En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten

till den förmögenhet, som var de många efterkommande och deras familjer till ovärderligt stöd,
när farfar endast 58 år gammal gick hädan.
Han och farmor hade, enligt de många barnens samstämmiga skildringar, skapat ett hem i ordets
bästa mening.
Farfar var en betrodd man, som fick tiden att räcka till även åt allmänna värv.
Han ger intryck av att ha varit en allvarlig, karaktärfast man, för vilken större delen av dygnet
var inrutad med arbetsuppgifter.
Hans eftermäle har varit sällsynt gott, inte minst hos hans förutvarande elever, av vilka jag under
årens lopp har råkat ganska många.
…………………
Som sommarställe inköpte farfar Källebergs egendom i Marks härad. Källeberg kom så
småningom att övergå till sonen Theodor. För hans efterkommande har det blivit en släktgård,
till vilken nu den tredje generationen är ägare.
Theodor längst bak bland sina syskon
En läroverkslärare hade då som nu långa ferier. Emellertid hade farfar många andra uppgifter än
skolarbetet, och under somrarna brukade han endast ha tillfälle att stanna någon kortare tid på
Källeberg.
När vårterminen slutade, brukade hela familjen flytta ut till Källeberg, där farmor och
ungdomarna brukade stanna, till dess höstterminen på nytt började.
3