En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten

Rolf hade ett stort musikaliskt intresse och var duktig på att spela dragspel. Ryktet spred sig
härom och år 1950 kom han med i en lokal orkester – Henry-Allans orkester, som spelade på
dansbanorna runt om i bygderna.
I Öxnevalla fanns det ingen dansbana, men man hade varje sommar två stora festligheter,
Hyltenästinget och Rovegårdsfesten. Dessa var mera lagda på amatörteater, lotterier, pilkastning,
chokladhjul, dragkamper. Olika hästtävlingar mm.
Det fanns dansbanor i Eksäter i Horred, Solbacken i Kungsäter, Björkelund i Karl Gustav,
Kalvhult i Veddige, Hjortnäs i Torestorp sommartid. På vinterhalvåret var det inomhusdans i
Björketorp Konserthus, Skene Folkets hus, Veddige Bygdegård och Horreds nya bygdegård.
Många gånger cyklade vi till dansbanorna som låg närmast sommartid, men det hände att vi åkte
taxi. De som körde i bygden på 1950-talet var i Horred Helmer Nordén, Åkerberg eller Hultin
(Hultins finns kvar än idag). I Sundholmen var det Carlberg och Taxi-Gunnar. I Istorp var det
Arvid Vester. År 1950 gjorde Tore, Rolf och jag en cykelresa till Göteborg. Farbror Hjalte och
faster Gudrun hade bjudit dit oss och vi var där en hel vecka. Kusinerna Marianne och Nils var
då bara några år gamla. Vi cyklade över Helsjön-Idala och in på den dåvarande riksväg 110 (idag
E6), men som sagts innan var det inte så stor trafik. Under 1950-talet tog konsumtionen fart som
aldrig förr. Stora delar av befolkningen, så även i Horredsbygden började äntligen få råd att
köpa, vilket man inte haft under 1930-talets arbetslöshet och krigsårens spartanska
krigshushållning. Men lönsamheten i de små jordbruken var dålig.
Hur gick det då för jordbruksnäringen? Från 1950 till 1970 minskade antalet jordbruk med 6500
per år utan att det föranledde någon diskussion om att arbetsplatser försvann. En hel del lades
ner, men de flesta slogs samman med andra genom köp och sidoarrende. Den förda
jordbrukspolitiken, styrd av lantbruksnämnden, arbetade för detta, då den växande industrin
behövde arbetskraft. I Källeberg hade även Gunnar installerat mjölkmaskin och köpt traktor. Han
gifte sig år 1950 med Ingrid Andersson, Fagerhult Istorp och de fick sonen Ulf.
63