En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Av ovanstående finns en hel del intressanta upplysningar: Utarrendering skulle ge 125 Rdl<br />
årligen. Man odlade tobaksplantor.<br />
Elna <strong>Wiberg</strong> var en driftig kvinna. Hon såg till att det blev en stor fruktträdgård och ordnade så<br />
det blev byggt en mindre ladugård, så man kunde ha fler djur på den lilla gårdens 30 tunnland.<br />
Vid denna tid var det fortfarande riksdaler som gällde som mynt. Den första enkronan kom 1874<br />
och den första tvåkronan 1875. Ören kom något tidigare. Det fanns under denna period t.o.m.<br />
mynt som hade ½ öresbeteckning.<br />
När Ola Jeppson och hans hustru Elna lämnat Källeberg återvände de till Skåne. Källeberg blev<br />
då på nytt Truls och hans familjs sommarställe.<br />
Först år 1887 står Theodor <strong>Wiberg</strong> och Maria Jonsson noterade som inflyttade till socknen.<br />
Här kan man kanske idag ställa sig frågande till Theodors beslut med tanke på de bekymmer till<br />
försörjning som varit på gården 15 år tidigare.<br />
I födelsebok för Öxnevalla står angivet att <strong>Tage</strong> Agnar är född den 26 nov år 1889.<br />
I husförhörslängd år 1896 är upptaget:<br />
Theodor Didrik Viberg född -58 Lund<br />
Maria Jonsson född -63 Partille<br />
Barnen Signe Dagmar född -92 Förs.<br />
Magda Teodora född -93 Förs.<br />
Ida Valborg född -95 Förs.<br />
Sonen <strong>Tage</strong> nu 7 år har flyttat till Göteborg och någon <strong>av</strong> farbröderna. År 1888 dör Truls <strong>Wiberg</strong><br />
och sonen Theodor köper gården. Kopia <strong>av</strong> köpe<strong>av</strong>talet finns i släktboken <strong>Bjärasläkten</strong>.<br />
Under 1800-talets senare del fick många bönder det bättre ekonomiskt. Under samma period,<br />
från 1860- och 70-talet, kom några nyheter in i bondehemmen, nyheter som gjorde livet lättare<br />
för husmor och pigor och förbättrade hemmiljön. Det var först och främst järnspisen och i dess<br />
spår fotogenlampan och trasmattorna. Tack vare kakelugnarna kunde man utnyttja fler <strong>av</strong> husets<br />
rum vintertid.<br />
För lite drygt hundra år sedan, närmare bestämt 1870, var det mest folk på landsbygden.<br />
Bondesamhället nådde sin kulmen och ersattes successivt <strong>av</strong> industrisamhället, som i sin tur<br />
nådde sin höjdpunkt på 1950-talet, då industrin hade som flest anställda.<br />
20