust empiri som kan tjäna som underlag för beskrivning,
analys och diskussion. Jag har under forskningsprocessen ställt mig frågan – Varför och hur
gör jag detta? Syftet har varit att reflektera över min egen förmåga att göra intervjuer och
analyser, men också för att öka kvalitén samt empirins och analysens reliabilitet. Tack vare att
jag har intermittent samlat in material från 2008 till skrivandets stund våren 2009 har de
erfarenheter som jag tillägnade mig i början av mitt arbete kunnat användas i slutet (Malterud,
2009).
För att namnge respondenterna har jag valt det första namnet ur varje bokstav från SCB:s lista
över de vanligaste namn som getts till pojkar under 2008, med Adam först för att följas av
Benjamin och så vidare (internet 4). För de andra som har lämnat meddelande i min mailbox
har jag använt IP 19 (intervjuperson 19), och så vidare.
3.6 Hur jag analyserat materialet
Under insamlandet av empirin från män som blivit våldtagna av män restes frågan hur
kunskap uppkommer om sexuellt våld. Hur kan jag få kunskap om de våldtagna männens
erfarenheter? Är det deras erfarenheter som genererar kunskapen? Detta är en epistemologisk
fråga som har att göra med hur kunskap uppstår. I den frågan ligger jag nära Immanuel Kants
kritiska idealism som sammanför rationalism och empirism.
Vidare ser jag det som lika viktigt att ha ett induktivt tillvägagångssätt, där vi från en
erfarenhetsslutsats vid en enskild iakttagelse drar en generell slutsats, som att ha ett deduktivt,
där vi härleder konkreta empiriska konsekvenser från en teori. Att, som i denna studie, ha en
kombination av dessa ansatser kallas för ett abduktivt tillvägagångssätt. Danermark (2006)
beskriver abduktion med begreppet rekontextualisering: att forskaren går ”från en beskrivning
av något till en annorlunda, mer utvecklad och fördjupad föreställning” (s. 42).
Jag har pendlat mellan empiri och teori. Jag läste igenom intervjuerna och markerade begrepp
och ord som återkom, som sedan organiserades i större kategorier och fick så till slut vissa
30