Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SvErIgE, ISLam ocH<br />
muSLImEr – EN bakgruNd<br />
Kontakter mellan invånarna i det territorium som idag<br />
kallas <strong>Sverige</strong> <strong>och</strong> den muslimska världen föregår<br />
Skandinaviens kristnande. Arkeologiska fynd av<br />
arabiska <strong>och</strong> persiska mynt från vikingatiden (cirka<br />
800–1100) <strong>och</strong> islamiska influenser på vikingatida<br />
ornamentik <strong>och</strong> smycken tyder på väletablerade<br />
förbindelser. Vikingar färdades i muslimska<br />
Spanien (al-Andalus) <strong>och</strong> upprättade förbindelser<br />
med muslimska orter i Medelhavet. Arabiska källor<br />
från 800- <strong>och</strong> 900-talet berättar om återkommande<br />
vikingaraider i muslimska områden runt Kaspiska<br />
havet i det abassidiska riket <strong>och</strong> det förekom att<br />
nordiska handelsmän färdades med karavanerna vidare<br />
till Bagdad, som då var en av världens viktigaste<br />
huvudstäder. Den abbassidiske diplomaten <strong>och</strong><br />
skriftställaren Ahmad ibn Fadlan ibn al-’Abbās ibn<br />
Rashīd ibn Hammad, vars etnografiska reseskildring<br />
från en färd i området kring Volga år 921 har gett<br />
oss en detaljerad bild av vikingasamhällen <strong>och</strong> seder,<br />
berättar i ett annat sammanhang om sina möten med<br />
flera tusen vikingar (al-baringar) i tjänst hos den<br />
romerske (bysantinske) kejsaren i Konstantinopel.<br />
Enligt ibn Fadlan hade vikingarna konverterat till<br />
islam, byggt en moské i trä, men hade endast ringa<br />
korankunskaper <strong>och</strong> tog villigt emot hans erbjudande<br />
om vidare undervisning. 1<br />
Bild I. <strong>Islam</strong>iska mynt med arabisk inskription funna i <strong>Sverige</strong>,<br />
från vikingatid.<br />
Kring mitten av 1200-talet, när kristendomen introducerats<br />
<strong>och</strong> <strong>Sverige</strong> uppstått, med andra gränser än de<br />
nuvarande, upphörde förbindelserna med den muslimska<br />
världen. Få svenskar deltog i korstågen – med undantag<br />
av de svenska ”korstågen” mot Finland, Småland, Estland<br />
<strong>och</strong> Ryssland – <strong>och</strong> det skulle dröja till 1500- <strong>och</strong><br />
1600-talet innan <strong>Sverige</strong> <strong>och</strong> den muslimska världen<br />
fick kontakt igen, inte minst via svenska vetenskapliga<br />
expeditioner <strong>och</strong> de diplomatiska förbindelser <strong>och</strong> handelskontakter<br />
som knöts med Krimtartarer, Marocko,<br />
Algeriet <strong>och</strong> Osmanska riket. <strong>Sverige</strong> var under den här<br />
tiden en absolutistisk lutheransk enhetsstat. Brytningen<br />
med Rom 1520 hade följts av Uppsala kyrkomöte 1593<br />
som förbjöd katolicism <strong>och</strong> protestantiska frikyrkor,<br />
1634 års regeringsform <strong>och</strong> 1668 års kyrkolag, som<br />
medförde att rätten till medborgarskap blev avhängigt<br />
av medlemskap i den svenska statskyrkan. Personer med<br />
annan religionstillhörighet bestraffades med böter, utvisning<br />
eller avrättning. Hedningar, katoliker, judar <strong>och</strong><br />
<strong>muslimer</strong> som påträffades i landet kunde också utsättas<br />
för offentlig tvångsdöpning, i ceremonier sponsrade av<br />
konungen. Dessa tillställningar väckte ofta stor uppståndelse,<br />
som när några ”turkar <strong>och</strong> morianer” döptes i<br />
Storkyrkan i Stockholm 1672 <strong>och</strong> i Tyska kyrkan 1695. 2<br />
Under 1700-talet kunde svenska företagare ansöka om<br />
dispens när de behövde rekrytera kompetent arbetskraft<br />
från andra länder, exempelvis valloner som följde den<br />
kalvinistiskt influerade franska reformerta läran. Som en<br />
följd av detta invigdes den första franska reformerta kyrkan<br />
på svensk jord 1752. Mot slutet av århundradet tillkom<br />
också en viss liberalisering för katoliker i 1781 års<br />
toleransedikt <strong>och</strong> judar i 1782 års judereglemente. Men<br />
deras rättigheter var kraftigt beskurna. Det skulle dröja<br />
till 1837 innan den första katolska kyrkan i det moderna<br />
<strong>Sverige</strong> kunde invigas, <strong>och</strong> först 1860 kunde svenskar bli<br />
katoliker utan att förlora sitt medborgarskap <strong>och</strong> utvisas.<br />
Judar tilläts endast bosätta sig i Stockholm, Göteborg <strong>och</strong><br />
Norrköping, <strong>och</strong> fick enbart ägna sig åt vissa bestämda<br />
näringar. De fick inte resa runt i landet <strong>och</strong> behövde pass<br />
för att ta sig mellan de tillåtna städerna. Först 1854 fick<br />
judar bosätta sig i alla svenska städer, 1859 tilläts judiska<br />
barn gå i svenska skolor <strong>och</strong> 1863 upphävdes förbudet<br />
för äktenskap mellan (lutheranska) svenskar <strong>och</strong> judar. 3<br />
Full religionsfrihet skulle dröja ytterligare ett århundrade.<br />
1951 års religionsfrihetslag slog fast att ”envar äger rätt<br />
att fritt utöva sin religion såvitt han icke därigenom stör<br />
samhällets lugn eller åstadkommer allmän förargelse”<br />
<strong>och</strong> 1974 blev religionsfrihet en grundlagsskyddad fri-<br />
<strong>och</strong> rättighet för alla svenska medborgare – utom kungafamiljen<br />
som enligt regeringsformen måste bekänna sig<br />
till den evangelisk-lutherska tron. 4<br />
<strong>Islam</strong> <strong>och</strong> <strong>muslimer</strong> i <strong>Sverige</strong> 6
Change language