En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten

B Warberg - Borås Järnväg (WBJ)
Sänkningen av sjön Veselången gav möjlighet att anlägga nya vägar och även järnväg i det som
idag kallas Viskadalens dalgång.
Tidigare hade den tidens rikshuvudväg från Varberg till Skara gått via Karl Gustav (som förr
hette Skedeskamma), Kungsäter och Öxnevalla via Agnbäck - kyrkan - Bökenäs (Öresjöns västra
sida), där den sedan passerade gränsen till Kattunga (Björketorp) socken.
I och med förläggarrörelsen och industrins utveckling i Viskadelen uppkom även önskemål om
en järnväg Varberg - Borås. Vid ett möte i Skene år 1869 utsågs en kommitté, med
landshövdingen som ordförande, som skulle upprätta ett järnvägsförslag så att man hos Kungl.
Maj:t kunde anhålla om anslag till den ifrågasatta banan. Då det var fråga om privata initiativ
bildades ett bolag via aktieteckning.
År 1876 beviljade Kungl. Maj:t Warberg - Borås Järnvägsaktiebolag, dels koncession för en
normalspårig järnväg, dels också ett låneunderstöd. I september 1877 togs de första spadtagen på
Warberg - Borås Järnväg. Arbetsstyrkan uppgick till cirka 1000 man och byggtiden blev tre år.
Den 1 november år 1880 gick ett invigningståg från Varberg till Borås under stora festligheter.
För Horred liksom för alla orter utmed banan kom järnvägen att betyda oerhört mycket, dels att
den lade grunden till en kommande förändring och utveckling av den lilla ortens näringsliv.
Det var ånglok som drog tågen och de skulle ha påfyllning av vatten. I Horred fanns under lång
tid ett vattentorn i utkanten av bangården.
WBJ blev så småningom SJ genom 1939 års riksdagsbeslut om de enskilda järnvägarnas
förstatligande.
År 1949 elektrifierades linjen Varberg - Borås.
Horred och Sundholmens stationer fick år 1880 stationshus i trä, som år 1930 ersattes av stenhus.
Även dessa är idag borta men trots alla järnvägsnedläggningar finns linjen kvar.
Bilderna visar den första stationen i Horred och de senare byggda stenhusen i Horred och
Sundholmen.
22