En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C Efterkrigsåren 1945-1960<br />
Äntligen var det fred. Åtminstone i Europa, det fortsatte ju några månader till och <strong>av</strong>slutades<br />
först med de fasansfulla atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Dagtidningarna tryckte<br />
”FRED” på sina löpsedlar och denna löpsedel fanns möjligtvis vid kiosken invid Horred station.<br />
Men man lyssnade på radio. Nu skulle allting bli bättre. Vindarna från väster började svepa in<br />
över landet. Både kulturellt och ekonomiskt ersatte det ökade engelska och amerikanska<br />
inflytandet det historiska tyskberoendet. I svenska skolor blev engelska nu det första främmande<br />
språk som man lärde sig, vilket tidigare hade varit tyska. Hur var det då i Horredsbygden? De<br />
små familjejordbruken g<strong>av</strong> relativt blygsam <strong>av</strong>kastning, det blev inte mycket över för<br />
försäljning. Ransoneringarna hade också hindrat viss försäljning som tidigare skett och de<br />
upphörde inte med en gång efter kriget. Affärerna började dock få in nya varor, frukt från<br />
främmande länder t.ex. bananer. I Källeberg bodde Magda med barnen Gunnar, Valborg och<br />
Tore och så hade man finska pojken Pauli. Valborg började på Filip Holmqvists Handelsskola i<br />
Göteborg och fick efter utbildningen bra arbete på textilföretag i Borås. Efter folkskolan 1946<br />
började Tore i realskola och reste med tåg dagligen. Gunnar skötte jordbruket och fick bättre<br />
skördar och större produktion efter hand.<br />
I Karstorp minns jag själv den stora förändring som uppkom när de militära närvaron upphörde.<br />
Baracken uppe på berget blev under några år sommarbostad åt militära familjer.<br />
I skolan märkte man det på skolskjutsarna. Gengasaggregaten försvann och nu blev det på nytt<br />
bensindrift på bilarna.<br />
Min far Sture reparerade ladugården Karstorp och gjorde nästan nytt fähus med plats för 10<br />
mjölkkor. Samma år (1945) drogs vatten in i såväl bostadshus som ladugård. År 1946<br />
installerades mjölkmaskin, vilket betydligt underlättade och minskade arbetet med mjölkning.<br />
I folkskolan 3-4 klass hade lärarinnan Majken Bredal låtit skolbarnen följa med upp i hennes<br />
lägenhet och lyssna på<br />
skolradion. Det fick vi<br />
inte när vi gick i 5-6<br />
klass för Hilbert<br />
Ernholt, men det<br />
kanske hände att han<br />
tog sin radio till<br />
skolsalen. Så gjorde<br />
han en höstdag 1946<br />
och då var det extra<br />
nyhetssändning för<br />
statsministern Per<br />
Albin Hansson hade<br />
hastigt <strong>av</strong>lidit.<br />
Sture med familj i<br />
Karstorp<br />
59