En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten

C Efterkrigsåren 1945-1960
Äntligen var det fred. Åtminstone i Europa, det fortsatte ju några månader till och avslutades
först med de fasansfulla atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Dagtidningarna tryckte
”FRED” på sina löpsedlar och denna löpsedel fanns möjligtvis vid kiosken invid Horred station.
Men man lyssnade på radio. Nu skulle allting bli bättre. Vindarna från väster började svepa in
över landet. Både kulturellt och ekonomiskt ersatte det ökade engelska och amerikanska
inflytandet det historiska tyskberoendet. I svenska skolor blev engelska nu det första främmande
språk som man lärde sig, vilket tidigare hade varit tyska. Hur var det då i Horredsbygden? De
små familjejordbruken gav relativt blygsam avkastning, det blev inte mycket över för
försäljning. Ransoneringarna hade också hindrat viss försäljning som tidigare skett och de
upphörde inte med en gång efter kriget. Affärerna började dock få in nya varor, frukt från
främmande länder t.ex. bananer. I Källeberg bodde Magda med barnen Gunnar, Valborg och
Tore och så hade man finska pojken Pauli. Valborg började på Filip Holmqvists Handelsskola i
Göteborg och fick efter utbildningen bra arbete på textilföretag i Borås. Efter folkskolan 1946
började Tore i realskola och reste med tåg dagligen. Gunnar skötte jordbruket och fick bättre
skördar och större produktion efter hand.
I Karstorp minns jag själv den stora förändring som uppkom när de militära närvaron upphörde.
Baracken uppe på berget blev under några år sommarbostad åt militära familjer.
I skolan märkte man det på skolskjutsarna. Gengasaggregaten försvann och nu blev det på nytt
bensindrift på bilarna.
Min far Sture reparerade ladugården Karstorp och gjorde nästan nytt fähus med plats för 10
mjölkkor. Samma år (1945) drogs vatten in i såväl bostadshus som ladugård. År 1946
installerades mjölkmaskin, vilket betydligt underlättade och minskade arbetet med mjölkning.
I folkskolan 3-4 klass hade lärarinnan Majken Bredal låtit skolbarnen följa med upp i hennes
lägenhet och lyssna på
skolradion. Det fick vi
inte när vi gick i 5-6
klass för Hilbert
Ernholt, men det
kanske hände att han
tog sin radio till
skolsalen. Så gjorde
han en höstdag 1946
och då var det extra
nyhetssändning för
statsministern Per
Albin Hansson hade
hastigt avlidit.
Sture med familj i
Karstorp
59