Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden

More documents

Recommendations

Info

göras nedan. Värt att notera är projektens relation till varandra, antingen genom att de drivande är desamma eller bekanta med varandra eller för att projektarbetet genererat nya idéer. Så sammanhänger exempelvis projekten 16, 23 och 29 med varandra: Erfarenheterna från Gud har 99 namn ledde vidare in i Sveriges multireligiösa guider och därifrån till utbildningen av islamiska fredsagenter, ur vilken den muslimska fredsrörelsen senare växte fram. Sammantaget tog projekt i den här tredje samverkanskategorin emot 7 465 000 kronor eller 31 procent av de bidrag som fördelades Utifrån initierade Inifrån initierade Samverka n Fig 2. Projektbidrag tilldelade projekten uppdelade efter varifrån projekten initierats. För man samman uppgifterna beviljade alltså Arvsfonden under undersökningsperioden bidrag till trettio projekt relaterade till islam eller muslimer. Av dessa var 50 procent initierade av ickemuslimska organisationer som fick nära 60 procent av det totala anslaget. Knappt en tredjedel av projekten hade initierats av en muslimsk förening som sammanlagt tog emot mindre än 10 procent av det totala anslaget. En femtedel av projekten initierades som en samverkan mellan ickemuslimska och muslimska föreningar, som fick drygt 30 procent av det totala anslaget. Hur kommer det sig att de bidrag Arvsfonden beviljat till de projekt som berör islam och muslimer ter sig så skevt fördelade? Var de utifrån initierade projekten bättre genomtänkta och mer välformulerade än de projekt som initierades av muslimska organisationer eller genom en samverkan av muslimska och ickemuslimska organisationer? Premierade Arvsfondens handläggare projekt formulerade av ickemuslimer som av någon vällovlig anledning bekymrade sig för muslimer eller en viss kategori muslimer, som muslimska småbarnsmödrar, framför projekt som utgick ifrån muslimers egna problemformuleringar? Eller finns det andra förklaringar? För att kunna besvara de frågorna jämförde jag inte enbart samtliga projektansökningar med varandra utan granskade också de projekt som inte beviljats anslag. De var bara fyra stycken. Tre av dem var initierade utifrån: projektet Egenmakt initierat av Föreningen Jagvillhabostad.nu och projektet Islam och demokrati som den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen sökte för två gånger. Ett var initierat av Sveriges Unga Muslimer och rörde muslimers deltagande i EMU-valet. En genomgång av materialet visar att Arvsfonden beviljat bidrag till nio av tio projektansökningar formulerade av muslimska organisationer och femton av de sjutton projektansökningar som insänts av ickemuslimska organisationer, vilket kan bedömas som en försumbar skillnad. Såväl muslimska som ickemuslimska organisationer har således haft goda möjligheter att få sina projektansökningar beviljade. Min bedömning är att skillnaden i totalt projektbidrag till ickemuslimska respektive muslimska organisationer primärt kan förklaras med hänvisning till två faktorer: ansökningarna från ickemuslimska organisationer var fler och projekten var dyrare än de som inkom från muslimska organisationer. Att fler ickemuslimska än muslimska organisationer sökte projektbidrag från Arvsfonden är inte förvånande, eftersom det fi nns betydligt fler ickemuslimska än muslimska organisationer i landet. Ändå är det anmärkningsvärt att bara femton ansökningar kommit in från muslimska föreningar under åren 1994–2006; nio där en muslimsk församling eller organisation varit huvudman och sex där en muslimsk förening sökt projektbidrag tillsammans med en etablerad organisation. Av de femton beviljade projekt som involverat en muslimsk förening som huvudsökande eller samarbetspartner hade tre initierats av Islamic Center i Malmö, som också varit involverade i flera samarbetsprojekt, och ett initierats av personer med anknytning till