Biblicum 2003-1.pdf
Biblicum 2003-1.pdf
Biblicum 2003-1.pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
och publikationer. Å andra sidan förlorar inte en kyrka sin renläriga karaktär<br />
genom tillfälliga intrång av villfarelser, under förutsättning att dessa bekämpas<br />
och så småningom drivs ut genom lärotukt (Apg 20:30, 1 Tim 1:3).<br />
Vi ser Missionsprovinsen som ett steg i rätt riktning och vi förstår att det<br />
tar tid att sammanfoga och förena de olika grupperna. Men rådet från<br />
Missourisynoden går stick i stäv vad den själv skriver i trosdokument här<br />
ovan. Är det så att dagens Missourisynod i likhet med Svenska kyrkan<br />
endast har sin bekännelse på papper? Frågan torde infinna sig och med<br />
noggrannhet undersökas.<br />
Från vår sida är vi angelägna om en sak: att Ordet predikas rent och<br />
klart och att Sakramenten förvaltas i enlighet med Kristi instiftelse. Vi<br />
tror och vet att det finns kristna inom alla samfund, där Guds Ord predikas<br />
rent och klart och där sakramenten förvaltas enligt hans instiftelse;<br />
där föds människor på nytt. Denna kyrka är världsomfattande<br />
men osynlig, ty endast Gud ser till hjärtat. Denna tro kallas på latin fides<br />
qua. Det är genom denna tro som vi har blivit medlemmar i Kristi kyrka<br />
och förts in i en gemenskap med alla troende. Men vi måste komma<br />
ihåg att endast Gud kan se denna personliga, subjektiva tro; han ensam<br />
känner de sina. Den är dold för människor och därför kan den inte tjäna<br />
som grundval för att erkänna och utöva kyrkogemenskap mellan kristna<br />
här på jorden.<br />
Grunden för kyrkogemenskap är inte fides qua, utan enligt Bibeln<br />
och bekännelsen fides quae, det som man tror på, d v s läran, Guds<br />
ords objektiva sanning, som är grunden för de kristnas erkännande och<br />
utövande av kyrkogemenskap med andra kristna här på jorden. Det<br />
heter i Augsburgska bekännelsen, art. VII: ”För kyrkans sanna enhet<br />
är det nog att vara ense i fråga om evangelii lära och förvaltningen av<br />
sakramenten. Och det är inte nödvändigt, att nedärvda människobud<br />
eller religiösa bruk eller yttre, av människor föreskrivna former för gudsdyrkan<br />
överallt är lika.”<br />
Liberala teologer försöker förklara denna sats genom att säga att detta<br />
gäller inte hela Skriften (pasa grafä) utan endast Skriftens centrala frälsningssanningar.<br />
Men läser vi innantill så står evangeli lära i kontrast<br />
till vad vi läser i Augustana VII, människobud. Också i en rättroende,<br />
renlärig kyrka förekommer synd, missförstånd, bristande kunskap, svaga<br />
bröder. Men synden tillåts inte att råda i en sådan kyrka. Församlings-<br />
41