En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
En berättelse nedtecknad Vintern 2010 av Tage Wiberg - Bjärasläkten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vad gjorde människorna i bygden på sin lediga tid? Man umgicks mycket med grannar och släkt,<br />
spelade kort, sjöng och berättade historier. Radion var ett stort sällskap, det var inte bara nyheter,<br />
skolradio, barnens brevlåda mm utan även rena underhållningsprogram som ”Frukostklubben,<br />
Lilla Fridolf och jag och så förstås sportradion för oss grabbar. Olympiader, VM-fotboll och<br />
ishockey hade radion bevakning på, med skickliga sportjournalister. <strong>En</strong> <strong>av</strong> dem var Lennart<br />
Hyland som gick över till underhållningsprogram som ”Hylands hörna och karusellen”. Hans<br />
program var så populära att hela Sverige stannade upp och lyssnade på programmen. År 1952<br />
hade han en gäst Gösta ”Snoddas” Nordgren som skulle spela en bandyfinal på Stockholmstadion.<br />
Med ”Flottarkärlek”, utan ackompanjemang och den senare så kända haderianrefrängen<br />
sjöng han sig rätt in i svenska folkets hjärtan. Sommaren 1952 var han sångartist på Solbacken i<br />
Kungsäter och jag var själv naturligtvis där. Åren 1951-52 tog Tore, Annmarie och jag själv<br />
realexamen. Tore arbetade året efter på Monark i Varberg och gick då med i cykelklubben<br />
Wano, som var en <strong>av</strong> landets främsta cykelklubbar. Tore var en god cyklist. <strong>En</strong> bit in på 1950talet<br />
började det köpas motorcyklar, så även Gunnar som köpte en Monark 250 cm3.<br />
År 1953 flyttade min far med familj till Borås. Han hade<br />
några år lidit <strong>av</strong> astma och läkare rådde honom till<br />
luftombyte. Rolfs intresse för att bli lantbrukare var inte<br />
särskilt stort och han började på Fristads Folkhögskola,<br />
så gården såldes.<br />
I Borås blev min far snickare igen och min mor fick<br />
arbete i en affär. Rolfs försök att ta igen förlorade<br />
studieår g<strong>av</strong> inte resultat så 1954 bestämde han sig för<br />
att emigrera till USA. Det måste finnas någon som<br />
garanterade ekonomiskt för den som invandrade och det<br />
blev Gus Benson eller Gust<strong>av</strong> Bengtsson ursprungligen<br />
från Marka i Öxnevalla. Gus var sedan lång tid tillbaka<br />
god vän med<br />
Sture.<br />
Tore<br />
I maj 1955 var allt klart och jag minns att vi följde<br />
honom till Varberg. I Björketorp stannade vi till på<br />
faster Karins café, som hon drev där. På den tiden var<br />
det fortfarande amerikabåtarna som gick och resan<br />
tog över sju dygn. Sommaren 1955 var oerhört varm<br />
och torr så skördarna blev dåliga i Horredsbygden.<br />
Tore tog ingenjörsexamen och fortsatte sedan på<br />
Chalmers i Göteborg.<br />
Jag själv <strong>av</strong>lade handelsgymnasie-examen i Borås.<br />
Gus Benson med familj Chicago<br />
64