Islamic Center fast nu under annat namn, Ideum. Sveriges Muslimska Råd var drivande i ett projekt, medan Sveriges Unga Muslimer, Örebro Muslimska Ungdomsförening, Sveriges Muslimska Råd och det muslimska studieförbundet Ibn Rusdh var involverade i två projekt vardera. Med tanke på att det finns fem stora muslimska riksorganisationer med minst 150 lokala församlingar samt ungdomsföreningar, etniska föreningar och muslimska föreningar som valt att stå utanför de rikstäckande organisationerna är det således en begränsad grupp muslimska organisationer som sökt projektbidrag hos Arvsfonden. För att ytterligare sätta detta i perspektiv bör man betänka att Arvsfonden under samma tidsperiod, 1994–2006, gav bidrag till ungefär 5 000 projekt för en sammanlagd kostnad av nära tre miljarder (2 731 929 156) kronor. Samtliga av dessa projekt utom femton var initierade av ickemuslimska Islam och muslimer i Sverige 18
organisationer. Varför situationen ser ut som den gör liksom värderingen av detta förhållande och vad som möjligen kan göras för att åtgärda detta om man finner anledning därtill, lämnar jag åt Arvsfonden att besvara. Arvsfondens syfte med att låta utvärdera dessa projekt kan ses som ett del av detta svar, genom att utvärderingen visar att Arvsfonden och finns samt att att sprida erfarenheterna vidare i Föreningssverige. Hur gick det för projekten? Det finns inte något absolut samband mellan varifrån projekten initierades och uppnått resultat. Flera projekt som initierades utifrån har fungerat utmärkt och har uppnått förväntade resultat. Det gäller särskilt de projekt där man snabbt involverat personer ur den primära målgruppen. Omvänt finns det exempel på projekt initierat av en muslimsk förening som inte nått sina mål. Även om sambandet inte är absolut är det väsentligt att understryka att samtliga projekt som initierats som ett samarbete mellan muslimska och ickemuslimska organisationer – projekten 2, 13, 16, 21, 23 och 29 – genomgående har uppnått mycket goda resultat och placerats i resultatkategori C eller D, där erfarenheterna av projektarbetet respektive verksamheten lever vidare. Figur 3 visar en sammanställning av de trettio projekten efter varifrån de initierats och vilket resultat som uppnåtts. Modellen visar att nära häften av alla projekt, eller 14 av 30, placerats i resultatkategori B, där man genomfört det projekt som planerats varefter verksamheten av skilda skäl upphört. I den här kvantitativt sett största resultatkategorin finns både projekt initierade utifrån (10 stycken) och inifrån (4 stycken). Två tredjedelar (tio av femton) av de projekt som initierats av ickemuslimska organisationer kom att placera sig i den här kategorin. Den minsta resultatkategorin var kategori A, där det planerade Fig 3. Resultat A – Projekt som inte lämnar spår B – Projekt som genomförts som planerats varefter verksamheten upphört C – Projekt där erfarenheterna lever vidare D – Projekt där verksamheten lever vidare projektet runnit ut i sanden. Härfinns ett projekt som initierats av en ickemuslimsk organisation (20) och ett som initierats av en muslimsk förening (26). Båda projekten utmärks av att inte ha involverat målgruppen i problemformulering eller planering och de lyckades heller inte intressera målgruppen för projektverksamheten i någon nämnvärd utsträckning, vilket ledde till att projektarbetet rann ut i sanden. De projekt som placerats i de mer framgångsrika resultatkategorierna C och D, där erfarenheterna av projektverksamheten vidareutvecklats i andra projekt eller där verksamheten drivits vidare genom att ha integrerats i den bidragssökande organisationens ordinarie arbete eller genom att ha övertagits av en annan huvudman, utmärks tvärtom av att ha involverat målgruppen på ett tidigt stadium, i projektarbetets problemformulering, planering eller genomförande. I kategori C återfinns sex projekt (12, 13, 15, 18, 21, 24) varav ett initierats