Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden

svenska. Långsiktigt är syftet preventivt och vill bidra
till att dessa barn inte hamnar utanför samhället.
Målgrupp: Muslimska mödrar och barn i förskoleålder
(1–6 år) utan daghemsplacering, som bor i Rosengård,
Malmö. Primärt riktade sig verksamheten till relativt
nyanlända kvinnor från Afrika och den arabiska
regionen, men också kvinnor från Makedonien och
Turkiet deltog.
Samarbetspartner: Internationella muslimska
kvinnoföreningen (IMK); en ideell organisation där
religionshistorikern och islamologen Ann-Sofie Roald
var ordförande. Projektet initierades och genomfördes
genom ett samarbete mellan IMK och Östra
socialförvaltningen, barnomsorgen, varför Jasmine
bokförs som ett projekt initierat genom en samverkan
mellan ickemuslimska och muslimska organisationer.
Under projektets gång kom man också att utveckla
ett samarbete med BVC-projektet ”Svalan”, som var
mer inriktat på kategorin mödrar med spädbarn.
Redovisning: Projektet är professionellt redovisat och
inkluderar såväl en sammanfattande framställning
av projektets genomförande som en utvärdering där
målgruppen – kvinnor och barn – samt projektanställd
personal kommer till tals.
Projektets genomförande:
Projektet hyrde en fyrarumslägenhet som bas och
bedrevs av anställd personal: en förskollärare och
föreståndare som talade turkiska, en arabisktalande
barnskötare, en svensk svensklärare och en
invandrarpraktikant. Kvinnor och barn delades in i
två grupper som träffades måndag–tisdag respektive
torsdag–fredag och möttes gemensamt på onsdagar.
Antalet barn per grupp begränsades till (ungefär) tolv.
Familjerna kom till verksamheten mellan kl. 9.00
och 13.30. Dagen inleddes med drop-in och följdes
av en gemensam samling där traditionella svenska
sånger, sagor och lekar presenterades. Därefter vidtog
tre timmars svenskundervisning för mödrarna medan
barnen togs om hand av professionellt utbildad
personal, i en verksamhet som var uppbyggd som en
vanlig förskola där fri lek varvades med skapande,
bakning och sång. I svenskundervisningen diskuterades
aktuella samhällsfrågor, medier, familjerätt, svenska
seder och högtider. De kvinnor som kunde mer svenska
gjorde enskilda arbeten om bland annat nordisk
historia. Under fikapausen turades kvinnorna om att
bjuda på hembakt fikabröd och diskussionerna flödade
fritt. Efter svenskundervisningen gavs kvinnor och
barn möjlighet till gemensamt kreativt skapande där
material, uppslag och råd tillhandahölls av utbildad
personal. De gemensamma onsdagarna ägnades
antingen åt studiebesök där man lämnade Rosengård
för att besöka arbetsplatser (mejeriet, sockerbolaget,
brandkåren) eller göra utflykter (teater, havet, zoo,
parker, stadsvandring) eller åt strukturerad verksamhet
i lokalen (hantverk, handarbete, bakning, matlagning,
gymnastik). De två största muslimska helgerna
Ramadan och Offerhelgen firades gemensamt på
Jasmine.
Arvsfondens frågor
1. Hur har bidragssökande organisationer och
samfund identifierat de problem projekten
förhåller sig till?
Bakgrunden till projektet står att finna i den sociala
nedskärningen och det faktum att familjer där inte
båda föräldrar arbetade eller studerade nekades
barnomsorg. Det innebar att många barn inte erbjöds
plats inom barnomsorg innan sexårsverksamheten. Det
är då endast ett år kvar till skolstart och många barn
kunde bristfällig eller ingen svenska och var tydligt
understimulerade.
Projektidén formulerades av Internationella
muslimska kvinnoföreningen, en ideell förening ledd
av kvinnliga konvertiter som ville göra en insats
för kvinnor som de tyckte var isolerade. Det gällde
att finna en plats som var fri från manlig insyn och
som gav kvinnorna ett eget rum. Föreningen hade
sedan tidigare organiserat svenskundervisning i
hemmiljö eller i muslimska föreningslokaler på
ideell basis, vilket var opraktiskt av flera skäl.
Föreningen ville nu söka bidrag för en utvidgad
verksamhet som också riktade sig till barnen och
hade tillgång till en fast lokal. Det sammanföll med
att den lokala barnomsorgsmyndigheten upplevt att
det var svårt att få kontakt med vissa familjer, samt
hade problem med stökiga, normlösa och kriminella
ungdomar. I nedskärningens spår blev det viktigt att
finna alternativa vägar att främja integration. Både
den ideella organisationen och barnomsorgen hade
uppmärksammat att kvinnorna saknade det stöd och
de nätverk de skulle ha haft tillgång till i hemländerna.
Mammorna blev isolerade och segregeringens
konsekvenser förtätades. Båda initiativtagare
uppfattade ökade kunskaper i det svenska språket
och samhället som en nyckel att bryta den potentiellt
negativa spiralen.
2. Vilka framkomliga vägar och vilka hinder
stöter projekten på i sitt arbete?
Tillgången till en egen lokal var en viktig förutsättning
för projektets framgång. Det gjorde att kvinnorna
kunde slappna av och verksamheten blev oberoende
Islam och muslimer i Sverige 40