Utvärderingsrapporten Islam och muslimer i Sverige - Arvsfonden

samarbete med personal från andra kommunala
omsorgsenheter i området. Till projektet knöts en
psykolog från stadsdelsförvaltningens resursteam, en
sjuksköterska från barnavårdscentralen, en barnmorska
från mödravårdscentralen och mödrarna fick sin
undervisning av personal från komvux. Verksamheten
var i övrigt upplagd efter samma rutiner som i
projekt Jasmine. I projekt 9, Lokalt utvecklingsarbete
i Herrgården, fanns ett ännu tätare samarbete med
andra omsorgsenheter, Familjebasen, BUP, och BVC
och ett utvecklat samarbete med områdets föreningsliv
– internationella muslimska kvinnoföreningen,
invandrarföreningar och idrottsföreningar – samt en
integrerad verksamhet mellan den öppna förskolan,
sexårsverksamheten och första klass i skolan. I övrigt
var verksamheten upplagd efter samma rutiner som
Jasmine och Gardenia.
Utvärderingarna av projekten var överlag mycket
positiva. Både personal och mödrar bedömde att
barnen hade utvecklats positivt och blivit gladare,
mer kreativa, sociala och öppna av verksamheten.
Kvinnorna betonade vikten av de nya kontaktnät
de utvecklat, tillgången till ett ”eget” rum och
värdesatte utflykterna till naturområden och kulturella
institutioner utanför Rosengård, i Malmö stad med
omnejd. Men vissa kvinnor tyckte att den akademiska
nivån på utbildningen i språk, barnpsykologi,
samhällskunskap och juridik var otillfredsställande
låg. De sammanlagda resultaten av verksamheten
var så tillfredsställande att kommunalledningen och
lokalpolitikerna beslöt att driva den vidare i form
av de två familjecentralerna Solstrålen och Sesam
som öppnades i Rosengård. Solstrålen kom till via
erfarenheterna av Gardenia och Sesam bildades av dem
som drev Jasmine.
Bild XIV: Familjecentralen Sesam, Rosengård.
Anne Eckhardt var projektansvarig för Gardenia och
idag är rektor för förskolorna i Apelgård och Kryddgård
i Rosengård dit också familjecentralen Solstrålen hör.
Hon betonar betydelsen av Arvsfondens insats: ”Vi hade
aldrig kunnat komma så här långt om det inte hade varit
för Arvsfondens bidrag. Genom projekt Gardenia kunde
vi påvisa det behov som fanns och de goda resultat vi
uppnådde övertygade politikerna om att verksamheten
behövdes och var värd att satsa på”. 54 Familjecentralerna
har fått goda vitsord av både deltagande familjer och
anställd personal. 55 Verksamheten skiljer sig från
den verksamhet som bedrevs av Jasmine, Gardenia
och Herrgårdsprojektet på vissa punkter. Till skillnad
från tidigare erbjuder familjecentralerna en öppen
förskoleverksamhet varje dag medan fredagar är öppen
utflyktsdag för kvinnor och barn. På onsdagar finns
också ett babykafé för mödrar med barn från 0 till 18
månader, då också internationella hälsokommunikatörer
finns på plats. Familjecentralerna bedriver inte heller
svenskundersvisning. Istället slussas kvinnorna direkt
till vuxenutbildningens nyetablerade filial i Rosengård
och barnen erbjuds barnomsorg. Ytterligare en skillnad
är att den öppna förskolan inte längre ligger i inhyrda
lägenheter utan har sammanförts i en byggnad där
barnhälsovård, internationella hälsokommunikatörer,
kurator och socialrådgivning finns i lokaler som gränsar
till varandra, vilket har underlättat samarbetet mellan
verksamheterna.
Projekt 10, Rinkr – kulturarv som verktyg
mot främlingsfientlighet och rasism, initierades
av Rinkeby Multimediacenter som samarbetade
med Rinkebyskolan, Rinkeby bibliotek, Ord &
Bildverkstaden, Arkitekturmuseet och Marionetteatern
i Sverige samt ett antal skolor i ”invandrartäta” orter
i Australien (Lord Lawson of Beamish School), USA
(Glenala State High School), Finland (Paraisten
lukio), 56 Skottland (Glasgow UK City of Architecture
and Design), Spanien (Instituto Santiago Hernandez)
och Tjeckien (Gymnázium Novy Jicin). Rinkeby
multimediacenter, där kända lokalpolitiker som
Abdirisak Aden ingår i styrelsen, utgick ifrån att den
problematik som karaktäriserade Rinkeby – rasism,
segregation, arbetslöshet, gängbildning – inte var
unik för Rinkeby eller miljonprogramsförorterna
i Sverige, utan också fanns på andra invandrartäta
orter i västvärlden. Projektet ville skapa en
pedagogisk modell för hur man kan arbeta med
att stärka invandrarungdomars identitet, förändra
omgivningens syn på miljonprogramsorter, och
motverka rasism. Rinkr var en multimediautbildning
där 54 högstadielever (25 killar och 29 tjejer) i
Rinkebyskoalan förvärvade IT-kompetens – och
därmed skapade sig en mer attraktiv position
på arbetsmarknaden. Eleverna dokumenterade
multimedialt Rinkebys kulturarv med dess rötter i
den politiska samhällssyn bakom miljonprogrammen,
kartlade inflyttningen till Rinkeby och den lokalkultur
som skapades genom kulturmöten och kulturkonflikter,
samt dokumenterade miljonprogrammens arkitektur.
Islam och muslimer i Sverige 30