utifrån (12), tre inifrån (15, 18, 24) och två (13, 21) genom en samverkan mellan ickemuslimska och muslimska organisationer. Resultatkategori D bärs upp av åtta projekt (2, 7, 9, 10, 16, 23, 25, 29). Av dessa hade tre initierats utifrån (7, 9, 10), ett av en muslimsk förening (25) och fyra projekt (2, 16, 23, 29) formulerats och bedrivits genom en samverkan av muslimska och ickemuslimska organisationer. Innan vi går vidare för att lära av misstagen samt diskutera vad som utmärker de projekt som bäst lyckats med den verksamhet man sökt och beviljats bidrag för, vill jag betona att arbetet med de projekt som placerats i kategori B, där verksamheten upphört sedan det planerade projektet avslutats, inte nödvändigtvis varit bortkastat. Ett antal av dessa projekt avsåg inte att fortsätta verksamheten sedan det specifika arbete de ansökt om bidrag för hade avslutats. Det gäller exempelvis projekten 19 och 28, Möte under en mörk himmel och Allahs barn i folkhemmet, som var två dokumentärfilmsprojekt ledda av teamet Bo Harringer och Renzo Aneröd, som producerade två uppmärksammade filmer, Under en blågul himmel (2004) och Islams barn i folkhemmet (2006). Även i de fall när den verksamhet man sökt projektbidrag för inte fick den fortsättning man hade hoppats på, kan det arbete som en tid bedrevs ha betytt oerhört mycket för de som berördes av projektet. För att illustrera med ett konkret exempel som också innehåller en solskenshistoria, kan vi lyfta fram projekt 17, Delta: uppsökande verksamhet för handikappade barn och ungdomar med invandrarbakgrund och idrottsintresse som bedrevs av Föreningen idrott för handikappade i Malmö under åren 2000–2004. Islam och muslimer i Sverige 19
Page 1 and 2: Islam och muslimer i Sverige En utv
Page 3 and 4: Projekt 23: Sveriges multireligiös
Page 5 and 6: Utredningen konstaterar att arbetet
Page 7 and 8: De begränsade lättnaderna i den a
Page 9 and 10: uppehållstillstånd, arbetstillst
Page 11 and 12: informera ickemuslimska svenskar om
Page 13 and 14: Det är lika självklart som att ma
Page 15 and 16: utvärdErINg av 30 projEkt INrIktad
Page 17: kunskaper om allergier och öka ant
Page 21 and 22: personer, som kunde vara integratio
Page 23 and 24: som följd av ett medfött ryggmär
Page 25 and 26: för Abrahams barn när stiftelsens
Page 27 and 28: med grundläggande ”svenska” v
Page 29 and 30: Bild XIII: Yasin Ahmed projekt där
Page 31 and 32: Under projektet ordnade man stadsva
Page 33 and 34: Projekt 25, Agera - ett vägval, in
Page 35 and 36: och de nya svenskarna, som initiera
Page 37 and 38: satsningar är det omöjligt, i syn
Page 39 and 40: projekt 1: projekt för att motverk
Page 41 and 42: av män. En annan viktig faktor var
Page 43 and 44: Beviljat belopp: 570 000 kronor per
Page 45 and 46: Målgrupp: Muslimska kvinnor med ba
Page 47 and 48: kvinnor till ledare. Två ALU-anst
Page 49 and 50: arbetslöshet (87 procent för män
Page 51 and 52: 6. Har fler projektidéer genererat
Page 53 and 54: Projektlängd: 2 år Beviljat belop
Page 55 and 56: inte redovisas. Ett femtiotal frivi
Page 57 and 58: på andra orter, nu i arabvärlden.
Page 59 and 60: samfund identifierat de problem pro
Page 61 and 62: projekt 16: gud har 99 namn Typ av
Page 63 and 64: förälder som var född i ett anna
Page 65 and 66: Otterbäck samt Yasin Ahmad, dåvar
Page 67 and 68: inställning under projektets gång
Page 69 and 70:
man bara kan tvätta dem och hänga
Page 71 and 72:
samtalen. Hon upplyste ledningen at
Page 73 and 74:
gång. Färdigutbildade guider fann
Page 75 and 76:
egränsades till att skapa en ny we
Page 77 and 78:
4. Hur upplevde målgruppen verksam
Page 79 and 80:
projektledningen hoppats på. 4. Hu
Page 81 and 82:
andra verksamhetsår 2007, utbildad
Page 83 and 84:
fotNöttEr 1 För översättningar
Page 85 and 86:
webbplatser www.sensus.se/Start/-Am
Page 87:
Islam och muslimer i Sverige 87
show all

Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?