Biblicum 2003-1.pdf
Biblicum 2003-1.pdf
Biblicum 2003-1.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
har sannolikt talat med apostlarna då de etablerade sin första missionsverksamhet<br />
i Jerusalem och Lukas var i alla fall en gång i Jerusalem och<br />
mötte några av apostlarna (Apg 21:17). Då han skrev sitt evangelium<br />
levde fortfarande flera av ögonvittnena (Luk 1:2). Några kommentatorer<br />
menar också att Lukas mött Maria, Jesu mor. De argumenterar med att<br />
sådana ord som ”Men Maria bevarade och begrundade allt detta i sitt<br />
hjärta” (Luk 2:19; jfr 2:51), tyder på en nära kännedom om Maria. ”Ville<br />
inte Maria berätta för en läkare det hon inte ville säga till andra?” 5<br />
Dessutom har troligen både Markus och Lukas hört mycken apostolisk<br />
förkunnelse av respektive Peter och Paulus. Även om inte Paulus var<br />
en av de tolv, hade han haft flera kontakter med dem och har helt säkert<br />
samtalat med dem om allt som hade skett. Men inte minst hade Paulus<br />
själv fått speciella uppenbarelser av Herren (Gal 1:11-12). Han skriver<br />
i 1 Kor 15 att han bara förkunnade ”det han själv tagit emot” (v 3).<br />
Markus och Lukas var tillsammans med Paulus i Rom (Filem 24); därför<br />
kan Lukas ha fått mycken information av Markus om de olika händelserna<br />
i Kristi liv.<br />
Sist men inte minst, ska vi inte glömma att den Helige Ande är helt fri<br />
att ge sina uppenbarelser till vem han vill. Då Paulus fick många sådana<br />
speciella uppenbarelser, är det på intet sätt svårt att tänka sig att också<br />
evangeliernas författare har fått uppenbarelser om de händelser de inte<br />
själva varit med om.<br />
Evangeliernas historia är frälsningshistoria<br />
När vi talar om evangeliernas tillkomst, ska vi komma ihåg att vi talar<br />
om frälsningshistoria. De fyra evangelierna är historiska skrifter och ska<br />
därför studeras från historisk synpunkt. Men de innehåller likväl en historia<br />
som är helt annorlunda än all annan världslig historia. De utgör<br />
berättelsen om mänsklighetens frälsning som är ett gudomligt ingripande<br />
i historien. Frälsningen är inte ett människoverk, utan ett Guds<br />
under. Därför är historien om vår frälsning som evangelierna återger,<br />
med nödvändighet en mirakulös historia. ”Om frälsningshistorien inte<br />
var mirakulös, kunde den inte vara frälsningshistoria.” 6<br />
5 Robert G Gromacki, New Testament Survey, Grand Rapids 1979, s 58.<br />
6 Joh Ylvisaker, The Gospels, Milwaukee 1977, s 3.<br />
21