Biblicum 2003-1.pdf

evangeliet tjäna den direkta missionsförkunnelsen. De skulle fungera
som undervisning för dem som ännu inte hade kommit till tro. Men
de skrivna evangelierna skulle också tjäna till fortsatt undervisning och
uppbyggelse för de kristna. Det är möjligt att de tre första evangelierna
Matteus, Markus och Lukas i första hand gällde dem som ännu inte
hade kommit till tro och de nyomvända, medan Johannesevangeliet
däremot i stor grad var ett evangelium för dem som skulle fördjupas
i tron på att Jesus Kristus var Guds Son (Joh 20:31). För alla evangelierna
gällde emellertid att de skulle tjäna den heliga avsikten att människor
skulle ”ha liv i hans namn”. Genom evangelierna skulle människor
komma till tro på Jesus Kristus som sin Frälsare och få evigt liv
genom honom.
”Det synoptiska problemet”
För en bibelforskning som bedrivs utifrån rent naturliga och mänskliga
förutsättningar är det klart att Skriftens eget självvittnesbörd har
liten eller ingen betydelse. Den moderna bibelforskningen försöker gå
”bakom” texterna i försöket att finna de mänskliga källorna och motiven
till de bibliska texterna såsom de föreligger för oss. Att tala om
en gudomlig inspiration förkastas av den moderna forskningen. Man
räknar helt enkelt inte med ett gudomligt upphov till Bibeln.
De synoptiska evangelierna har varit av speciellt intresse för forskningen.
Matteus, Markus och Lukas innehåller en mängd material som
är gemensamt för alla tre eller åtminstone för två av evangelierna. B F
Westcott återger i sin inledning till evangelierna följande statistik 3 :
olikheter likheter
Matteus 42 % 58 %
Markus 7 % 93%
Lukas 59 % 41 %
Johannes 92 % 8 %
Vi ser av denna statistik att nästan hela Markusevangeliet också finns i
ett eller flera av de andra evangelierna. Matteus har litet mer än hälften
av sitt material gemensamt med de andra evangelierna, medan Lukas
3 B F Westcott, An Introduction to the Study of the Gospels, London 1888, s 191.
17