En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
År 1914 utbröt första världskriget. De svenska politikerna var helt besjälade <strong>av</strong> en önskan att<br />
hålla Sverige utanför stormaktskonflikten och lyckades härmed. De tre nordiska länderna enade<br />
sig om en neutralitetspolitik. Grunden härför las genom det s.k. trekungamötet i Malmö 1914.<br />
Hur det blev i Källeberg har jag inga uppgifter om. Min mor Maria minns en del från första<br />
världskriget, framförallt matbrist och sjukdomar. Folksjukdomen framför andra var tbc och<br />
lungsot. När kriget hårdnade, skärptes de allierades inställning till vår import och till sist kom vi<br />
att lida brist på nästan allting. När vi inte kunde importera t.ex. gödning bar jorden sämre skördar<br />
och det blev dessutom missväxt ett par år. Detta påverkade djurhållning (foder, säd) och<br />
mjölkproduktion. Det blev ont om kött, ägg, mjölk och smör. Kaffe försvann helt och blev<br />
surrogatkaffe: Kaffe liksom te gjorde man själv <strong>av</strong> t ex rostad säd för kaffe och torkade<br />
lingonblad för te.<br />
Motståndskraft mot sjukdomar minskade och i slutet <strong>av</strong> kriget 1917-18 hade spanska sjukan även<br />
nått Horredbygden. Någon <strong>av</strong>liden inom <strong>Wiberg</strong>- eller Brattorpssläkterna finns ej noterad.<br />
Från år 1915 hade Theodor <strong>Wiberg</strong> fullt ut återtagit jordbruket. Hans äldste hemm<strong>av</strong>arande son<br />
Tore, hade fyllt 15 år och med hjälp <strong>av</strong> den yngre brodern Sture, som slutat folkskolan, skötte<br />
man jordbruket. År 1916 fick Sigvald möjlighet att börja i realskolan i Varberg. Beda beg<strong>av</strong> sig<br />
hemifrån relativt tidigt. I församlingsbok för år 1920 finns hon ej med. Förutom Theodor och<br />
Maria är barnen Magda, Tore, Sture, Sigvald och Hjalte upptagna. Även Beda arbetade på<br />
Helsjöns kuranstalt, dock endast en kort tid. <strong>En</strong>ligt släktboken var Maria den som höll ihop<br />
familjen. Hon var arbetsam och energisk och kunnig i ett hushålls skötsel. Även om det fanns<br />
stora brister i hus och lokaler, så fanns vissa positiva delar som ett bra källarhus som var viktig<br />
för förvaring <strong>av</strong> mat, en bra brunn för vattenhållning, ett brygghus/tvättstuga uppe vid bäcken<br />
och en liten men relativt bra ladugård.<br />
På 1910 och 1920-talet kom cykeln som<br />
snabbt blev ett populärt fortskaffningsmedel.<br />
Den hjälpte till att bryta<br />
isoleringen på landet.<br />
I släktboken står det om Theodor som<br />
person.” För honom hade alla människor<br />
värde. Det är inte vad man är utan hur<br />
man är, som betyder något.” Bland hans<br />
vänner fanns såväl torparen Per Adolf<br />
Karlsson som vävnadsförläggaren<br />
Gottfrid Bryngelsson.<br />
Till höger Gottfrid Bryngelsson<br />
41
Change language